Hållbarhet innebär mer än bara miljöhänsyn; det handlar också om att arbeta långsiktigt och ta ansvar inom alla delar av ett företag. Hållbarhetsexpert Anna Weiner Jiffer betonar vikten av ESG (miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning) och hur det har påverkat företagens syn på hållbarhet.
Weiner Jiffer menar att det är viktigt för företag att förstå att integrera hållbarhet i sina verksamheter och att behandla ESG inte som en extra börda, utan snarare som en del av kärnverksamheten. “ESG-kraven är här för att stanna, och det är avgörande för företag att anpassa sig till dessa krav för att vara konkurrenskraftiga och möta kundernas och investerarnas förväntningar,” säger hon.
Företag ställs inför allt högre krav på att ha ett strukturerat och transparent ESG-arbete, både från investerare, kunder och medarbetare. Weiner Jiffer identifierar fem områden där företag och deras ledningar behöver fokusera för att möta dessa krav:
Bolagsstyrning: Styrelsen måste se till att följa lagar och regler samt att bolaget har ett fungerande regelverk och kontrollsystem. ESG-kraven innebär att styrelsen behöver öka sin kompetens och insikt i bolagets verksamhet och dess påverkan.
Riskanalys: Företag bör genomföra riskanalyser ur ett ESG-perspektiv, identifiera och hantera möjliga risker och konsekvenserna av att inte uppfylla kraven.
Kontinuitetsplan (BCP): En BCP beskriver hur företaget ska hantera oväntade händelser, såsom bränder, sanktioner, klimatförändringar, pandemier eller miljöfarliga utsläpp.
Digitalisering: Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter utvecklas en långsiktigt hållbar och effektiv verksamhet. Digitaliseringen möjliggör bland annat överblick, datainsamling, automatisering, en systematisk ESG rapportering och ökar möjligheten till en effektivare resursanvändning.
Leverantörsbedömning och -utvärdering: Företag förväntas ha insikt och förståelse för hela sin värdekedja och ta ansvar för hur verksamheten påverkar människor, samhälle och miljö. Det innebär att de måste utvärdera och övervaka sina leverantörers prestanda inom ESG och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller kraven.
Enligt Weiner Jiffer är en bra start för företag att samla nyckelfunktioner i organisationen för att göra en gap-analys mellan nuläget och önskad ESG-profil. Detta innebär att verksamhetsmål och affärsstrategier matchas med kommande lagkrav och möjligheter. “Det är viktigt att företag tar detta steg för att säkerställa att deras ESG-ansträngningar är effektiva och inte bara en ‘box-ticking’-övning,” säger hon.
Pandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimat
I veckan publicerades en mycket bra, väl genomarbetad och underbyggd artikel i SvD. Artikeln tar upp en intressant insikt och tydliggör vårt dilemma. Om vi vill rädda vår tillvaro på planeten genom att inte låta våra utsläpp förstöra atmosfären och höja temperaturen så måste vi ändra vårt beteende.
Restriktionerna till följd av pandemin har visat oss att vi kan påverka vår klimatpåverkan, våra koldioxid utsläpp, radikalt. 2020 hade vi 17% mindre utsläpp av CO2e än året innan. Tack vare alla nedstängningar har mycket av det som inte verkade vara möjligt nu visat sig vara möjligt. Vi har en kraftigt ökad digitalisering, minskat resandet, Greentech har fått en ny boom, etc.
För att nå det mål man enats om i Parisavtalet behöver vi sänka våra utsläpp lika mycket VARJE år. Detta är inte rimligt. Vi kan inte stänga ner hela samhällen.
Hur skall det då gå till?
Vi skall driva på elektrifiering – javisst, men det innebär i praktiken att vi behöver MER energi. Om vi BÅDE skall ersätta befintliga energikällor OCH öka tillgången på energi som elektrifieringen kräver.
Den största och första bidragande faktorn till att minska klimatpåverkan och minska höjningen av temperaturen, enligt våra makthavare och beslutfattare, är Energieffektivisering. Och detta har de nog alldeles rätt i. Vi behöver se på energi som en begränsad resurs som vi måste hushålla bättre med. Industrin är den sektor som skall bidra med de största effektiviseringarna genom att minimera förluster och implementera klimatsmartare lösningar. Därefter kommer sektorn byggnader, hela 30% av effektiviseringsvinsterna skall komma från att vi värmer och kyler våra byggnader på bättre sätt.
Den näst största bidragande faktorn är framtagande och nyttjande av fossilfria och förnyelsebara energikällor. Kol har nått sin peek. Vi använder allt mindre kol. Olja är på väg att nå sin kulmen också, men så länge vi inte har tillräcklig stor produktion och tillgång av alternativa bränslen för fordon så kommer inte detta ske. Det behövs både rimliga prisnivåer och stor tillgänglighet på alternativa bränslen samt nya typer av motorer. Alternativa källor är Biogas och Vätgas som nu håller på att bli allt billigare. Till detta kommer också naturkraftkällor som vind, vatten, jordvärme och sol. Alla dessa behöver omvandlas och lagras. Än så länge är batterier det bästa sättet att lagra de nya energierna. Och vattenmagasin för vattenkraften. Batterierna blir allt bättre, men framställs med hjälp av ändliga resurser och har begränsad livslängd. Ytterligare utveckling pågår överallt i världen och många bra initiativ kommer.
Den tredje faktorn för att klara klimatmålen är att öka kapaciteten. Vi behöver mer energi, inte bara för att fortsätta utvecklas och tillåta alla länder att komma till den levnadsstandard som vi har i väst utan också för hålla den nivån vi har. En stor del av befintliga energikällor skall ersättas med fossilfritt/förnybara energikällor och vi skall dessutom öka volymen för att ställa om till mer eldrift. För detta behövs utbyggnad av infrastruktur på ett effektivt och säkert sätt. Genom att koncentrera energiförsörjningen skapas stordriftsfördelar men kan också göra oss mer sårbara, både tekniskt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.
En viktig framgångsfaktor kommer vara att vi enas och hjälps åt att nå det önskade läget snarare än att debattera varför vi befinner oss där vi är och vems fel det är. Vi kan av det senaste året lära oss att vi är otroligt förändringsbenägna såväl som individer som samhällen om det krävs och att många av de tekniska lösningarna redan finns. Nu skall vi ”bara” skala dem också.
Ett bra steg i rätt riktning är de nya reglerna för alla finansiella aktörer som från och med i år kommer behöva rapportera om hur deras verksamheter och verksamheter som de har intressen påverkar klimatförändringarna idag och på sikt. Det kallas den nya taxonomin; eller implementering av de rekommendationerna som tagits fram av, TCFD; Taskforce on climate-related finacial disclosures. Undertecknad återkommer inom kort med en förklaring av denna.
Hela artikeln: https://www.svd.se/hapnadsvackande-ras–men-manga-tolkar-det-fel
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Kundernas nya beteende utmanar säljarnas kompetens
Är ditt företag rustat för den nya verkligheten?
För de flesta företag är eller borde en ökad digitalisering redan vara en central del i bolagets utveckling. Befintliga affärers rutiner och processer anpassas till nya digitala metoder och verktyg. Bolagen måste skapa effektivare flöden och förutsättningar för att snabbt kunna anpassa sig till en snabbrörlig marknad och ökad konkurrens. Stora förändringar sker inom flera områden, oavsett bransch.
Överallt omkring oss i samhället pågår dock den den digitala transformationen. Vi kan se den i vår vardag, i allt från att parkeringskostnaden debiteras direkt på bankkortet när du kör in i parkeringshuset till att barnen beställer biobiljetter online, riktade budskap till följd av vilka hemsidor du senast besökt och att vi betalar med Swish.
En av konsekvenserna av den rådande pandemin är att den digitala transformation nu snabbas på.
Behovet, och därmed viljan, att öka nyttjandet av digitala tjänster har ökat markant hos såväl individer som företag.
Ett område som påverkas mycket är försäljningsprocessen där kundernas nya beteende ger nya möjligheter och ställer nya krav på kompetensen i bolagen.
Försäljning har helt nya förutsättningar och möjligheter i en digital verklighet
Digitalisering innebär förändringar i själva försäljningsbearbetningen och hur man utvecklar kundrelationer. Förr ville man gärna ha kontakt via telefon eller fysiskt med en säljare för att informera sig om en viss vara eller tjänst. Kunder tog kontakt med en möjlig säljare redan innan man fastställt sitt behov och man kunde som säljande part fånga upp kunden tidigt i hens köpprocess. Normalt var också att säljare gjorde så kallade kalla samtal för att väcka en potentiell kunds intresse.
Här sker nu stora förändringar.
Undersökningsföretaget Gartner rapporterar att så mycket som 83% av B2B- köpprocessen numera istället sker digitalt och bara 17% av processen involverar en dialog med tänkbara leverantörer. Det är en stor omsvängning av köparnas beteende som skett de senaste åren.
Här skiljer sig de företag som har sin huvudsakliga kundbas i andra företag mot de som säljer i huvudsak till konsumenter (B2C). Många av konsumentföretagen såg digitaliseringstrenden tidigt och många har därför redan anpassat sin verksamhet till detta genom att ha väletablerade digitala processer för att stödja sina kunder i köpsituationen och även knyta sina kunder närmare till sig.
Dagens B2B-kunder spenderar runt 2/3 av köpresan på att själva samla in, gå igenom,få klarhet i den information som ligger till bas till ett första beslut. Mycket av denna informationsinhämtning och läroprocess sker utan direkt involvering av en säljare. Den sker istället direkt online. Kunden är mycket mer utbildad om sina egna behov och de möjliga lösningar som finns när väl kunden kommer fram till köpsituationen.
B2B kundens köpresa enligt Gartner group. Tack till Webbstrategerna för grafiken!
Förändringen märks i flera olika branscher men företag som tidigare bedrev försäljning genom kalla samtal och direkta möten på fältet är de som ser de största skillnaderna. Siffrorna nedan beskriver den stora förändring som skett under de senaste åren.
Detta ställer nya krav på B2B företag. Bolagen måste anpassa sin försäljning och marknadsföring för att matcha hur ett företags kunder genomför sin digitala köpprocess genom att underlätta för kunder att genomföra sin informationsinhämtning, utvärdera olika alternativ och att komma till avslut. Vad kunder verkligen värderar idag är leverantörer som förser dem med rätt information, i rätt kanaler, för att göra köpprocessen enklare.Företag som inte anpassar sig till de nya köpbeteendena måste i vart fall överväga varför inte denna trend kommer att ha påverkan på just detta bolags verksamhet.
Ge kunden mer utbildning och stöd, undvik kräng
För att lyckas i det mer alltmer digitaliserade marknadslandskapet krävs alltså en kompetensförflyttning och en omfördelning av budget och resurser. Företag måste flytta resurser från traditionellt sälj- och marknadsföringsaktiviteter till skapande av digitalt innehåll och att möta, påverka och utbilda kunderna online i olika kanaler.
Gartner understryker att det kunder verkligen vill ha, är information som hjälper dem att förenkla köpprocessen. Informationen ska vara rätt och vara tillgänglig när och var de önskar den. Undersökningarna visar exempelvis att sannolikheten att kund vill genomföra en större affär, är tre gånger så stor när leverantören delat med sig av innehåll och information på ett hjälpsamt sätt före själva köpet.
Ytterligare en katalysator till denna förändring är att B2B-köparna allt mer tillhör en generation som vuxit upp med att söka information online. Dessa utgör en generation som generellt sett inte vill tala med en säljrepresentant förrän de själva utbildat sig och är redo för att få svar på eventuella frågor eller få en demonstration av en produkt eller tjänst.
För att vara relevant och inte tappa marknadsandelar behöver därför varje säljande organisation anpassa sig till den nya verkligheten. Bolagen måste ta till sig de nya verktyg som finns för att såväl identifiera behov och kunder som att leda potentiella kunder in till köpbeslutet av just sin produkt eller tjänst. Säljledningen i bolaget behöver förstå och bemästra begrepp som ABM (Acount Based Marketing), MA (Market Automation), SEO (sökmotoroptimering), Inboundmarketing och många fler.
Den digitaliserade säljstrategin bör vara mer passiv än traditionellt och istället låta rätt innehåll utbilda och stötta köparen genom beslutsprocessen.
Frågeställningar inför ökad digitalisering av säljarbetet:
Vilka informationskanaler har vi till våra kunder och potentiella kunder?
Har vi rätt information i våra digitala medier?
Finns våra produkter, tjänster och vårt varumärke i rätt kanaler i förhållande till vår målgrupp, vid rätt tid och med rätt information?
Är våra medarbetare rustade att möta kunden på detta nya sätt?
Vilka säljmål är möjliga att nå med rätt digitala verktyg?
Hur många hittar vår hemsida och läser vad det står där? Hur ser konverteringen från besök på hemsidan till att söka mer information, ta kontakt och att faktiskt få sälja?
Mer information, kontaktuppgifter samt vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport
För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.
Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.
Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:
- Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
- Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
- Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
- Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)
Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:
- medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
- företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
- företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.
Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Den nya verkligheten, med Corona
”Pandemin är inte över. Det råder en ny verklighet som vi måste förhålla oss till” Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Corona krisen har fört med sig såväl insikter, möjligheter till effektiviseringar och nya affärsmodeller som stora förluster och nedskärningar vilka blir både personliga vinningar och tragiska livsöden.
Pandemin är inte över, men livet och affärerna fortsätter. Det som blir allt tydligare är att vi har en ny verklighet att förhålla oss till. Nedan har jag försökt sammanfatta den bild jag fått när jag träffar företagsledningar i Sverige. Här ges också förslag på hur vi kan skapa en bättre beredskap för att fortsätta utveckla människor och affärer!
Det nya normala, post-Corona, innebär att vi blivit smartare
När kroppen går igenom en infektion lär vi oss att hantera den, förebygga återfall och blir lite klokare på kuppen. Den effekten har tex barnsjukdomar. Det stora flertalet av oss återhämtar sig efter en infektion och kommer stärkta ur krisen och stressen den inneburit på kroppen. Så även företagen efter en kris.
Fler pandemier kommer att komma. Covid-19 (eller rättare det sjunde Corana viruset, kallat sars – cov 2, som kan ge sjukdomen Covid-19) är inte utrotad, viruset är spritt i samhället och smittar. Dödlighet är knappt 0,5%. Förmodligen lägre, men högre i riskgrupper. Några länder har en ökad smittspridning samtidigt som vi har börjat får en bild av hur vi kan behandla och förebygga sjukdomen, men inte utrota den.
Tills vi har ett vaccin som vi litar på, dvs en substans som genomgått minst ett par sk. fas fyra Kliniska studier och kan produceras i tillräcklig omfattning, har vi heller inget säkert skydd.
Vi måste förhålla oss till Covid-19 och andra pandemier. Vårt dagliga liv, våra verksamheter, samhällskritiska funktioner och vår vardag måste alltså kunna fungera även i tider av pandemi. Vi kan inte stänga ner samhället pga ökad risk för smitta. Vi skall istället lära oss att hantera risken och fortsätta verka, att leva och utvecklas.
Jag vill på intet sätt förringa att nästan 6 000 människor dött i Sverige eller den heroiska insats som hela vårdsektorn har gjort och gör. Det är hemskt att många har dött i förtid och några inte fått den vård de borde fått. Här finns lärdomar att göra, men det är inte mitt expertområde utan jag litar på de sakkunniga som finns där och alla de studier som pågår.
Mitt område är affärsutveckling och ledarskap. Att verksamheter sätts i konkurs, hela branscher hindras från att bedriva verksamhet och människor hamnar i utanförskap är skadligt både för individen och samhället, både kort- och långsiktigt.
Företagen är motorn i samhället och människorna som verkar där ger dem dess drivkraft och värde. Vi behöver vara behövda, att tillhöra. Att kunna försörja oss och ha en roll i ett sammanhang. Att fylla en funktion i samhället och att bidra till dess utveckling.
Ta ansvar för din verksamhet och ersätt apati och rädsla med sunt förnuft
Vad kan vi då göra? Analysera respektive verksamhet och utveckla den med den nya verklighet som nu råder och högst sannolikt kommer fortsätta att råda. Det är i huvudsak två huvudområden som behöver adresseras – dels den direkta säkerheten genom att undvika smittspridning och dels utveckling av en hållbar verksamhet genoma att anpassa den till rådande verklighet.
Undvik smittspridning
– Stanna hemma om du har symtom
– Undvik folksamlingar, speciallt i trånga utrymmen inomhus. Det visar sig att då sprids viruset enklast, framför allt när det är trångt med skratt, sång och intensiva samtal – via droppsmitta
– Säkerställ god hygien; tvätta händerna ofta och ordentligt
– Begränsa resandet
Anpassa verksamheten till det nya normala genom att se långsiktigt på din affär
– Vilka delar av din värdekedja påverkas? Gör en analys utifrån vad ni vet idag; att intäkterna ligger kvar där de ligger nu. Vilka nya intäkter kan skapas? Vilka kostnader kan minskas? Var i värdekedjan kan vi effektivisera?
-Hur påverkas din kundbas av pandemier och beredskapen för dem? Vilka behov finns (kvar) och på vilket sätt kan dessa tillfredsställas
– Finns det möjligheter att utöka erbjudandet? Kanske testa en kompletterande affärsmodell?
– Ökat antal digitala möten (både internt och, externt, med medarbetare, kunder och leverantörer). Det har gått fort att få även mindre digitaliserade organisationer att anamma alla de verktyg som idag finns; Teams, Skype, Zoom, etc. Detta sparar tid och pengar för alla inblandade. Dock är det svårare att skapa relationer och tillsamamns lösa komplexa problem; dett abehöver vi tala om och träna på.
– Ökat distansarbete både som anställd och som giggare. Att arbeta hemma ger både för- och nackdelar. Det är arbetsgivarens ansvar att man har förutsättningar och utrustning när man arbetar. Men rättspraxis är inte solklar vems ansvaret är och hur långt det sträckar sig. Det beror också på vems initiativ hemarbetet sker. Som uppdragsgivare (oavsett form) är det dock alltid viktigt att skapa rätt förutsättningar för att medarbetare trivs och lyckas i sitt arbete.
– Gör en finansiell översikt och skapa utrymme för osäkerhet. Räntorna kommer sannolikt fortsätta vara historiskt låga under lång tid. Investeringsvilligt kapital finns, trots rådande konjunktur. Dock kommer krav på lån och säkerheten sannolikt ökas. Fundera på hur du bäst skapar en säkrat kassaflöde och kapacitet att klara fler nedstängningar och/eller inbromsningar. Det kan vara allt ifrån leveranser som uteblir till kunder som kommer på obestånd.
– Gör en riskanalys utifrån att väsentliga delar av er marknad och leverantörslandskap stängs ner (igen). Hur förebygger ni det? Skapa beredskap att hantera dessa fluktuationer.
Utmaningen är att våga acceptera nuläget
Osäkerheten i hur framtiden skall te sig gör att beslut skjuts upp, riskaptiten minskar. Detta ökar risken för missade möjligheter. Osäkerhet och rädsla i beslut leder ofta till suboptimeringar och därmed uteblivna vinster.
Jag tror det är viktigt att vi vågar utgå från det vi redan vet och kan logiskt förstå kommer att hända. Vi kommer att ha en ökad digital närvaro, mer möten kommer att ske digitalt. Vi kommer att resa mindre. Vissa tjänster och produkter kommer därför att ha minskad efterfrågan. Datasäkerhet och effektivare digitaliseringslösningar i allt från större användning av botar i rutinuppgifter till mer interaktiva, digitala möten kommer att öka och bolag som tillhandahåller robusta och enkla lösningar här har möjlighet att blomstra.
Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna leda även i en ökad digital, socialt distanserad tillvaro.
Vi behöver fortfarande äta och umgås, träna, arbeta och klä oss. Och känna att vi är en del av ett sammanhang.
En hög arbetslöshet är tillväxtens värsta fiende, framförallt om den cementeras. Inte bara som vikande konsumtion utan än viktigare är att det blir ett betydligt tuffare läge för vanliga människor, som du och jag. Vi behöver undvika att vi hamnar i negativa, stagnerande cykler.
Låt oss istället lära oss av vad vi nu redan vet. Acceptera att det inte kommer bli som förr igen utan vi har en ny verklighet att förhålla oss till och anpassa oss till den kunskap vi tillsammans har.
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
En hållbar affär ökar möjligheterna till kapitalanskaffning
Vem arbetar pensionsförvaltarna för?
Förvaltning av pensioner är långsiktig och måste därför göras på ett hållbart sätt. Själva syftet med att förvalta människors pensioner skall utföras på bästa sätt för kunden, dvs säkras och maximeras för kommande pensionärer. När jag för ett tag sen såg SVTs dokumentär om Allra-skandalen slog det mig att det perspektivet helt saknades. Hållbarhet i form av samhällsnytta. Pensionssparande är en viktig del av vårt samhällskontrakt, vår trygghet. De som förvaltar dessa pengar borde utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv. Dvs hur kundnyttan på bästa sätt utvecklas, långsiktigt hållbart och tryggt.
Den viktigaste punkten i dokumentären verkade vara om det var lagligt att genom smarta finansiella transaktioner flytta flera hundra miljoner av spararnas pengar till pensionsförvaltarnas privata konton. Tingsrättens friande dom verkade helt baserad på att inget formellt fel begåtts. Sedan dess har också domen mot Falcon Funds förvaltare fallit: Fängelse och näringsförbud. Här har man tydligt visat på lagbrott.
Första sidan på DI 26 april.
För oss som inte är finansproffs så verkar allt detta mycket märkligt. Så länge något inte är olagligt så är det uppenbarligen fritt fram för pensionsförvaltare att bli rika på sina kunders bekostnad. Är det bara de klantiga som åker fast? Hur ska vi veta vem vi kan lita på med vårt sparande?
Borde inte pensionsförvaltarnas uppdrag vara att ge spararna en så bra framtida pension som möjligt? Det är här som hållbarheten kommer in. Att ta långsiktigt hållbart ansvar.
Nedan en intervju med Rikard Lundgren, styrelseproffs och rådgivare inom finanssektorn av Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Ett långsiktigt hållbart samhälle bygger på mer än bara det som står i lagar och regler. Det bygger på att vi alla som individer tar ansvar och gör rätt saker även om ingen kontrollerar oss utifrån själva syftet med vår verksamhet. Hållbarhet fungerar bara om vi kan lita på att vi gör det som är bäst och rätt för oss alla, för hela samhället också på längre sikt. Att vi inte stjäl boken på biblioteket. Vi källsorterar och återvinner våra sopor. Vi återanvänder och lagar det som är trasigt, vårdar och respekterar det vi har. Vi hjälper och tar ansvar för oss själva och våra medmänniskor. Vi dumpar inte batterier och bilar i naturen. Vi är försiktiga med att flyga, vi nyser i armvecket, alko-rengör våra händer och vabar så inte barnen sprider baciller och virus på dagis. I dessa Corona-tider respekterar vi smittskyddsregler som är obekväma för oss själva men som är till för allas bästa. Förtroende för varandra är en av grundstenarna i ett hållbart samhälle. Samhällskontraktet bygger på att vi alla drar vårt strå till stacken och tar ansvar. Det finns gott om forskning som visar att ”high-trust” länder fungerar bättre, har högre tillväxt, har lyckligare och friskare medborgare. Detta perspektiv behöver genomsyra alla delar av samhället, så även pensionsförvaltning.
Rikard Lundgren är styrelseproffs i ett antal fondstyrelser i Luxemburg och ger råd till företag inom finanssektorn. Tidigare var han s.k. Chief Investment Officer under nästan 15 år. Han ansvarade för portföljer från 2,5 till drygt 200 miljarder kronor hos bl.a. Folksam, Inter-IKEA och APG, Hollands största pensionsstiftelse.
Hur tycker du vi ska se på pensionsförvaltares roll i samhället och deras ansvar för hållbarhet?
Samhällskritiska funktioner överlåter vi åt sakkunniga som får vårt förtroende att utföra sitt yrke på bästa sätt för oss och samhället; läkare, lärare, piloter, arkitekter, elektriker, kockar, poliser, psykologer, äldrevård och många fler. Om dessa skulle ta varje tillfälle att berika sig själva i stället för att göra det som är bra för oss som inte är experter, så skulle vi få ett samhälle som ingen av oss vill ha. Jag tycker pensionsförvaltare också är ett sådant förtroendeyrke.
Det finns alltid något som lagar och regler inte täcker in. Vissa personer hittar alltid kryphål. Lagstiftaren försöker komma ikapp men vi riskerar då många och krångliga regler som tar mer tid att kontrollera och dokumentera efterlevnaden av än själva förvaltningen av pengarna.
Pensionsförvaltaren är i en mycket speciell situation. Hen hanterar stora belopp och kunderna är privatpersoner som mestadels är finansiellt okunniga, oinsatta och ointresserade av hur förvaltningen sköts rent tekniskt. Som flera exempel visar blev stora pengar och okunniga kunder en för stor frestelse för fond-entreprenörer med drömmar om lyxvillor och helikoptrar. Det finns inget motsattsförhållande mellan att arbeta etiskt och hållbart och vara en skicklig förvaltare. Världsbanken, EIB och EIF är exempel på organisationer som under många år lyckats kombinera förstklassig förvaltning med en tydlig inre kompass. Det finns många bra och ärliga pensionsförvaltare i Sverige, men de syns inte i Tingsrätten och på löpsedlarna.
Vinstmaximering har föreslagits som ett sätt att komma till rätta med avarter och främja ett mer kundorienterat beteende, på samma sätt som för t. ex skolor. Men finurligheten i Allra-fallet låg utanför själva förvaltningen. Förvaltningsresultaten var definitivt inget att skryta med. Högst medelmåttig avkastning. Avsevärt sämre än det statliga PPM-alternativet AP7.
Förklaring av Allra-fallet på ett enkelt sätt; ”Du märker att din gamla mammas kostnader för mat, som vårdfirman handlar åt henne, har gått upp en hel del. Du undrar varför och får se kvittona. Då ser du att vårdfirman i stället för att handa på ICA runt hörnet köper all mat från Stures Mat-vagn AB. När du kollar så visar det sig att det är samma personer som äger både vårdfirman och Stures Mat-vagn. När du konfronterar vårdbolaget skickar de en advokat som förklarar att de inte brutit mot några lagar. Du känner dig ändå lurad eftersom du vet att ICA gör hemleveranser utan någon extra kostnad.
Ett sådant beteende är inte åtalbart enligt Allras advokater. Och inte heller enligt Tingsrätten. Om du inte vågar lita på vårdbolaget så blir du tvungen att ta hand om mamma själv. Utan förtroende för experterna i samhället så bryts systemet med arbetsfördelning ner. Alla måste till slut göra allt själva och resultatet blir sämre.
Om Allra frias även i hovrätten, ökar sannolikheten att lagstiftaren skrotar eller radikalt begränsar experimentet privata entreprenörer som pensionsförvaltare. Om Allra frias öppnar det fältet för alla fondförvaltare att berika sig på spararnas bekostnad så länge man håller sig inom det formellt lagliga. I det scenariot får vi fler rika pensionsförvaltare. De vanliga spararna får försöka förstå eller gissa vilka som är de ärliga. Ingen lätt uppgift för någon som inte förstår finans i detalj.
Som professionell investerare föredrar Rikard den restriktiva linjen. För honom är det bortom allt tvivel att AP 7 har skött uppdraget att förvalta PPM-pengarna så mycket bättre, i snart 20 år, än de 800 PPM-förvaltarna. Att vissa pensionsförvaltare inom PPM-systemet försöker påstå något annat saknar stöd i fakta.
Chefen för Pensionsmyndigheten har i en debattartikel påpekat att en friande dom för Allra skulle skada förtroendet för all fondförvaltning. Ett hållbart samhälle bygger på att vi i större omfattning än tidigare själva tar ansvar för vårt sparande. Sparar vi mindre beroende på att vi inte kan lita på förvaltarna så blir resultatet ett mer sårbart, mindre hållbart samhälle.
HållbarTillväxt AB:s förslag på fyra enkla regler för pensionsförvaltare
- Betala skatt och undvik skattesmarta upplägg.
- Låt spararna utse en oberoende ”Ombudsman”, som en gång om året skriver en rapport om hur väl förvaltaren skött sitt uppdrag gentemot spararna.
- Inför vinstmaximering, kanske bonustak, för pensions-förvaltare så frestelsen blir mindre och därmed minskar risken för fel fokus.
- Låt pensionsförvaltarnas vinst och bonus investeras på samma sätt som deras sparare och kunders pengar.
Rikards replik på förslaget: Genomförbart eftersom flera av kraven redan ställs av institutionella stora fonder på deras externa förvaltare. Liknande regler finns redan för bankerna. Dilemmat är dock att ingen vill driva dessa frågor. Finansinspektionen, verkar ha fullt upp med de stora s.k. systemkritiska finansaktörerna, som storbanker och PPM. Det var grävande journalister som hittade Allra, inte Finansinspektionen.
Pensionsmyndigheten? De verkar ha kompetensen, men har de resurserna att granska alla pensionsförvaltare på den detaljnivån som krävs?
Konsumentverket? De har troligen varken resurserna eller kompetensen att hantera dessa typer av frågor även om det i högsta grad drabbar konsumenter och borde kunna falla under konsumentköplagen.
© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2020, all rights reserved
HållbarTillväxt AB hjälper företag skapa långsiktigt lönsamma affärer genom sitt hållbarhetsarbete. Vi integrerar hållbarhetsarbetet i ordinarie verksamhet, bistår med beställarkompetens av experter och coachar ledning och styrelse vid affärsutveckling. Genom vår långa och breda affärserfarenhet, operativa kunskap och strategiska kompetens, vet och förstår vi hur det är att ha ansvar i ett företag. Och vi vet hur man implementerar förändringar och lever sina värderingar – på riktigt.
Så påverkas ni av konsumenternas krav på hållbarhet
Konsumenter, medarbetare och investerare i Sverige och i andra länder i västvärlden
har blivit allt mer medvetna i sin konsumtion – något som påverkar marknaden. Företag
som inte arbetar med frågor som rör hållbarhet riskerar att straffas av både medarbetare,
kunder och regelverk.
– Som konsument vill man i dag vara en smart, modern och global medborgare som inte är slösaktig med jordens resurser. De undviker därföratt associera sig med – eller köpa av – företag som de anser inte arbetar hållbart
genom att inte ta socialt ansvar eller värna om den miljö de verkar i, säger
Anna Weiner Jiffer, grundare av HållbarTillväxt AB. Hon fortsätter:
– Även investerare ställer allt större krav på att bolag har
ett aktivt hållbarhetsarbete. Förutom det självklara att företaget har en god
intjäningsförmåga över tid, utvärderar de såväl affärsmodellens hållbarhet, som
deras sociala och miljömässiga ansvarstagande.
HållbarTillväxt AB som hjälper företag att ställa om till
att bli mer hållbara och Anna Weiner Jiffer, som har lång erfarenhet av affärsutveckling,
ser den ökade medvetenheten som en möjlighet för företag.
– På HållbarTillväxt ser vi på hållbarhet som en kritisk
framgångsfaktor. Därför vill vi hjälpa bolag att stärka sin affär genom att
ställa om verksamheten till att bli mer hållbar, säger Anna Weiner Jiffer och
utvecklar:
– Det är ett arbete som måste göras grundligt, att arbeta
hållbart kommer inifrån. Konsumenter, medarbetare och även investerare,
förväntar sig en genomgående medveten och ansvarstagande verksamhet. Det går
inte att skylla ett ofullständigt hållbarhetsarbete på okunskap eller ovisshet.
Ett slarvigt och påklistrat, eller på annat sätt dåligt
skött, hållbarhetsarbete riskerar att skrämma iväg medarbetare, konsumenter och
investerare.
– Med ett företags storlek kommer också ett ansvar som både
konsumenter och investerare värderar högt och därför är det viktigt att vara transparent.
För investerare handlar det även om riskminimering. De vill undvika att placera
pengar i bolag som riskerar att straffas med dyra böter för att de bryter mot lagar
och regelverk, eller att de hamnar i dåliga dager om de granskas, säger Anna
Weiner Jiffer.
HållbarTillväxt hjälper företag att komma fram till hur hållbarhetsarbetet
kan göra faktisk skillnad för det specifika företaget. Vad verksamheten
påverkar och vad den påverkas av och hur hållbarhetsabetet kan ge ekonomiska
fördelar för företaget i fråga. Det finns flera sätt att som företag ta sig an
ett aktivt hållbarhetsarbete.
– Ett stort fastighetsbolag som äger flera fastigheter runt
om i landet kan göra skillnad om de byter ut alla sina lampor mot lågenergilampor,
men för de flesta företag är det inte så de blir hållbara. De måste kanske se
över sin leverantörskedja med allt vad det innebär i form av transporter,
lagerhållning och underleverantörer, eller hur de arbetar med personalvård och
rekrytering. Hållbarhet för ett företag kan också innebära att det finns en
möjlighet att utveckla ett helt nytt affärsområde, säger Anna Weiner Jiffer och
avslutar:
– Vi hjälper företagen att definiera vad som är hållbarhet
för just deras verksamhet. Genom att studera deras affärsmodell, marknaden och
även deras konkurrenter, kan vi sätta tydliga mål och en arbetsplan för hur
målen ska nås.
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk hållbarhet handlar mycket om det egenansvar som var och en har för att må bättre. Vi behöver påminnas om det vi redan vet. Grunden för ett liv i balans är god sömn, mat och motion kombinerat med sociala relationer och mentalt välbefinnande. Psykologisk hållbarhet innebär inte ett liv i ständig lycka utan ett uthärdligt liv med flera små lyckostunder. Legitimerade psykologen Cecilia de Lacerda ger konkreta råd till den som vill leva psykologiskt hållbart.
Cecilia de Lacerda har över 30 års erfarenhet av hur vi människor mår. Under senare år har hon sett en utveckling som är svårt att förstå. Trots att vi får det allt bättre med högre väl-stånd och utbildnings-nivå, kortare arbetstid och mer semester, mer framgångsrik sjukvård och en utbyggd välfärd mår många sämre. Psykisk ohälsa påverkar inte bara oss som individer utan också hur vi fungerar i arbetslivet. Cecilia menar att det nu är dags att påminna oss om vad vi alla innerst inne redan vet; vi har alla ett egenansvar för vår psykiska hälsa och vår psykologiska hållbarhet!
”När jag har utbildningar på arbetsplatser så finns det en egendomlig förväntan på att det finns en unik aktivitet som enkelt skapar ett bättre psykiskt välbefinnande, som ett lycko-piller. Men så är det ju inte! Det som måste till är både enkelt och svårt. Det enkla ligger i att vi alla egentligen redan vet vad vi behöver göra och det svåra är att det kräver beteende-förändringar hos oss själva” säger Cecilia.
Cecilia menar att det finns en rad beteenden som ingen annan än vi själva har ansvar för som kan öka vårt psykiska välbefinnande. Forskning och klinisk erfarenhet visar att det handlar om några välkända fysiska förut-sättningar som mat och motion, men där sömnen är viktigast, och till det kommer sociala och mentala faktorer – alltså inget konstigt!
Enligt Cecilia sover vuxna idag en timme kortare per natt än vad vi gjorde på 60-talet. Forskning visar att sömnen är livsviktig för hjärnans funktion. Under sömnen rensar hjärnan ut slaggprodukter från nervcellerna, en städning som är nödvändig för normal hjärnfunktion. Sömnen är inte bara viktig för vår mentala och psykiska hälsa utan även för den fysiska. Extremsportare t.ex. är oerhört noga med sömnen för att klara de fysiska påfrestningarna. Och vi ska sova på natten! Hur mycket sömn en person behöver varierar mellan individer men enkel tumregel är; sov så mycket under natten att du inte är trött på dagen.
Det finns studier som visar att fysisk aktivitet stärker den psykologiska hållbarheten. Vi blir mer kreativa, blir bättre på att koncentrera oss, får bättre minne och tålamod samt högre väl-befinnande av träning. Men den ska vara regelbunden, minst tre gånger i veckan, och vi ska bli svettiga för att det ge någon effekt. Fysisk aktivitet krävs för att klara arbetslivet men nyttan fortsätter hela livet ut. Vårt egen-ansvar innebär att hitta de former av fysisk aktivitet som passar oss bäst och genomföra dem. I det här sammanhanget ska man inte glömma bort nödvändigheten av vaken vila – att bara ”chilla” eller ”skrota runt”. Till och med elitidrottare vet att vaken vila är nödvändigt för att klara att prestera på högsta nivå och det gäller oss alla.
Maten är ett evigt diskussionsämne. Råden kommer och går fortare än växlingar i april-vädret, ena dagen stenålderskost och nästa dag rawfood smoothies. Men gör det enkelt; minska mängden snabba kolhydrater och onyttigt fett och öka frukt och grönt. Och glöm inte den gamla kära tallriksmodellen – den kommer långt med. Tänk också på att mål-tiden, förutom rent födointag, också är ett utmärkt tillfälle till sociala relationer och åter-hämtning. Alkoholen är ett kapitel för sig. Det är gott och trevligt men glöm inte att den för-sämrar nattsömnen och ökar oro och ångest morgonen därpå, alltså minskar välbefinnandet” säger Cecilia.
Så till Cecilias speciella kompetensområden; vår sociala och mentala hållbarhet. Människan är ett gruppdjur, en social varelse, och det måste vi respektera. Självklart är innerliga och intensiva sociala relationer underbara men det finns också så många andra att vårda. Vi behöver alla bli sedda och bekräftade och i vardagen kan vi bidra med små, korta sociala kontakter gärna med ett leende – ett hej till busschauffören, håll upp dörren för en kollega på arbetet, skoja lite med kassörskan o.s.v. Det kan tyckas tillgjort men studier visar att det skapar ökat välbefinnande hos båda parter.
Egentligen handlar det om vad vi kallar normalt hyfs, som har utvecklats under århundraden för vårt behov av att bli bekräftade och sedda. Hyfs kan ses som ett kulturellt grundat gemen-samt system för att vi ska komma ihåg att vi inte är ensamma utan bekräftade att vi tillhör gruppen. Här finns idag ett problem med vår ”skärmfixering”. När vi oavbrutet stirrar ner på telefonen glömmer vi bort att bekräfta vår omgivning. Försök att låta telefonen vara t.ex. när du åker buss! Den uppmaningen påminner om ett annat egenansvar för vår psykologiska hållbarhet, att ta initiativ till sociala kontakter och att skapa relationer. Vi kan inte alltid för-vänta oss att det är den andra som har det ansvaret. Om omgivningen är dålig på att skapa relationer – föregå med gott exempel.
Cecilias käpphästar för psykologisk hållbarhet:
- Skapa egna anpassade rutiner i vardagen oavsett om det gäller måltider, ritualer vid sänggåendet eller träningsscheman. Glöm inte att det också gäller den personliga hygienen och lite ordning och reda – det mår alla gott av!
- Tro inte att psykologisk hållbarhet är lika med evig lycka. Livet går alltid upp och ner men ska för det mesta vara uthärdligt. Bara den insikten ökar känslan av välbefinnande.
- Och sist men inte minst, det är framförallt du själv som har ansvar för din egen psykologiska hållbarhet. Låt inte om-givningen drabba dig utan ta själv ansvar för hur du mår.
Cecilia de Lacerda
Cecilia är legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare med 30 års erfarenhet. Hon har arbetat med grupper, individuella kontakter och handledning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Hon har yrkeserfarenhet från krisstöd, undervisning, vård och omsorg.
Kontakt:
lacerda@vermelho.se
www.vermelho.se
Telefon: 070-201 08 65
Skriv ut Artikeln i PDF format Här
Länk till Cecilia De Lacerdas intervju – Psykologisk hållbarhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Med smart analys av företagets verksamhet och lite kreativitet kan man hitta affärsrelaterade möjligheter att inte bara ge bistånd som skapar nytta för mottagarna utan även rena kostnadsbesparingar i den egna verksamheten. Human Bridge visar på många bra exempel som inspiration för företag som vill göra nytta även utanför sin egen affär.
Bistånd betraktas ibland som meningslöst och ett sätt att få lite CSR- goodwill utan egentlig nytta i den egna verksamheten. Men tänker man igenom alla effekter som bistånd faktiskt kan ge den egna affären blir bilden en annan, särskilt om man tar med hela värdekedjan. Det gäller att hitta sitt eget sätt anpassat till affären.
”För en organisation som vår som arbetar med materialbistånd, skapar nytta på flera sätt för företag” menar Bo Guldstrand styrelse-ordförande för biståndsorganisationen Human Bridge.
Human Bridge är kanske mest är kända för sin textilinsamling som skapar nytta ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Rent ekonomiskt kan Human Bridge hjälpa flera aktörer att faktiskt minska kostnaderna. Ett exempel större fastigheter. Om Human Bridge samlar in textil istället för att de boende lägger dem i soporna så minskar vikten på soporna. Fastighetsägare betalar vanligen sophämtningen i relation till vikt så med textilinsamling får man minskade kostnader. För butiker och producenter av textilvaror innebär insamlingen av textilier att de slipper kostnader för avfallshantering. Företag måste betala för återvinning och den kostnaden försvinner också från resultaträkningen.
I Sverige skapas både social nytta och samhällsnytta. Genom att sälja funktions-dugliga plagg i secondhandbutiker kan privatpersoner köpa kläder som de kanske annars inte skulle ha råd med. Själva insamlingsverksamheten skapar många arbetstillfällen t.ex. för lastbilschaufförer, i textilsorteringen och i secondhandbutikerna. Det är ett välkänt faktum att man mår bra av att ha ett arbete att gå till varför Human Bridge också erbjuder arbetsträningsplatser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Dessutom genererar alla dessa medarbetare skatteintäkter till samhället som kan användas för dem som behöver det bättre.
Sist men inte minst blir det också miljövinster. Ett återanvänt plagg minskar ju behovet av att köpa ett nytt och därmed minskar miljö-belastningen från textil- och klädtillverkning.
”Tillverkningen av ett par bomullsjeans medför en vattenkonsumtion på upp emot 15 000 liter, oftast i länder med vattenbrist. Ett par återanvända jeans är en ren miljövinst” säger Bo. De plagg som inte går att återanvända skickas till största delen till återvinning där fibrerna används igen men till annat än kläder, t.ex. ljudisolering eller fyllnadsmassor. De sista resterna, som inte går att använda till annat, eldas upp och blir till fossilfri energi, t.ex. som fjärrvärme.
Intäkterna från försäljning av återanvända eller återvunna textilier används till att driva Human Bridge verksamhet. Det är löner till anställda och den nödvändiga logistikverksamheten, inte bara för textiltransporter utan också den begagnade sjukvårdsutrustning man tar hand om. Sjukvårdutrusningen måste servas och testas innan den kan skickas iväg vilket också kostar.
Human Bridge har ett annat erbjudande som riktar sig butiker med konsumentvaror. För ett varuhus och för skokedjan Scorett insamlas varor som inte går att sälja. Den rent ekonomiska nyttan för företagen är att de slipper dyra lagerkostnader för varor som ändå skrivs ner i balansräkningen. De slipper också transport- och destruktionskostnader, som kan bli ganska höga om det medför miljöproblem. Varorna sänds sedan till biståndsländerna där de säljs kraftigt rabatterat på lokala marknader vilket dessutom skapar lokala arbetstillfällen. Scorett har tagit sitt engagemang ett steg längre genom att vissa perioder ta emot begagnade men hela skor som sedan blir bistånd. Kunderna får en mindre rabatt på sitt nästa köp och skorna återanvänds istället för att slängas. Det blir många vinnare.
Human Bridge utvecklar ständigt sitt bidrag till en mer hållbar värld. Nyligen har de börjat med att organisera utbildning i mottagarländerna utförd av yrkesskickliga svenska medarbetare. Några exempel är utbildning för sjukhus-tekniker och sjukvårdsstädare i Etiopien. Nyttan i mottagarländerna är uppenbar, men det blir värdefullt även för de svenska verksamheterna. Att få åka iväg och förmedla sin kunskap stimulerande och värdefullt för de svenska medarbetarna. Det ger utvecklings-möjligheter och karriärvägar och i sin tur ger mer nöjda och lojala medarbetare.
”Biståndet skapar alltså nytta även i Sverige med t.ex. kostnadsbesparingar, skatteintäkter, arbetsplatser och minskad resursförbrukning. Och det är utöver bidraget till den egentliga målgruppen i mottagarländerna som får kläder, skor, sjukvårdsutrustning, utbildning, arbets-tillfällen och lokal marknad. Det är mycket vi kan vara stolta över” säger Bo.
Bo önskar sig mer forskning om hur man kan återanvända textilfibrer, inte bara till lågvärdes-produkter som fyllnadsmassor, utan helst till nya kläder. Det behövs moderna metoder för sortering och frigörande av själva fibern. Producenterna borde inte heller göra så mycket blandmaterial – de är så mycket svårare att återvinna.
Bos rekommendationer till företag är att identifiera biståndsmöjligheter i den ordinarie affären. Då blir det en långvarig och verklig nytta. Fristående bistånd som inte har med den vanliga verksamheten att göra blir sällan långvariga eftersom det inte ger egennytta. Tänk på nyttor utöver de ekonomiska, som exempel med utbildningsinsatser. Nöjda och lojala medarbetare minskar kostnaderna även om det inte syns på någon egen rad i resultaträkningen. Glöm inte att gåvor inte är avdragsgilla medan ett biståndssamarbete som säker de egna kostnaderna direkt ger en positiv effekt på lönsamheten!
Human Bridge är en biståndsorganisation som utför materialrelaterade projekt. Årligen sker insatser till ett 25-tal länder. Arbetet består i att samla in, reparera och skicka ut sjukvårdsmaterial och handikapp-utrustning främst till länder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Textilier, såsom kläder och skor, samlas också in och går till direkta biståndsinsatser eller genererar intäkter till olika biståndsprojekt. Bistånd, miljö och sociala insatser är Human Bridges kärnområden som gör skillnad för både människa och miljö.
Klicka här för att se intervju med Bo Guldstrand.
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet har funnits i vår svenska lagstiftning i många hundra år. Förutom redovisnings-lagen och miljöbalken är också hela arbetsmiljölagstiftningen, stora delar av grundlagen så som tex yttrandefrihet och arbetsrätten en del av Hållbarhet. Ur ett legalt perspektiv har vi arbetat med Hållbarhet sedan Magnus Eriksson och hans landslagar 1280 (Edsöreslagar) om kvinnofrid infördes. Det historiska perspektivet är något som de flesta inte tänker på men är nog så viktig och belyser hur självklart ett genomgripande hållbarhets tänk faktiskt är i var typ av verksamhet.
För Emma handlar hållbarhet om långsiktig lönsamhet – om att göra affärer på ett sådant sätt att det skapar långsiktigt värde för ägarna och andra intressenter. En affärsverksamhet som inte är värdeskapande för kunden, de anställda eller andra viktiga intressenter kan självklart inte skapa värde för ägarna. Det är alltid utifrån ägarnas långsiktiga perspektiv som varje affärsverksamhets hållbarhetsarbete måste utgå ifrån. Eftersom de står risken
Hållbarhet är en självklar del av varje affär. Genom att hjälpa våra klienter att hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik bidrar vi till mer hållbara affärer. Vi fortsätter att göra det vi alltid gjort för våra klienter, men vidareutvecklar rådgivningen till att även innefatta nya, viktiga frågor som kan vara affärskritiska. Vi hjälper klienter att efterleva sina egna värderingar samt hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Självklart innebär denna affärsutveckling initiala investeringskostnader för oss, men måste sedan kunna bära sina egna kostnader, så att rådgivningen även fortsätter när Sverige går in i en lågkonjunktur. Det är inget vi gör för att vi just nu ”råkar ha massor pengar” eller för att ”se bra ut”, utan det handlar om att skydda eller skapa värde för våra klinter och därmed även för oss.
På kort sikt kan det finnas en konflikt mellan ett företags hållbarhetsarbete och lönsamhet, men på lång sikt är ett strategiskt hållbarhetsarbete en förutsättning för företagets lönsamhet och lönsamhet en förutsättning för ett hållbarhetsarbete – det är dyrt för företag att inte ha koll på sina hållbarhetsrisker och det finns idag många affärsmöjligheter inom hållbarhetsområdet.
Syftet med den nya lagen om hållbarhetsrapportering är att öka öppenheten så att hållbarhetsrapporteringen når upp till samma höga nivå inom alla sektorer och i alla EU:s medlemsstater. Detta ska uppnås genom att kräva rapportering av de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Politikerna önskar framför allt att de sektorer, länder och företag som inte kommit särskilt långt i sitt arbete nu ökar takten och blir bättre på att arbeta strategiskt och värdeskapande med hållbarhet.
Lagstiftarens intention samspelar med de krafter som verkar och växer sig allt starkare i samhället. Man önskar ökad transparens och ansvarstagande för våra ändliga resurser. Emma tror att lagen redan har ökat medvetenheten hos företag som inte tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor och fått de att påbörja sitt hållbarhetsarbete utifrån ett risk- och affärsperspektiv. Hon tror också att den nya lagen har påverkat företag som arbetat länge med frågorna, så kallade mogna företag. Många av de större företagen som redan hållbarhetsrapporterat många år har sedan lagen började gälla gjort en kvalitetsgenomgång av sitt hållbarhetsarbete.
Den svenska lagen kommer från ett EU-direktiv som nu implementeras inom hela EU och trenden är tydlig; alla länder önskar en ökning av transparens och ansvarstagande. Olika länder har tagit fast på olika delar. Vissa länder som t.ex. Frankrike och Storbritannien arbetar mer ambitiöst med lagstiftning som verktyg. Exempelvis antog det franska parlamentet 2017 en lag om obligatorisk ”duty of vigilance”. Lagen innebär en bindande skyldighet för moderbolag med huvudkontor i Frankrike att identifiera och förhindra skadlig påverkan på miljö och mänskliga rättigheter på grund av deras egna aktiviteter, aktiviteter av företag de kontrollerar samt underleverantörer och andra företag de har en affärsrelation med, dvs. ett vittgående ansvar. Frankrike har även fattat ganska långtgående lagar som förbjuder försäljningen av plastpåsar och engångsförbrukning av plast.
Några länder arbetar innovativt och värdeskapande med hållbarhetsfrågorna. Ibland är lagstiftning nödvändigt för att ”kicka igång” företagen, men det handlar lika mycket om att skapa morötter och att facilitera innovation, samarbete och kanalisera kompetens och kapital där de gör mest nytta på marginalen – att hjälpa marknaden att utvecklas. I de länder som kommit längst i sin lagstiftning finns ofta politiker som driver på strängare och mer omfattande lagstiftning samt ett tryck från konsumenter och andra intressenter. De nordiska länderna har kommit långt ur ett globalt perspektiv, då vi har en välfärd som ger oss utrymme att tänka och agera bredare och mer långsiktigt. Även Nederländerna och Storbritannien är länder som tidigt såg nödvändigheten och affärsnyttan med att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor.
Utvecklingen och farten framåt varierar mellan bolag och branscher, snarare än mellan länder. Emma anser att Sverige sticker ut när det gäller den finansiella sektorn i jämförelse med många andra länder. De flesta aktörer i Sverige integrerar nu hållbarhetsfrågor i sin investeringsprocess på ett eller annat sätt och allt fler kreditgivare tittar på hur hållbarhet kan integreras i kreditgivningsprocessen och lånevillkor. Även svenska PE-bolag har relativt sina utländska branschkollegor kommit långt. Så väl den tidigare finansmarknadsministern Peter Norman (M) och den sittande finansmarknadsministern (MP) ska ha erkännande för sitt ledarskap och mod i dessa frågor, men det handlar även om att svenska konsumenter är medvetna och engagerade i frågorna. Vi har även enskilda bolag som H&M, IKEA, SKF, Atlas Copco, SCA m.fl. som imponerar även i en global jämförelse.
Vår svaghet är att vi haft, och delvis har, det så bra. Jag vill inte påstå att vi är fat and lazy, men ibland tror vi att den svenska flaggan på bordet i fabriken i ett land med höga korruptionsrisker ska vara en garant för att vi inte blir inblandade i korruption. Många svenskar lever fortfarande i tron att problem kopplat till olika hållbarhetsfrågor finns på andra marknader och att allt fungerar som det ska inom vårt lands gränser, men även i Sverige förekommer det en hel del korruption och människor som exploateras. Sverige skulle även kunna arbeta mer värdeskapande med mångfaldsfrågor – det räcker inte med att säga att frågan är viktig och sedan följa lagen, dvs. inte diskriminera. I vissa fall tror jag att vi är lite naiva och bekväma, vilket får som resultat att vi inte positionerar oss internationellt som vi skulle kunna göra.
Mannheimer Swartlings interna hållbarhetsarbete är omfattande. Om man hjälper klienter att skriva uppförandekoder, implementera whistle blower program eller ta in hållbarhetsfrågor i leverantörsavtal så måste man också leva som man lär. Byrån har 80 delägare med tydliga värderingar kring mänskliga rättigheter, affärsetik och miljöfrågor. Vi har arbetat mycket för att öka mångfalden bland de anställda och öka andelen kvinnliga delägare då vi ser det som helt avgörande för att fortsätta vara framgångsrika.
För att attrahera och behålla de bästa medarbetarna så måste vi hela tiden säkerställa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Det gör vi genom att erbjuda våra anställda ett utvecklande arbete där de under de första åren roterar mellan olika verksamhetsgrupper och hela tiden får vidareutbildning hos oss, men även genom att vara en arbetsgivare som följer med i tiden och tar vårt ansvar i samhället. Vi följer med i tiden genom att vidareutveckla vår affärsjuridiska rådgivning till klienter till att även innefatta frågor som t.ex. mänskliga rättigheter och anti-korruption, men vi lägger även en hel del resurser på att pro bono-arbeta för organisationer som Centrum för rättvisa och SOS barnbyar. Personalen är en viktig resurs i de flesta företag och helt avgörande i konsultbolag som en advokatbyrå. För att behålla de främsta talangerna så måsta vi ständigt säkerställa att vi lever våra värderingar, följer med i samhällsutvecklingen och ger anställda stora möjligheter till individuell utveckling. Alla vill arbeta för en arbetsgivare som de är stolta över och känna att de bidrar till en ännu bättre framtid för världen.
Pandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimat
I veckan publicerades en mycket bra, väl genomarbetad och underbyggd artikel i SvD. Artikeln tar upp en intressant insikt och tydliggör vårt dilemma. Om vi vill rädda vår tillvaro på planeten genom att inte låta våra utsläpp förstöra atmosfären och höja temperaturen...
Kundernas nya beteende utmanar säljarnas kompetens
Vad innebär egentligen digital transformation och hur påverkas ditt företag och dina medarbetare? Är ditt företag rustat för den nya verkligheten? För de flesta företag är eller borde en ökad digitalisering redan vara en central del i bolagets utveckling. Befintliga...
Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport
För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också...
Den nya verkligheten, med Corona
Pandemin är inte över, men livet och affärerna fortsätter. Så skapar företeg en bättre beredskap att och utvecklas verka i den nya verkligiheten. HållbarTillväxt AB.
En hållbar affär ökar möjligheterna till kapitalanskaffning
Vem arbetar pensionsförvaltarna för?
Förvaltning av pensioner är långsiktig och måste därför göras på ett hållbart sätt. Själva syftet med att förvalta människors pensioner skall utföras på bästa sätt för kunden, dvs säkras och maximeras för kommande pensionärer. När jag för ett tag sen såg SVTs...
Så påverkas ni av konsumenternas krav på hållbarhet
Konsumenter, medarbetare och investerare i Sverige och i andra länder i västvärlden har blivit allt mer medvetna i sin konsumtion – något som påverkar marknaden. Företag som inte arbetar med frågor som rör hållbarhet riskerar att straffas av både medarbetare, kunder...
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk Hållbarhet Psykologisk hållbarhet handlar mycket om det egenansvar som var och en har för att må bättre. Vi behöver påminnas om det vi redan vet. Grunden för ett liv i balans är god sömn, mat och motion kombinerat med sociala relationer och mentalt...
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet Med smart analys av företagets verksamhet och lite kreativitet kan man hitta affärsrelaterade möjligheter att inte bara ge bistånd som skapar nytta för mottagarna utan även rena kostnadsbesparingar i den egna...
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport Hållbarhet har funnits i vår svenska lagstiftning i många hundra år. Förutom redovisnings-lagen och miljöbalken är också hela arbetsmiljölagstiftningen, stora delar av grundlagen så som tex yttrandefrihet och...
Pandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimat
I veckan publicerades en mycket bra, väl genomarbetad och underbyggd artikel i SvD. Artikeln tar upp en intressant insikt och tydliggör vårt dilemma. Om vi vill rädda vår tillvaro på planeten genom att inte låta våra utsläpp förstöra atmosfären och höja temperaturen så måste vi ändra vårt beteende.
Restriktionerna till följd av pandemin har visat oss att vi kan påverka vår klimatpåverkan, våra koldioxid utsläpp, radikalt. 2020 hade vi 17% mindre utsläpp av CO2e än året innan. Tack vare alla nedstängningar har mycket av det som inte verkade vara möjligt nu visat sig vara möjligt. Vi har en kraftigt ökad digitalisering, minskat resandet, Greentech har fått en ny boom, etc.
För att nå det mål man enats om i Parisavtalet behöver vi sänka våra utsläpp lika mycket VARJE år. Detta är inte rimligt. Vi kan inte stänga ner hela samhällen.
Hur skall det då gå till?
Vi skall driva på elektrifiering – javisst, men det innebär i praktiken att vi behöver MER energi. Om vi BÅDE skall ersätta befintliga energikällor OCH öka tillgången på energi som elektrifieringen kräver.
Den största och första bidragande faktorn till att minska klimatpåverkan och minska höjningen av temperaturen, enligt våra makthavare och beslutfattare, är Energieffektivisering. Och detta har de nog alldeles rätt i. Vi behöver se på energi som en begränsad resurs som vi måste hushålla bättre med. Industrin är den sektor som skall bidra med de största effektiviseringarna genom att minimera förluster och implementera klimatsmartare lösningar. Därefter kommer sektorn byggnader, hela 30% av effektiviseringsvinsterna skall komma från att vi värmer och kyler våra byggnader på bättre sätt.
Den näst största bidragande faktorn är framtagande och nyttjande av fossilfria och förnyelsebara energikällor. Kol har nått sin peek. Vi använder allt mindre kol. Olja är på väg att nå sin kulmen också, men så länge vi inte har tillräcklig stor produktion och tillgång av alternativa bränslen för fordon så kommer inte detta ske. Det behövs både rimliga prisnivåer och stor tillgänglighet på alternativa bränslen samt nya typer av motorer. Alternativa källor är Biogas och Vätgas som nu håller på att bli allt billigare. Till detta kommer också naturkraftkällor som vind, vatten, jordvärme och sol. Alla dessa behöver omvandlas och lagras. Än så länge är batterier det bästa sättet att lagra de nya energierna. Och vattenmagasin för vattenkraften. Batterierna blir allt bättre, men framställs med hjälp av ändliga resurser och har begränsad livslängd. Ytterligare utveckling pågår överallt i världen och många bra initiativ kommer.
Den tredje faktorn för att klara klimatmålen är att öka kapaciteten. Vi behöver mer energi, inte bara för att fortsätta utvecklas och tillåta alla länder att komma till den levnadsstandard som vi har i väst utan också för hålla den nivån vi har. En stor del av befintliga energikällor skall ersättas med fossilfritt/förnybara energikällor och vi skall dessutom öka volymen för att ställa om till mer eldrift. För detta behövs utbyggnad av infrastruktur på ett effektivt och säkert sätt. Genom att koncentrera energiförsörjningen skapas stordriftsfördelar men kan också göra oss mer sårbara, både tekniskt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.
En viktig framgångsfaktor kommer vara att vi enas och hjälps åt att nå det önskade läget snarare än att debattera varför vi befinner oss där vi är och vems fel det är. Vi kan av det senaste året lära oss att vi är otroligt förändringsbenägna såväl som individer som samhällen om det krävs och att många av de tekniska lösningarna redan finns. Nu skall vi ”bara” skala dem också.
Ett bra steg i rätt riktning är de nya reglerna för alla finansiella aktörer som från och med i år kommer behöva rapportera om hur deras verksamheter och verksamheter som de har intressen påverkar klimatförändringarna idag och på sikt. Det kallas den nya taxonomin; eller implementering av de rekommendationerna som tagits fram av, TCFD; Taskforce on climate-related finacial disclosures. Undertecknad återkommer inom kort med en förklaring av denna.
Hela artikeln: https://www.svd.se/hapnadsvackande-ras–men-manga-tolkar-det-fel
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Kundernas nya beteende utmanar säljarnas kompetens
Är ditt företag rustat för den nya verkligheten?
För de flesta företag är eller borde en ökad digitalisering redan vara en central del i bolagets utveckling. Befintliga affärers rutiner och processer anpassas till nya digitala metoder och verktyg. Bolagen måste skapa effektivare flöden och förutsättningar för att snabbt kunna anpassa sig till en snabbrörlig marknad och ökad konkurrens. Stora förändringar sker inom flera områden, oavsett bransch.
Överallt omkring oss i samhället pågår dock den den digitala transformationen. Vi kan se den i vår vardag, i allt från att parkeringskostnaden debiteras direkt på bankkortet när du kör in i parkeringshuset till att barnen beställer biobiljetter online, riktade budskap till följd av vilka hemsidor du senast besökt och att vi betalar med Swish.
En av konsekvenserna av den rådande pandemin är att den digitala transformation nu snabbas på.
Behovet, och därmed viljan, att öka nyttjandet av digitala tjänster har ökat markant hos såväl individer som företag.
Ett område som påverkas mycket är försäljningsprocessen där kundernas nya beteende ger nya möjligheter och ställer nya krav på kompetensen i bolagen.
Försäljning har helt nya förutsättningar och möjligheter i en digital verklighet
Digitalisering innebär förändringar i själva försäljningsbearbetningen och hur man utvecklar kundrelationer. Förr ville man gärna ha kontakt via telefon eller fysiskt med en säljare för att informera sig om en viss vara eller tjänst. Kunder tog kontakt med en möjlig säljare redan innan man fastställt sitt behov och man kunde som säljande part fånga upp kunden tidigt i hens köpprocess. Normalt var också att säljare gjorde så kallade kalla samtal för att väcka en potentiell kunds intresse.
Här sker nu stora förändringar.
Undersökningsföretaget Gartner rapporterar att så mycket som 83% av B2B- köpprocessen numera istället sker digitalt och bara 17% av processen involverar en dialog med tänkbara leverantörer. Det är en stor omsvängning av köparnas beteende som skett de senaste åren.
Här skiljer sig de företag som har sin huvudsakliga kundbas i andra företag mot de som säljer i huvudsak till konsumenter (B2C). Många av konsumentföretagen såg digitaliseringstrenden tidigt och många har därför redan anpassat sin verksamhet till detta genom att ha väletablerade digitala processer för att stödja sina kunder i köpsituationen och även knyta sina kunder närmare till sig.
Dagens B2B-kunder spenderar runt 2/3 av köpresan på att själva samla in, gå igenom,få klarhet i den information som ligger till bas till ett första beslut. Mycket av denna informationsinhämtning och läroprocess sker utan direkt involvering av en säljare. Den sker istället direkt online. Kunden är mycket mer utbildad om sina egna behov och de möjliga lösningar som finns när väl kunden kommer fram till köpsituationen.
B2B kundens köpresa enligt Gartner group. Tack till Webbstrategerna för grafiken!
Förändringen märks i flera olika branscher men företag som tidigare bedrev försäljning genom kalla samtal och direkta möten på fältet är de som ser de största skillnaderna. Siffrorna nedan beskriver den stora förändring som skett under de senaste åren.
Detta ställer nya krav på B2B företag. Bolagen måste anpassa sin försäljning och marknadsföring för att matcha hur ett företags kunder genomför sin digitala köpprocess genom att underlätta för kunder att genomföra sin informationsinhämtning, utvärdera olika alternativ och att komma till avslut. Vad kunder verkligen värderar idag är leverantörer som förser dem med rätt information, i rätt kanaler, för att göra köpprocessen enklare.Företag som inte anpassar sig till de nya köpbeteendena måste i vart fall överväga varför inte denna trend kommer att ha påverkan på just detta bolags verksamhet.
Ge kunden mer utbildning och stöd, undvik kräng
För att lyckas i det mer alltmer digitaliserade marknadslandskapet krävs alltså en kompetensförflyttning och en omfördelning av budget och resurser. Företag måste flytta resurser från traditionellt sälj- och marknadsföringsaktiviteter till skapande av digitalt innehåll och att möta, påverka och utbilda kunderna online i olika kanaler.
Gartner understryker att det kunder verkligen vill ha, är information som hjälper dem att förenkla köpprocessen. Informationen ska vara rätt och vara tillgänglig när och var de önskar den. Undersökningarna visar exempelvis att sannolikheten att kund vill genomföra en större affär, är tre gånger så stor när leverantören delat med sig av innehåll och information på ett hjälpsamt sätt före själva köpet.
Ytterligare en katalysator till denna förändring är att B2B-köparna allt mer tillhör en generation som vuxit upp med att söka information online. Dessa utgör en generation som generellt sett inte vill tala med en säljrepresentant förrän de själva utbildat sig och är redo för att få svar på eventuella frågor eller få en demonstration av en produkt eller tjänst.
För att vara relevant och inte tappa marknadsandelar behöver därför varje säljande organisation anpassa sig till den nya verkligheten. Bolagen måste ta till sig de nya verktyg som finns för att såväl identifiera behov och kunder som att leda potentiella kunder in till köpbeslutet av just sin produkt eller tjänst. Säljledningen i bolaget behöver förstå och bemästra begrepp som ABM (Acount Based Marketing), MA (Market Automation), SEO (sökmotoroptimering), Inboundmarketing och många fler.
Den digitaliserade säljstrategin bör vara mer passiv än traditionellt och istället låta rätt innehåll utbilda och stötta köparen genom beslutsprocessen.
Frågeställningar inför ökad digitalisering av säljarbetet:
Vilka informationskanaler har vi till våra kunder och potentiella kunder?
Har vi rätt information i våra digitala medier?
Finns våra produkter, tjänster och vårt varumärke i rätt kanaler i förhållande till vår målgrupp, vid rätt tid och med rätt information?
Är våra medarbetare rustade att möta kunden på detta nya sätt?
Vilka säljmål är möjliga att nå med rätt digitala verktyg?
Hur många hittar vår hemsida och läser vad det står där? Hur ser konverteringen från besök på hemsidan till att söka mer information, ta kontakt och att faktiskt få sälja?
Mer information, kontaktuppgifter samt vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport
För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.
Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.
Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:
- Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
- Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
- Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
- Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)
Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:
- medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
- företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
- företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.
Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Den nya verkligheten, med Corona
”Pandemin är inte över. Det råder en ny verklighet som vi måste förhålla oss till” Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Corona krisen har fört med sig såväl insikter, möjligheter till effektiviseringar och nya affärsmodeller som stora förluster och nedskärningar vilka blir både personliga vinningar och tragiska livsöden.
Pandemin är inte över, men livet och affärerna fortsätter. Det som blir allt tydligare är att vi har en ny verklighet att förhålla oss till. Nedan har jag försökt sammanfatta den bild jag fått när jag träffar företagsledningar i Sverige. Här ges också förslag på hur vi kan skapa en bättre beredskap för att fortsätta utveckla människor och affärer!
Det nya normala, post-Corona, innebär att vi blivit smartare
När kroppen går igenom en infektion lär vi oss att hantera den, förebygga återfall och blir lite klokare på kuppen. Den effekten har tex barnsjukdomar. Det stora flertalet av oss återhämtar sig efter en infektion och kommer stärkta ur krisen och stressen den inneburit på kroppen. Så även företagen efter en kris.
Fler pandemier kommer att komma. Covid-19 (eller rättare det sjunde Corana viruset, kallat sars – cov 2, som kan ge sjukdomen Covid-19) är inte utrotad, viruset är spritt i samhället och smittar. Dödlighet är knappt 0,5%. Förmodligen lägre, men högre i riskgrupper. Några länder har en ökad smittspridning samtidigt som vi har börjat får en bild av hur vi kan behandla och förebygga sjukdomen, men inte utrota den.
Tills vi har ett vaccin som vi litar på, dvs en substans som genomgått minst ett par sk. fas fyra Kliniska studier och kan produceras i tillräcklig omfattning, har vi heller inget säkert skydd.
Vi måste förhålla oss till Covid-19 och andra pandemier. Vårt dagliga liv, våra verksamheter, samhällskritiska funktioner och vår vardag måste alltså kunna fungera även i tider av pandemi. Vi kan inte stänga ner samhället pga ökad risk för smitta. Vi skall istället lära oss att hantera risken och fortsätta verka, att leva och utvecklas.
Jag vill på intet sätt förringa att nästan 6 000 människor dött i Sverige eller den heroiska insats som hela vårdsektorn har gjort och gör. Det är hemskt att många har dött i förtid och några inte fått den vård de borde fått. Här finns lärdomar att göra, men det är inte mitt expertområde utan jag litar på de sakkunniga som finns där och alla de studier som pågår.
Mitt område är affärsutveckling och ledarskap. Att verksamheter sätts i konkurs, hela branscher hindras från att bedriva verksamhet och människor hamnar i utanförskap är skadligt både för individen och samhället, både kort- och långsiktigt.
Företagen är motorn i samhället och människorna som verkar där ger dem dess drivkraft och värde. Vi behöver vara behövda, att tillhöra. Att kunna försörja oss och ha en roll i ett sammanhang. Att fylla en funktion i samhället och att bidra till dess utveckling.
Ta ansvar för din verksamhet och ersätt apati och rädsla med sunt förnuft
Vad kan vi då göra? Analysera respektive verksamhet och utveckla den med den nya verklighet som nu råder och högst sannolikt kommer fortsätta att råda. Det är i huvudsak två huvudområden som behöver adresseras – dels den direkta säkerheten genom att undvika smittspridning och dels utveckling av en hållbar verksamhet genoma att anpassa den till rådande verklighet.
Undvik smittspridning
– Stanna hemma om du har symtom
– Undvik folksamlingar, speciallt i trånga utrymmen inomhus. Det visar sig att då sprids viruset enklast, framför allt när det är trångt med skratt, sång och intensiva samtal – via droppsmitta
– Säkerställ god hygien; tvätta händerna ofta och ordentligt
– Begränsa resandet
Anpassa verksamheten till det nya normala genom att se långsiktigt på din affär
– Vilka delar av din värdekedja påverkas? Gör en analys utifrån vad ni vet idag; att intäkterna ligger kvar där de ligger nu. Vilka nya intäkter kan skapas? Vilka kostnader kan minskas? Var i värdekedjan kan vi effektivisera?
-Hur påverkas din kundbas av pandemier och beredskapen för dem? Vilka behov finns (kvar) och på vilket sätt kan dessa tillfredsställas
– Finns det möjligheter att utöka erbjudandet? Kanske testa en kompletterande affärsmodell?
– Ökat antal digitala möten (både internt och, externt, med medarbetare, kunder och leverantörer). Det har gått fort att få även mindre digitaliserade organisationer att anamma alla de verktyg som idag finns; Teams, Skype, Zoom, etc. Detta sparar tid och pengar för alla inblandade. Dock är det svårare att skapa relationer och tillsamamns lösa komplexa problem; dett abehöver vi tala om och träna på.
– Ökat distansarbete både som anställd och som giggare. Att arbeta hemma ger både för- och nackdelar. Det är arbetsgivarens ansvar att man har förutsättningar och utrustning när man arbetar. Men rättspraxis är inte solklar vems ansvaret är och hur långt det sträckar sig. Det beror också på vems initiativ hemarbetet sker. Som uppdragsgivare (oavsett form) är det dock alltid viktigt att skapa rätt förutsättningar för att medarbetare trivs och lyckas i sitt arbete.
– Gör en finansiell översikt och skapa utrymme för osäkerhet. Räntorna kommer sannolikt fortsätta vara historiskt låga under lång tid. Investeringsvilligt kapital finns, trots rådande konjunktur. Dock kommer krav på lån och säkerheten sannolikt ökas. Fundera på hur du bäst skapar en säkrat kassaflöde och kapacitet att klara fler nedstängningar och/eller inbromsningar. Det kan vara allt ifrån leveranser som uteblir till kunder som kommer på obestånd.
– Gör en riskanalys utifrån att väsentliga delar av er marknad och leverantörslandskap stängs ner (igen). Hur förebygger ni det? Skapa beredskap att hantera dessa fluktuationer.
Utmaningen är att våga acceptera nuläget
Osäkerheten i hur framtiden skall te sig gör att beslut skjuts upp, riskaptiten minskar. Detta ökar risken för missade möjligheter. Osäkerhet och rädsla i beslut leder ofta till suboptimeringar och därmed uteblivna vinster.
Jag tror det är viktigt att vi vågar utgå från det vi redan vet och kan logiskt förstå kommer att hända. Vi kommer att ha en ökad digital närvaro, mer möten kommer att ske digitalt. Vi kommer att resa mindre. Vissa tjänster och produkter kommer därför att ha minskad efterfrågan. Datasäkerhet och effektivare digitaliseringslösningar i allt från större användning av botar i rutinuppgifter till mer interaktiva, digitala möten kommer att öka och bolag som tillhandahåller robusta och enkla lösningar här har möjlighet att blomstra.
Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna leda även i en ökad digital, socialt distanserad tillvaro.
Vi behöver fortfarande äta och umgås, träna, arbeta och klä oss. Och känna att vi är en del av ett sammanhang.
En hög arbetslöshet är tillväxtens värsta fiende, framförallt om den cementeras. Inte bara som vikande konsumtion utan än viktigare är att det blir ett betydligt tuffare läge för vanliga människor, som du och jag. Vi behöver undvika att vi hamnar i negativa, stagnerande cykler.
Låt oss istället lära oss av vad vi nu redan vet. Acceptera att det inte kommer bli som förr igen utan vi har en ny verklighet att förhålla oss till och anpassa oss till den kunskap vi tillsammans har.
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
En hållbar affär ökar möjligheterna till kapitalanskaffning
Vem arbetar pensionsförvaltarna för?
Förvaltning av pensioner är långsiktig och måste därför göras på ett hållbart sätt. Själva syftet med att förvalta människors pensioner skall utföras på bästa sätt för kunden, dvs säkras och maximeras för kommande pensionärer. När jag för ett tag sen såg SVTs dokumentär om Allra-skandalen slog det mig att det perspektivet helt saknades. Hållbarhet i form av samhällsnytta. Pensionssparande är en viktig del av vårt samhällskontrakt, vår trygghet. De som förvaltar dessa pengar borde utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv. Dvs hur kundnyttan på bästa sätt utvecklas, långsiktigt hållbart och tryggt.
Den viktigaste punkten i dokumentären verkade vara om det var lagligt att genom smarta finansiella transaktioner flytta flera hundra miljoner av spararnas pengar till pensionsförvaltarnas privata konton. Tingsrättens friande dom verkade helt baserad på att inget formellt fel begåtts. Sedan dess har också domen mot Falcon Funds förvaltare fallit: Fängelse och näringsförbud. Här har man tydligt visat på lagbrott.
Första sidan på DI 26 april.
För oss som inte är finansproffs så verkar allt detta mycket märkligt. Så länge något inte är olagligt så är det uppenbarligen fritt fram för pensionsförvaltare att bli rika på sina kunders bekostnad. Är det bara de klantiga som åker fast? Hur ska vi veta vem vi kan lita på med vårt sparande?
Borde inte pensionsförvaltarnas uppdrag vara att ge spararna en så bra framtida pension som möjligt? Det är här som hållbarheten kommer in. Att ta långsiktigt hållbart ansvar.
Nedan en intervju med Rikard Lundgren, styrelseproffs och rådgivare inom finanssektorn av Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Ett långsiktigt hållbart samhälle bygger på mer än bara det som står i lagar och regler. Det bygger på att vi alla som individer tar ansvar och gör rätt saker även om ingen kontrollerar oss utifrån själva syftet med vår verksamhet. Hållbarhet fungerar bara om vi kan lita på att vi gör det som är bäst och rätt för oss alla, för hela samhället också på längre sikt. Att vi inte stjäl boken på biblioteket. Vi källsorterar och återvinner våra sopor. Vi återanvänder och lagar det som är trasigt, vårdar och respekterar det vi har. Vi hjälper och tar ansvar för oss själva och våra medmänniskor. Vi dumpar inte batterier och bilar i naturen. Vi är försiktiga med att flyga, vi nyser i armvecket, alko-rengör våra händer och vabar så inte barnen sprider baciller och virus på dagis. I dessa Corona-tider respekterar vi smittskyddsregler som är obekväma för oss själva men som är till för allas bästa. Förtroende för varandra är en av grundstenarna i ett hållbart samhälle. Samhällskontraktet bygger på att vi alla drar vårt strå till stacken och tar ansvar. Det finns gott om forskning som visar att ”high-trust” länder fungerar bättre, har högre tillväxt, har lyckligare och friskare medborgare. Detta perspektiv behöver genomsyra alla delar av samhället, så även pensionsförvaltning.
Rikard Lundgren är styrelseproffs i ett antal fondstyrelser i Luxemburg och ger råd till företag inom finanssektorn. Tidigare var han s.k. Chief Investment Officer under nästan 15 år. Han ansvarade för portföljer från 2,5 till drygt 200 miljarder kronor hos bl.a. Folksam, Inter-IKEA och APG, Hollands största pensionsstiftelse.
Hur tycker du vi ska se på pensionsförvaltares roll i samhället och deras ansvar för hållbarhet?
Samhällskritiska funktioner överlåter vi åt sakkunniga som får vårt förtroende att utföra sitt yrke på bästa sätt för oss och samhället; läkare, lärare, piloter, arkitekter, elektriker, kockar, poliser, psykologer, äldrevård och många fler. Om dessa skulle ta varje tillfälle att berika sig själva i stället för att göra det som är bra för oss som inte är experter, så skulle vi få ett samhälle som ingen av oss vill ha. Jag tycker pensionsförvaltare också är ett sådant förtroendeyrke.
Det finns alltid något som lagar och regler inte täcker in. Vissa personer hittar alltid kryphål. Lagstiftaren försöker komma ikapp men vi riskerar då många och krångliga regler som tar mer tid att kontrollera och dokumentera efterlevnaden av än själva förvaltningen av pengarna.
Pensionsförvaltaren är i en mycket speciell situation. Hen hanterar stora belopp och kunderna är privatpersoner som mestadels är finansiellt okunniga, oinsatta och ointresserade av hur förvaltningen sköts rent tekniskt. Som flera exempel visar blev stora pengar och okunniga kunder en för stor frestelse för fond-entreprenörer med drömmar om lyxvillor och helikoptrar. Det finns inget motsattsförhållande mellan att arbeta etiskt och hållbart och vara en skicklig förvaltare. Världsbanken, EIB och EIF är exempel på organisationer som under många år lyckats kombinera förstklassig förvaltning med en tydlig inre kompass. Det finns många bra och ärliga pensionsförvaltare i Sverige, men de syns inte i Tingsrätten och på löpsedlarna.
Vinstmaximering har föreslagits som ett sätt att komma till rätta med avarter och främja ett mer kundorienterat beteende, på samma sätt som för t. ex skolor. Men finurligheten i Allra-fallet låg utanför själva förvaltningen. Förvaltningsresultaten var definitivt inget att skryta med. Högst medelmåttig avkastning. Avsevärt sämre än det statliga PPM-alternativet AP7.
Förklaring av Allra-fallet på ett enkelt sätt; ”Du märker att din gamla mammas kostnader för mat, som vårdfirman handlar åt henne, har gått upp en hel del. Du undrar varför och får se kvittona. Då ser du att vårdfirman i stället för att handa på ICA runt hörnet köper all mat från Stures Mat-vagn AB. När du kollar så visar det sig att det är samma personer som äger både vårdfirman och Stures Mat-vagn. När du konfronterar vårdbolaget skickar de en advokat som förklarar att de inte brutit mot några lagar. Du känner dig ändå lurad eftersom du vet att ICA gör hemleveranser utan någon extra kostnad.
Ett sådant beteende är inte åtalbart enligt Allras advokater. Och inte heller enligt Tingsrätten. Om du inte vågar lita på vårdbolaget så blir du tvungen att ta hand om mamma själv. Utan förtroende för experterna i samhället så bryts systemet med arbetsfördelning ner. Alla måste till slut göra allt själva och resultatet blir sämre.
Om Allra frias även i hovrätten, ökar sannolikheten att lagstiftaren skrotar eller radikalt begränsar experimentet privata entreprenörer som pensionsförvaltare. Om Allra frias öppnar det fältet för alla fondförvaltare att berika sig på spararnas bekostnad så länge man håller sig inom det formellt lagliga. I det scenariot får vi fler rika pensionsförvaltare. De vanliga spararna får försöka förstå eller gissa vilka som är de ärliga. Ingen lätt uppgift för någon som inte förstår finans i detalj.
Som professionell investerare föredrar Rikard den restriktiva linjen. För honom är det bortom allt tvivel att AP 7 har skött uppdraget att förvalta PPM-pengarna så mycket bättre, i snart 20 år, än de 800 PPM-förvaltarna. Att vissa pensionsförvaltare inom PPM-systemet försöker påstå något annat saknar stöd i fakta.
Chefen för Pensionsmyndigheten har i en debattartikel påpekat att en friande dom för Allra skulle skada förtroendet för all fondförvaltning. Ett hållbart samhälle bygger på att vi i större omfattning än tidigare själva tar ansvar för vårt sparande. Sparar vi mindre beroende på att vi inte kan lita på förvaltarna så blir resultatet ett mer sårbart, mindre hållbart samhälle.
HållbarTillväxt AB:s förslag på fyra enkla regler för pensionsförvaltare
- Betala skatt och undvik skattesmarta upplägg.
- Låt spararna utse en oberoende ”Ombudsman”, som en gång om året skriver en rapport om hur väl förvaltaren skött sitt uppdrag gentemot spararna.
- Inför vinstmaximering, kanske bonustak, för pensions-förvaltare så frestelsen blir mindre och därmed minskar risken för fel fokus.
- Låt pensionsförvaltarnas vinst och bonus investeras på samma sätt som deras sparare och kunders pengar.
Rikards replik på förslaget: Genomförbart eftersom flera av kraven redan ställs av institutionella stora fonder på deras externa förvaltare. Liknande regler finns redan för bankerna. Dilemmat är dock att ingen vill driva dessa frågor. Finansinspektionen, verkar ha fullt upp med de stora s.k. systemkritiska finansaktörerna, som storbanker och PPM. Det var grävande journalister som hittade Allra, inte Finansinspektionen.
Pensionsmyndigheten? De verkar ha kompetensen, men har de resurserna att granska alla pensionsförvaltare på den detaljnivån som krävs?
Konsumentverket? De har troligen varken resurserna eller kompetensen att hantera dessa typer av frågor även om det i högsta grad drabbar konsumenter och borde kunna falla under konsumentköplagen.
© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2020, all rights reserved
HållbarTillväxt AB hjälper företag skapa långsiktigt lönsamma affärer genom sitt hållbarhetsarbete. Vi integrerar hållbarhetsarbetet i ordinarie verksamhet, bistår med beställarkompetens av experter och coachar ledning och styrelse vid affärsutveckling. Genom vår långa och breda affärserfarenhet, operativa kunskap och strategiska kompetens, vet och förstår vi hur det är att ha ansvar i ett företag. Och vi vet hur man implementerar förändringar och lever sina värderingar – på riktigt.
Så påverkas ni av konsumenternas krav på hållbarhet
Konsumenter, medarbetare och investerare i Sverige och i andra länder i västvärlden
har blivit allt mer medvetna i sin konsumtion – något som påverkar marknaden. Företag
som inte arbetar med frågor som rör hållbarhet riskerar att straffas av både medarbetare,
kunder och regelverk.
– Som konsument vill man i dag vara en smart, modern och global medborgare som inte är slösaktig med jordens resurser. De undviker därföratt associera sig med – eller köpa av – företag som de anser inte arbetar hållbart
genom att inte ta socialt ansvar eller värna om den miljö de verkar i, säger
Anna Weiner Jiffer, grundare av HållbarTillväxt AB. Hon fortsätter:
– Även investerare ställer allt större krav på att bolag har
ett aktivt hållbarhetsarbete. Förutom det självklara att företaget har en god
intjäningsförmåga över tid, utvärderar de såväl affärsmodellens hållbarhet, som
deras sociala och miljömässiga ansvarstagande.
HållbarTillväxt AB som hjälper företag att ställa om till
att bli mer hållbara och Anna Weiner Jiffer, som har lång erfarenhet av affärsutveckling,
ser den ökade medvetenheten som en möjlighet för företag.
– På HållbarTillväxt ser vi på hållbarhet som en kritisk
framgångsfaktor. Därför vill vi hjälpa bolag att stärka sin affär genom att
ställa om verksamheten till att bli mer hållbar, säger Anna Weiner Jiffer och
utvecklar:
– Det är ett arbete som måste göras grundligt, att arbeta
hållbart kommer inifrån. Konsumenter, medarbetare och även investerare,
förväntar sig en genomgående medveten och ansvarstagande verksamhet. Det går
inte att skylla ett ofullständigt hållbarhetsarbete på okunskap eller ovisshet.
Ett slarvigt och påklistrat, eller på annat sätt dåligt
skött, hållbarhetsarbete riskerar att skrämma iväg medarbetare, konsumenter och
investerare.
– Med ett företags storlek kommer också ett ansvar som både
konsumenter och investerare värderar högt och därför är det viktigt att vara transparent.
För investerare handlar det även om riskminimering. De vill undvika att placera
pengar i bolag som riskerar att straffas med dyra böter för att de bryter mot lagar
och regelverk, eller att de hamnar i dåliga dager om de granskas, säger Anna
Weiner Jiffer.
HållbarTillväxt hjälper företag att komma fram till hur hållbarhetsarbetet
kan göra faktisk skillnad för det specifika företaget. Vad verksamheten
påverkar och vad den påverkas av och hur hållbarhetsabetet kan ge ekonomiska
fördelar för företaget i fråga. Det finns flera sätt att som företag ta sig an
ett aktivt hållbarhetsarbete.
– Ett stort fastighetsbolag som äger flera fastigheter runt
om i landet kan göra skillnad om de byter ut alla sina lampor mot lågenergilampor,
men för de flesta företag är det inte så de blir hållbara. De måste kanske se
över sin leverantörskedja med allt vad det innebär i form av transporter,
lagerhållning och underleverantörer, eller hur de arbetar med personalvård och
rekrytering. Hållbarhet för ett företag kan också innebära att det finns en
möjlighet att utveckla ett helt nytt affärsområde, säger Anna Weiner Jiffer och
avslutar:
– Vi hjälper företagen att definiera vad som är hållbarhet
för just deras verksamhet. Genom att studera deras affärsmodell, marknaden och
även deras konkurrenter, kan vi sätta tydliga mål och en arbetsplan för hur
målen ska nås.
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk hållbarhet handlar mycket om det egenansvar som var och en har för att må bättre. Vi behöver påminnas om det vi redan vet. Grunden för ett liv i balans är god sömn, mat och motion kombinerat med sociala relationer och mentalt välbefinnande. Psykologisk hållbarhet innebär inte ett liv i ständig lycka utan ett uthärdligt liv med flera små lyckostunder. Legitimerade psykologen Cecilia de Lacerda ger konkreta råd till den som vill leva psykologiskt hållbart.
Cecilia de Lacerda har över 30 års erfarenhet av hur vi människor mår. Under senare år har hon sett en utveckling som är svårt att förstå. Trots att vi får det allt bättre med högre väl-stånd och utbildnings-nivå, kortare arbetstid och mer semester, mer framgångsrik sjukvård och en utbyggd välfärd mår många sämre. Psykisk ohälsa påverkar inte bara oss som individer utan också hur vi fungerar i arbetslivet. Cecilia menar att det nu är dags att påminna oss om vad vi alla innerst inne redan vet; vi har alla ett egenansvar för vår psykiska hälsa och vår psykologiska hållbarhet!
”När jag har utbildningar på arbetsplatser så finns det en egendomlig förväntan på att det finns en unik aktivitet som enkelt skapar ett bättre psykiskt välbefinnande, som ett lycko-piller. Men så är det ju inte! Det som måste till är både enkelt och svårt. Det enkla ligger i att vi alla egentligen redan vet vad vi behöver göra och det svåra är att det kräver beteende-förändringar hos oss själva” säger Cecilia.
Cecilia menar att det finns en rad beteenden som ingen annan än vi själva har ansvar för som kan öka vårt psykiska välbefinnande. Forskning och klinisk erfarenhet visar att det handlar om några välkända fysiska förut-sättningar som mat och motion, men där sömnen är viktigast, och till det kommer sociala och mentala faktorer – alltså inget konstigt!
Enligt Cecilia sover vuxna idag en timme kortare per natt än vad vi gjorde på 60-talet. Forskning visar att sömnen är livsviktig för hjärnans funktion. Under sömnen rensar hjärnan ut slaggprodukter från nervcellerna, en städning som är nödvändig för normal hjärnfunktion. Sömnen är inte bara viktig för vår mentala och psykiska hälsa utan även för den fysiska. Extremsportare t.ex. är oerhört noga med sömnen för att klara de fysiska påfrestningarna. Och vi ska sova på natten! Hur mycket sömn en person behöver varierar mellan individer men enkel tumregel är; sov så mycket under natten att du inte är trött på dagen.
Det finns studier som visar att fysisk aktivitet stärker den psykologiska hållbarheten. Vi blir mer kreativa, blir bättre på att koncentrera oss, får bättre minne och tålamod samt högre väl-befinnande av träning. Men den ska vara regelbunden, minst tre gånger i veckan, och vi ska bli svettiga för att det ge någon effekt. Fysisk aktivitet krävs för att klara arbetslivet men nyttan fortsätter hela livet ut. Vårt egen-ansvar innebär att hitta de former av fysisk aktivitet som passar oss bäst och genomföra dem. I det här sammanhanget ska man inte glömma bort nödvändigheten av vaken vila – att bara ”chilla” eller ”skrota runt”. Till och med elitidrottare vet att vaken vila är nödvändigt för att klara att prestera på högsta nivå och det gäller oss alla.
Maten är ett evigt diskussionsämne. Råden kommer och går fortare än växlingar i april-vädret, ena dagen stenålderskost och nästa dag rawfood smoothies. Men gör det enkelt; minska mängden snabba kolhydrater och onyttigt fett och öka frukt och grönt. Och glöm inte den gamla kära tallriksmodellen – den kommer långt med. Tänk också på att mål-tiden, förutom rent födointag, också är ett utmärkt tillfälle till sociala relationer och åter-hämtning. Alkoholen är ett kapitel för sig. Det är gott och trevligt men glöm inte att den för-sämrar nattsömnen och ökar oro och ångest morgonen därpå, alltså minskar välbefinnandet” säger Cecilia.
Så till Cecilias speciella kompetensområden; vår sociala och mentala hållbarhet. Människan är ett gruppdjur, en social varelse, och det måste vi respektera. Självklart är innerliga och intensiva sociala relationer underbara men det finns också så många andra att vårda. Vi behöver alla bli sedda och bekräftade och i vardagen kan vi bidra med små, korta sociala kontakter gärna med ett leende – ett hej till busschauffören, håll upp dörren för en kollega på arbetet, skoja lite med kassörskan o.s.v. Det kan tyckas tillgjort men studier visar att det skapar ökat välbefinnande hos båda parter.
Egentligen handlar det om vad vi kallar normalt hyfs, som har utvecklats under århundraden för vårt behov av att bli bekräftade och sedda. Hyfs kan ses som ett kulturellt grundat gemen-samt system för att vi ska komma ihåg att vi inte är ensamma utan bekräftade att vi tillhör gruppen. Här finns idag ett problem med vår ”skärmfixering”. När vi oavbrutet stirrar ner på telefonen glömmer vi bort att bekräfta vår omgivning. Försök att låta telefonen vara t.ex. när du åker buss! Den uppmaningen påminner om ett annat egenansvar för vår psykologiska hållbarhet, att ta initiativ till sociala kontakter och att skapa relationer. Vi kan inte alltid för-vänta oss att det är den andra som har det ansvaret. Om omgivningen är dålig på att skapa relationer – föregå med gott exempel.
Cecilias käpphästar för psykologisk hållbarhet:
- Skapa egna anpassade rutiner i vardagen oavsett om det gäller måltider, ritualer vid sänggåendet eller träningsscheman. Glöm inte att det också gäller den personliga hygienen och lite ordning och reda – det mår alla gott av!
- Tro inte att psykologisk hållbarhet är lika med evig lycka. Livet går alltid upp och ner men ska för det mesta vara uthärdligt. Bara den insikten ökar känslan av välbefinnande.
- Och sist men inte minst, det är framförallt du själv som har ansvar för din egen psykologiska hållbarhet. Låt inte om-givningen drabba dig utan ta själv ansvar för hur du mår.
Cecilia de Lacerda
Cecilia är legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare med 30 års erfarenhet. Hon har arbetat med grupper, individuella kontakter och handledning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Hon har yrkeserfarenhet från krisstöd, undervisning, vård och omsorg.
Kontakt:
lacerda@vermelho.se
www.vermelho.se
Telefon: 070-201 08 65
Skriv ut Artikeln i PDF format Här
Länk till Cecilia De Lacerdas intervju – Psykologisk hållbarhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Med smart analys av företagets verksamhet och lite kreativitet kan man hitta affärsrelaterade möjligheter att inte bara ge bistånd som skapar nytta för mottagarna utan även rena kostnadsbesparingar i den egna verksamheten. Human Bridge visar på många bra exempel som inspiration för företag som vill göra nytta även utanför sin egen affär.
Bistånd betraktas ibland som meningslöst och ett sätt att få lite CSR- goodwill utan egentlig nytta i den egna verksamheten. Men tänker man igenom alla effekter som bistånd faktiskt kan ge den egna affären blir bilden en annan, särskilt om man tar med hela värdekedjan. Det gäller att hitta sitt eget sätt anpassat till affären.
”För en organisation som vår som arbetar med materialbistånd, skapar nytta på flera sätt för företag” menar Bo Guldstrand styrelse-ordförande för biståndsorganisationen Human Bridge.
Human Bridge är kanske mest är kända för sin textilinsamling som skapar nytta ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Rent ekonomiskt kan Human Bridge hjälpa flera aktörer att faktiskt minska kostnaderna. Ett exempel större fastigheter. Om Human Bridge samlar in textil istället för att de boende lägger dem i soporna så minskar vikten på soporna. Fastighetsägare betalar vanligen sophämtningen i relation till vikt så med textilinsamling får man minskade kostnader. För butiker och producenter av textilvaror innebär insamlingen av textilier att de slipper kostnader för avfallshantering. Företag måste betala för återvinning och den kostnaden försvinner också från resultaträkningen.
I Sverige skapas både social nytta och samhällsnytta. Genom att sälja funktions-dugliga plagg i secondhandbutiker kan privatpersoner köpa kläder som de kanske annars inte skulle ha råd med. Själva insamlingsverksamheten skapar många arbetstillfällen t.ex. för lastbilschaufförer, i textilsorteringen och i secondhandbutikerna. Det är ett välkänt faktum att man mår bra av att ha ett arbete att gå till varför Human Bridge också erbjuder arbetsträningsplatser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Dessutom genererar alla dessa medarbetare skatteintäkter till samhället som kan användas för dem som behöver det bättre.
Sist men inte minst blir det också miljövinster. Ett återanvänt plagg minskar ju behovet av att köpa ett nytt och därmed minskar miljö-belastningen från textil- och klädtillverkning.
”Tillverkningen av ett par bomullsjeans medför en vattenkonsumtion på upp emot 15 000 liter, oftast i länder med vattenbrist. Ett par återanvända jeans är en ren miljövinst” säger Bo. De plagg som inte går att återanvända skickas till största delen till återvinning där fibrerna används igen men till annat än kläder, t.ex. ljudisolering eller fyllnadsmassor. De sista resterna, som inte går att använda till annat, eldas upp och blir till fossilfri energi, t.ex. som fjärrvärme.
Intäkterna från försäljning av återanvända eller återvunna textilier används till att driva Human Bridge verksamhet. Det är löner till anställda och den nödvändiga logistikverksamheten, inte bara för textiltransporter utan också den begagnade sjukvårdsutrustning man tar hand om. Sjukvårdutrusningen måste servas och testas innan den kan skickas iväg vilket också kostar.
Human Bridge har ett annat erbjudande som riktar sig butiker med konsumentvaror. För ett varuhus och för skokedjan Scorett insamlas varor som inte går att sälja. Den rent ekonomiska nyttan för företagen är att de slipper dyra lagerkostnader för varor som ändå skrivs ner i balansräkningen. De slipper också transport- och destruktionskostnader, som kan bli ganska höga om det medför miljöproblem. Varorna sänds sedan till biståndsländerna där de säljs kraftigt rabatterat på lokala marknader vilket dessutom skapar lokala arbetstillfällen. Scorett har tagit sitt engagemang ett steg längre genom att vissa perioder ta emot begagnade men hela skor som sedan blir bistånd. Kunderna får en mindre rabatt på sitt nästa köp och skorna återanvänds istället för att slängas. Det blir många vinnare.
Human Bridge utvecklar ständigt sitt bidrag till en mer hållbar värld. Nyligen har de börjat med att organisera utbildning i mottagarländerna utförd av yrkesskickliga svenska medarbetare. Några exempel är utbildning för sjukhus-tekniker och sjukvårdsstädare i Etiopien. Nyttan i mottagarländerna är uppenbar, men det blir värdefullt även för de svenska verksamheterna. Att få åka iväg och förmedla sin kunskap stimulerande och värdefullt för de svenska medarbetarna. Det ger utvecklings-möjligheter och karriärvägar och i sin tur ger mer nöjda och lojala medarbetare.
”Biståndet skapar alltså nytta även i Sverige med t.ex. kostnadsbesparingar, skatteintäkter, arbetsplatser och minskad resursförbrukning. Och det är utöver bidraget till den egentliga målgruppen i mottagarländerna som får kläder, skor, sjukvårdsutrustning, utbildning, arbets-tillfällen och lokal marknad. Det är mycket vi kan vara stolta över” säger Bo.
Bo önskar sig mer forskning om hur man kan återanvända textilfibrer, inte bara till lågvärdes-produkter som fyllnadsmassor, utan helst till nya kläder. Det behövs moderna metoder för sortering och frigörande av själva fibern. Producenterna borde inte heller göra så mycket blandmaterial – de är så mycket svårare att återvinna.
Bos rekommendationer till företag är att identifiera biståndsmöjligheter i den ordinarie affären. Då blir det en långvarig och verklig nytta. Fristående bistånd som inte har med den vanliga verksamheten att göra blir sällan långvariga eftersom det inte ger egennytta. Tänk på nyttor utöver de ekonomiska, som exempel med utbildningsinsatser. Nöjda och lojala medarbetare minskar kostnaderna även om det inte syns på någon egen rad i resultaträkningen. Glöm inte att gåvor inte är avdragsgilla medan ett biståndssamarbete som säker de egna kostnaderna direkt ger en positiv effekt på lönsamheten!
Human Bridge är en biståndsorganisation som utför materialrelaterade projekt. Årligen sker insatser till ett 25-tal länder. Arbetet består i att samla in, reparera och skicka ut sjukvårdsmaterial och handikapp-utrustning främst till länder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Textilier, såsom kläder och skor, samlas också in och går till direkta biståndsinsatser eller genererar intäkter till olika biståndsprojekt. Bistånd, miljö och sociala insatser är Human Bridges kärnområden som gör skillnad för både människa och miljö.
Klicka här för att se intervju med Bo Guldstrand.
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet har funnits i vår svenska lagstiftning i många hundra år. Förutom redovisnings-lagen och miljöbalken är också hela arbetsmiljölagstiftningen, stora delar av grundlagen så som tex yttrandefrihet och arbetsrätten en del av Hållbarhet. Ur ett legalt perspektiv har vi arbetat med Hållbarhet sedan Magnus Eriksson och hans landslagar 1280 (Edsöreslagar) om kvinnofrid infördes. Det historiska perspektivet är något som de flesta inte tänker på men är nog så viktig och belyser hur självklart ett genomgripande hållbarhets tänk faktiskt är i var typ av verksamhet.
För Emma handlar hållbarhet om långsiktig lönsamhet – om att göra affärer på ett sådant sätt att det skapar långsiktigt värde för ägarna och andra intressenter. En affärsverksamhet som inte är värdeskapande för kunden, de anställda eller andra viktiga intressenter kan självklart inte skapa värde för ägarna. Det är alltid utifrån ägarnas långsiktiga perspektiv som varje affärsverksamhets hållbarhetsarbete måste utgå ifrån. Eftersom de står risken
Hållbarhet är en självklar del av varje affär. Genom att hjälpa våra klienter att hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik bidrar vi till mer hållbara affärer. Vi fortsätter att göra det vi alltid gjort för våra klienter, men vidareutvecklar rådgivningen till att även innefatta nya, viktiga frågor som kan vara affärskritiska. Vi hjälper klienter att efterleva sina egna värderingar samt hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Självklart innebär denna affärsutveckling initiala investeringskostnader för oss, men måste sedan kunna bära sina egna kostnader, så att rådgivningen även fortsätter när Sverige går in i en lågkonjunktur. Det är inget vi gör för att vi just nu ”råkar ha massor pengar” eller för att ”se bra ut”, utan det handlar om att skydda eller skapa värde för våra klinter och därmed även för oss.
På kort sikt kan det finnas en konflikt mellan ett företags hållbarhetsarbete och lönsamhet, men på lång sikt är ett strategiskt hållbarhetsarbete en förutsättning för företagets lönsamhet och lönsamhet en förutsättning för ett hållbarhetsarbete – det är dyrt för företag att inte ha koll på sina hållbarhetsrisker och det finns idag många affärsmöjligheter inom hållbarhetsområdet.
Syftet med den nya lagen om hållbarhetsrapportering är att öka öppenheten så att hållbarhetsrapporteringen når upp till samma höga nivå inom alla sektorer och i alla EU:s medlemsstater. Detta ska uppnås genom att kräva rapportering av de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Politikerna önskar framför allt att de sektorer, länder och företag som inte kommit särskilt långt i sitt arbete nu ökar takten och blir bättre på att arbeta strategiskt och värdeskapande med hållbarhet.
Lagstiftarens intention samspelar med de krafter som verkar och växer sig allt starkare i samhället. Man önskar ökad transparens och ansvarstagande för våra ändliga resurser. Emma tror att lagen redan har ökat medvetenheten hos företag som inte tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor och fått de att påbörja sitt hållbarhetsarbete utifrån ett risk- och affärsperspektiv. Hon tror också att den nya lagen har påverkat företag som arbetat länge med frågorna, så kallade mogna företag. Många av de större företagen som redan hållbarhetsrapporterat många år har sedan lagen började gälla gjort en kvalitetsgenomgång av sitt hållbarhetsarbete.
Den svenska lagen kommer från ett EU-direktiv som nu implementeras inom hela EU och trenden är tydlig; alla länder önskar en ökning av transparens och ansvarstagande. Olika länder har tagit fast på olika delar. Vissa länder som t.ex. Frankrike och Storbritannien arbetar mer ambitiöst med lagstiftning som verktyg. Exempelvis antog det franska parlamentet 2017 en lag om obligatorisk ”duty of vigilance”. Lagen innebär en bindande skyldighet för moderbolag med huvudkontor i Frankrike att identifiera och förhindra skadlig påverkan på miljö och mänskliga rättigheter på grund av deras egna aktiviteter, aktiviteter av företag de kontrollerar samt underleverantörer och andra företag de har en affärsrelation med, dvs. ett vittgående ansvar. Frankrike har även fattat ganska långtgående lagar som förbjuder försäljningen av plastpåsar och engångsförbrukning av plast.
Några länder arbetar innovativt och värdeskapande med hållbarhetsfrågorna. Ibland är lagstiftning nödvändigt för att ”kicka igång” företagen, men det handlar lika mycket om att skapa morötter och att facilitera innovation, samarbete och kanalisera kompetens och kapital där de gör mest nytta på marginalen – att hjälpa marknaden att utvecklas. I de länder som kommit längst i sin lagstiftning finns ofta politiker som driver på strängare och mer omfattande lagstiftning samt ett tryck från konsumenter och andra intressenter. De nordiska länderna har kommit långt ur ett globalt perspektiv, då vi har en välfärd som ger oss utrymme att tänka och agera bredare och mer långsiktigt. Även Nederländerna och Storbritannien är länder som tidigt såg nödvändigheten och affärsnyttan med att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor.
Utvecklingen och farten framåt varierar mellan bolag och branscher, snarare än mellan länder. Emma anser att Sverige sticker ut när det gäller den finansiella sektorn i jämförelse med många andra länder. De flesta aktörer i Sverige integrerar nu hållbarhetsfrågor i sin investeringsprocess på ett eller annat sätt och allt fler kreditgivare tittar på hur hållbarhet kan integreras i kreditgivningsprocessen och lånevillkor. Även svenska PE-bolag har relativt sina utländska branschkollegor kommit långt. Så väl den tidigare finansmarknadsministern Peter Norman (M) och den sittande finansmarknadsministern (MP) ska ha erkännande för sitt ledarskap och mod i dessa frågor, men det handlar även om att svenska konsumenter är medvetna och engagerade i frågorna. Vi har även enskilda bolag som H&M, IKEA, SKF, Atlas Copco, SCA m.fl. som imponerar även i en global jämförelse.
Vår svaghet är att vi haft, och delvis har, det så bra. Jag vill inte påstå att vi är fat and lazy, men ibland tror vi att den svenska flaggan på bordet i fabriken i ett land med höga korruptionsrisker ska vara en garant för att vi inte blir inblandade i korruption. Många svenskar lever fortfarande i tron att problem kopplat till olika hållbarhetsfrågor finns på andra marknader och att allt fungerar som det ska inom vårt lands gränser, men även i Sverige förekommer det en hel del korruption och människor som exploateras. Sverige skulle även kunna arbeta mer värdeskapande med mångfaldsfrågor – det räcker inte med att säga att frågan är viktig och sedan följa lagen, dvs. inte diskriminera. I vissa fall tror jag att vi är lite naiva och bekväma, vilket får som resultat att vi inte positionerar oss internationellt som vi skulle kunna göra.
Mannheimer Swartlings interna hållbarhetsarbete är omfattande. Om man hjälper klienter att skriva uppförandekoder, implementera whistle blower program eller ta in hållbarhetsfrågor i leverantörsavtal så måste man också leva som man lär. Byrån har 80 delägare med tydliga värderingar kring mänskliga rättigheter, affärsetik och miljöfrågor. Vi har arbetat mycket för att öka mångfalden bland de anställda och öka andelen kvinnliga delägare då vi ser det som helt avgörande för att fortsätta vara framgångsrika.
För att attrahera och behålla de bästa medarbetarna så måste vi hela tiden säkerställa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Det gör vi genom att erbjuda våra anställda ett utvecklande arbete där de under de första åren roterar mellan olika verksamhetsgrupper och hela tiden får vidareutbildning hos oss, men även genom att vara en arbetsgivare som följer med i tiden och tar vårt ansvar i samhället. Vi följer med i tiden genom att vidareutveckla vår affärsjuridiska rådgivning till klienter till att även innefatta frågor som t.ex. mänskliga rättigheter och anti-korruption, men vi lägger även en hel del resurser på att pro bono-arbeta för organisationer som Centrum för rättvisa och SOS barnbyar. Personalen är en viktig resurs i de flesta företag och helt avgörande i konsultbolag som en advokatbyrå. För att behålla de främsta talangerna så måsta vi ständigt säkerställa att vi lever våra värderingar, följer med i samhällsutvecklingen och ger anställda stora möjligheter till individuell utveckling. Alla vill arbeta för en arbetsgivare som de är stolta över och känna att de bidrar till en ännu bättre framtid för världen.
Pandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimat
I veckan publicerades en mycket bra, väl genomarbetad och underbyggd artikel i SvD. Artikeln tar upp en intressant insikt och tydliggör vårt dilemma. Om vi vill rädda vår tillvaro på planeten genom att inte låta våra utsläpp förstöra atmosfären och höja temperaturen så måste vi ändra vårt beteende.
Restriktionerna till följd av pandemin har visat oss att vi kan påverka vår klimatpåverkan, våra koldioxid utsläpp, radikalt. 2020 hade vi 17% mindre utsläpp av CO2e än året innan. Tack vare alla nedstängningar har mycket av det som inte verkade vara möjligt nu visat sig vara möjligt. Vi har en kraftigt ökad digitalisering, minskat resandet, Greentech har fått en ny boom, etc.
För att nå det mål man enats om i Parisavtalet behöver vi sänka våra utsläpp lika mycket VARJE år. Detta är inte rimligt. Vi kan inte stänga ner hela samhällen.
Hur skall det då gå till?
Vi skall driva på elektrifiering – javisst, men det innebär i praktiken att vi behöver MER energi. Om vi BÅDE skall ersätta befintliga energikällor OCH öka tillgången på energi som elektrifieringen kräver.
Den största och första bidragande faktorn till att minska klimatpåverkan och minska höjningen av temperaturen, enligt våra makthavare och beslutfattare, är Energieffektivisering. Och detta har de nog alldeles rätt i. Vi behöver se på energi som en begränsad resurs som vi måste hushålla bättre med. Industrin är den sektor som skall bidra med de största effektiviseringarna genom att minimera förluster och implementera klimatsmartare lösningar. Därefter kommer sektorn byggnader, hela 30% av effektiviseringsvinsterna skall komma från att vi värmer och kyler våra byggnader på bättre sätt.
Den näst största bidragande faktorn är framtagande och nyttjande av fossilfria och förnyelsebara energikällor. Kol har nått sin peek. Vi använder allt mindre kol. Olja är på väg att nå sin kulmen också, men så länge vi inte har tillräcklig stor produktion och tillgång av alternativa bränslen för fordon så kommer inte detta ske. Det behövs både rimliga prisnivåer och stor tillgänglighet på alternativa bränslen samt nya typer av motorer. Alternativa källor är Biogas och Vätgas som nu håller på att bli allt billigare. Till detta kommer också naturkraftkällor som vind, vatten, jordvärme och sol. Alla dessa behöver omvandlas och lagras. Än så länge är batterier det bästa sättet att lagra de nya energierna. Och vattenmagasin för vattenkraften. Batterierna blir allt bättre, men framställs med hjälp av ändliga resurser och har begränsad livslängd. Ytterligare utveckling pågår överallt i världen och många bra initiativ kommer.
Den tredje faktorn för att klara klimatmålen är att öka kapaciteten. Vi behöver mer energi, inte bara för att fortsätta utvecklas och tillåta alla länder att komma till den levnadsstandard som vi har i väst utan också för hålla den nivån vi har. En stor del av befintliga energikällor skall ersättas med fossilfritt/förnybara energikällor och vi skall dessutom öka volymen för att ställa om till mer eldrift. För detta behövs utbyggnad av infrastruktur på ett effektivt och säkert sätt. Genom att koncentrera energiförsörjningen skapas stordriftsfördelar men kan också göra oss mer sårbara, både tekniskt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.
En viktig framgångsfaktor kommer vara att vi enas och hjälps åt att nå det önskade läget snarare än att debattera varför vi befinner oss där vi är och vems fel det är. Vi kan av det senaste året lära oss att vi är otroligt förändringsbenägna såväl som individer som samhällen om det krävs och att många av de tekniska lösningarna redan finns. Nu skall vi ”bara” skala dem också.
Ett bra steg i rätt riktning är de nya reglerna för alla finansiella aktörer som från och med i år kommer behöva rapportera om hur deras verksamheter och verksamheter som de har intressen påverkar klimatförändringarna idag och på sikt. Det kallas den nya taxonomin; eller implementering av de rekommendationerna som tagits fram av, TCFD; Taskforce on climate-related finacial disclosures. Undertecknad återkommer inom kort med en förklaring av denna.
Hela artikeln: https://www.svd.se/hapnadsvackande-ras–men-manga-tolkar-det-fel
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Kundernas nya beteende utmanar säljarnas kompetens
Är ditt företag rustat för den nya verkligheten?
För de flesta företag är eller borde en ökad digitalisering redan vara en central del i bolagets utveckling. Befintliga affärers rutiner och processer anpassas till nya digitala metoder och verktyg. Bolagen måste skapa effektivare flöden och förutsättningar för att snabbt kunna anpassa sig till en snabbrörlig marknad och ökad konkurrens. Stora förändringar sker inom flera områden, oavsett bransch.
Överallt omkring oss i samhället pågår dock den den digitala transformationen. Vi kan se den i vår vardag, i allt från att parkeringskostnaden debiteras direkt på bankkortet när du kör in i parkeringshuset till att barnen beställer biobiljetter online, riktade budskap till följd av vilka hemsidor du senast besökt och att vi betalar med Swish.
En av konsekvenserna av den rådande pandemin är att den digitala transformation nu snabbas på.
Behovet, och därmed viljan, att öka nyttjandet av digitala tjänster har ökat markant hos såväl individer som företag.
Ett område som påverkas mycket är försäljningsprocessen där kundernas nya beteende ger nya möjligheter och ställer nya krav på kompetensen i bolagen.
Försäljning har helt nya förutsättningar och möjligheter i en digital verklighet
Digitalisering innebär förändringar i själva försäljningsbearbetningen och hur man utvecklar kundrelationer. Förr ville man gärna ha kontakt via telefon eller fysiskt med en säljare för att informera sig om en viss vara eller tjänst. Kunder tog kontakt med en möjlig säljare redan innan man fastställt sitt behov och man kunde som säljande part fånga upp kunden tidigt i hens köpprocess. Normalt var också att säljare gjorde så kallade kalla samtal för att väcka en potentiell kunds intresse.
Här sker nu stora förändringar.
Undersökningsföretaget Gartner rapporterar att så mycket som 83% av B2B- köpprocessen numera istället sker digitalt och bara 17% av processen involverar en dialog med tänkbara leverantörer. Det är en stor omsvängning av köparnas beteende som skett de senaste åren.
Här skiljer sig de företag som har sin huvudsakliga kundbas i andra företag mot de som säljer i huvudsak till konsumenter (B2C). Många av konsumentföretagen såg digitaliseringstrenden tidigt och många har därför redan anpassat sin verksamhet till detta genom att ha väletablerade digitala processer för att stödja sina kunder i köpsituationen och även knyta sina kunder närmare till sig.
Dagens B2B-kunder spenderar runt 2/3 av köpresan på att själva samla in, gå igenom,få klarhet i den information som ligger till bas till ett första beslut. Mycket av denna informationsinhämtning och läroprocess sker utan direkt involvering av en säljare. Den sker istället direkt online. Kunden är mycket mer utbildad om sina egna behov och de möjliga lösningar som finns när väl kunden kommer fram till köpsituationen.
B2B kundens köpresa enligt Gartner group. Tack till Webbstrategerna för grafiken!
Förändringen märks i flera olika branscher men företag som tidigare bedrev försäljning genom kalla samtal och direkta möten på fältet är de som ser de största skillnaderna. Siffrorna nedan beskriver den stora förändring som skett under de senaste åren.
Detta ställer nya krav på B2B företag. Bolagen måste anpassa sin försäljning och marknadsföring för att matcha hur ett företags kunder genomför sin digitala köpprocess genom att underlätta för kunder att genomföra sin informationsinhämtning, utvärdera olika alternativ och att komma till avslut. Vad kunder verkligen värderar idag är leverantörer som förser dem med rätt information, i rätt kanaler, för att göra köpprocessen enklare.Företag som inte anpassar sig till de nya köpbeteendena måste i vart fall överväga varför inte denna trend kommer att ha påverkan på just detta bolags verksamhet.
Ge kunden mer utbildning och stöd, undvik kräng
För att lyckas i det mer alltmer digitaliserade marknadslandskapet krävs alltså en kompetensförflyttning och en omfördelning av budget och resurser. Företag måste flytta resurser från traditionellt sälj- och marknadsföringsaktiviteter till skapande av digitalt innehåll och att möta, påverka och utbilda kunderna online i olika kanaler.
Gartner understryker att det kunder verkligen vill ha, är information som hjälper dem att förenkla köpprocessen. Informationen ska vara rätt och vara tillgänglig när och var de önskar den. Undersökningarna visar exempelvis att sannolikheten att kund vill genomföra en större affär, är tre gånger så stor när leverantören delat med sig av innehåll och information på ett hjälpsamt sätt före själva köpet.
Ytterligare en katalysator till denna förändring är att B2B-köparna allt mer tillhör en generation som vuxit upp med att söka information online. Dessa utgör en generation som generellt sett inte vill tala med en säljrepresentant förrän de själva utbildat sig och är redo för att få svar på eventuella frågor eller få en demonstration av en produkt eller tjänst.
För att vara relevant och inte tappa marknadsandelar behöver därför varje säljande organisation anpassa sig till den nya verkligheten. Bolagen måste ta till sig de nya verktyg som finns för att såväl identifiera behov och kunder som att leda potentiella kunder in till köpbeslutet av just sin produkt eller tjänst. Säljledningen i bolaget behöver förstå och bemästra begrepp som ABM (Acount Based Marketing), MA (Market Automation), SEO (sökmotoroptimering), Inboundmarketing och många fler.
Den digitaliserade säljstrategin bör vara mer passiv än traditionellt och istället låta rätt innehåll utbilda och stötta köparen genom beslutsprocessen.
Frågeställningar inför ökad digitalisering av säljarbetet:
Vilka informationskanaler har vi till våra kunder och potentiella kunder?
Har vi rätt information i våra digitala medier?
Finns våra produkter, tjänster och vårt varumärke i rätt kanaler i förhållande till vår målgrupp, vid rätt tid och med rätt information?
Är våra medarbetare rustade att möta kunden på detta nya sätt?
Vilka säljmål är möjliga att nå med rätt digitala verktyg?
Hur många hittar vår hemsida och läser vad det står där? Hur ser konverteringen från besök på hemsidan till att söka mer information, ta kontakt och att faktiskt få sälja?
Mer information, kontaktuppgifter samt vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport
För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.
Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.
Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:
- Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
- Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
- Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
- Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)
Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:
- medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
- företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
- företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.
Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
Den nya verkligheten, med Corona
”Pandemin är inte över. Det råder en ny verklighet som vi måste förhålla oss till” Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Corona krisen har fört med sig såväl insikter, möjligheter till effektiviseringar och nya affärsmodeller som stora förluster och nedskärningar vilka blir både personliga vinningar och tragiska livsöden.
Pandemin är inte över, men livet och affärerna fortsätter. Det som blir allt tydligare är att vi har en ny verklighet att förhålla oss till. Nedan har jag försökt sammanfatta den bild jag fått när jag träffar företagsledningar i Sverige. Här ges också förslag på hur vi kan skapa en bättre beredskap för att fortsätta utveckla människor och affärer!
Det nya normala, post-Corona, innebär att vi blivit smartare
När kroppen går igenom en infektion lär vi oss att hantera den, förebygga återfall och blir lite klokare på kuppen. Den effekten har tex barnsjukdomar. Det stora flertalet av oss återhämtar sig efter en infektion och kommer stärkta ur krisen och stressen den inneburit på kroppen. Så även företagen efter en kris.
Fler pandemier kommer att komma. Covid-19 (eller rättare det sjunde Corana viruset, kallat sars – cov 2, som kan ge sjukdomen Covid-19) är inte utrotad, viruset är spritt i samhället och smittar. Dödlighet är knappt 0,5%. Förmodligen lägre, men högre i riskgrupper. Några länder har en ökad smittspridning samtidigt som vi har börjat får en bild av hur vi kan behandla och förebygga sjukdomen, men inte utrota den.
Tills vi har ett vaccin som vi litar på, dvs en substans som genomgått minst ett par sk. fas fyra Kliniska studier och kan produceras i tillräcklig omfattning, har vi heller inget säkert skydd.
Vi måste förhålla oss till Covid-19 och andra pandemier. Vårt dagliga liv, våra verksamheter, samhällskritiska funktioner och vår vardag måste alltså kunna fungera även i tider av pandemi. Vi kan inte stänga ner samhället pga ökad risk för smitta. Vi skall istället lära oss att hantera risken och fortsätta verka, att leva och utvecklas.
Jag vill på intet sätt förringa att nästan 6 000 människor dött i Sverige eller den heroiska insats som hela vårdsektorn har gjort och gör. Det är hemskt att många har dött i förtid och några inte fått den vård de borde fått. Här finns lärdomar att göra, men det är inte mitt expertområde utan jag litar på de sakkunniga som finns där och alla de studier som pågår.
Mitt område är affärsutveckling och ledarskap. Att verksamheter sätts i konkurs, hela branscher hindras från att bedriva verksamhet och människor hamnar i utanförskap är skadligt både för individen och samhället, både kort- och långsiktigt.
Företagen är motorn i samhället och människorna som verkar där ger dem dess drivkraft och värde. Vi behöver vara behövda, att tillhöra. Att kunna försörja oss och ha en roll i ett sammanhang. Att fylla en funktion i samhället och att bidra till dess utveckling.
Ta ansvar för din verksamhet och ersätt apati och rädsla med sunt förnuft
Vad kan vi då göra? Analysera respektive verksamhet och utveckla den med den nya verklighet som nu råder och högst sannolikt kommer fortsätta att råda. Det är i huvudsak två huvudområden som behöver adresseras – dels den direkta säkerheten genom att undvika smittspridning och dels utveckling av en hållbar verksamhet genoma att anpassa den till rådande verklighet.
Undvik smittspridning
– Stanna hemma om du har symtom
– Undvik folksamlingar, speciallt i trånga utrymmen inomhus. Det visar sig att då sprids viruset enklast, framför allt när det är trångt med skratt, sång och intensiva samtal – via droppsmitta
– Säkerställ god hygien; tvätta händerna ofta och ordentligt
– Begränsa resandet
Anpassa verksamheten till det nya normala genom att se långsiktigt på din affär
– Vilka delar av din värdekedja påverkas? Gör en analys utifrån vad ni vet idag; att intäkterna ligger kvar där de ligger nu. Vilka nya intäkter kan skapas? Vilka kostnader kan minskas? Var i värdekedjan kan vi effektivisera?
-Hur påverkas din kundbas av pandemier och beredskapen för dem? Vilka behov finns (kvar) och på vilket sätt kan dessa tillfredsställas
– Finns det möjligheter att utöka erbjudandet? Kanske testa en kompletterande affärsmodell?
– Ökat antal digitala möten (både internt och, externt, med medarbetare, kunder och leverantörer). Det har gått fort att få även mindre digitaliserade organisationer att anamma alla de verktyg som idag finns; Teams, Skype, Zoom, etc. Detta sparar tid och pengar för alla inblandade. Dock är det svårare att skapa relationer och tillsamamns lösa komplexa problem; dett abehöver vi tala om och träna på.
– Ökat distansarbete både som anställd och som giggare. Att arbeta hemma ger både för- och nackdelar. Det är arbetsgivarens ansvar att man har förutsättningar och utrustning när man arbetar. Men rättspraxis är inte solklar vems ansvaret är och hur långt det sträckar sig. Det beror också på vems initiativ hemarbetet sker. Som uppdragsgivare (oavsett form) är det dock alltid viktigt att skapa rätt förutsättningar för att medarbetare trivs och lyckas i sitt arbete.
– Gör en finansiell översikt och skapa utrymme för osäkerhet. Räntorna kommer sannolikt fortsätta vara historiskt låga under lång tid. Investeringsvilligt kapital finns, trots rådande konjunktur. Dock kommer krav på lån och säkerheten sannolikt ökas. Fundera på hur du bäst skapar en säkrat kassaflöde och kapacitet att klara fler nedstängningar och/eller inbromsningar. Det kan vara allt ifrån leveranser som uteblir till kunder som kommer på obestånd.
– Gör en riskanalys utifrån att väsentliga delar av er marknad och leverantörslandskap stängs ner (igen). Hur förebygger ni det? Skapa beredskap att hantera dessa fluktuationer.
Utmaningen är att våga acceptera nuläget
Osäkerheten i hur framtiden skall te sig gör att beslut skjuts upp, riskaptiten minskar. Detta ökar risken för missade möjligheter. Osäkerhet och rädsla i beslut leder ofta till suboptimeringar och därmed uteblivna vinster.
Jag tror det är viktigt att vi vågar utgå från det vi redan vet och kan logiskt förstå kommer att hända. Vi kommer att ha en ökad digital närvaro, mer möten kommer att ske digitalt. Vi kommer att resa mindre. Vissa tjänster och produkter kommer därför att ha minskad efterfrågan. Datasäkerhet och effektivare digitaliseringslösningar i allt från större användning av botar i rutinuppgifter till mer interaktiva, digitala möten kommer att öka och bolag som tillhandahåller robusta och enkla lösningar här har möjlighet att blomstra.
Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna leda även i en ökad digital, socialt distanserad tillvaro.
Vi behöver fortfarande äta och umgås, träna, arbeta och klä oss. Och känna att vi är en del av ett sammanhang.
En hög arbetslöshet är tillväxtens värsta fiende, framförallt om den cementeras. Inte bara som vikande konsumtion utan än viktigare är att det blir ett betydligt tuffare läge för vanliga människor, som du och jag. Vi behöver undvika att vi hamnar i negativa, stagnerande cykler.
Låt oss istället lära oss av vad vi nu redan vet. Acceptera att det inte kommer bli som förr igen utan vi har en ny verklighet att förhålla oss till och anpassa oss till den kunskap vi tillsammans har.
Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all right reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
www.hallbartillvaxt.eu
Skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.
En hållbar affär ökar möjligheterna till kapitalanskaffning
Vem arbetar pensionsförvaltarna för?
Förvaltning av pensioner är långsiktig och måste därför göras på ett hållbart sätt. Själva syftet med att förvalta människors pensioner skall utföras på bästa sätt för kunden, dvs säkras och maximeras för kommande pensionärer. När jag för ett tag sen såg SVTs dokumentär om Allra-skandalen slog det mig att det perspektivet helt saknades. Hållbarhet i form av samhällsnytta. Pensionssparande är en viktig del av vårt samhällskontrakt, vår trygghet. De som förvaltar dessa pengar borde utvärderas ur ett hållbarhetsperspektiv. Dvs hur kundnyttan på bästa sätt utvecklas, långsiktigt hållbart och tryggt.
Den viktigaste punkten i dokumentären verkade vara om det var lagligt att genom smarta finansiella transaktioner flytta flera hundra miljoner av spararnas pengar till pensionsförvaltarnas privata konton. Tingsrättens friande dom verkade helt baserad på att inget formellt fel begåtts. Sedan dess har också domen mot Falcon Funds förvaltare fallit: Fängelse och näringsförbud. Här har man tydligt visat på lagbrott.
Första sidan på DI 26 april.
För oss som inte är finansproffs så verkar allt detta mycket märkligt. Så länge något inte är olagligt så är det uppenbarligen fritt fram för pensionsförvaltare att bli rika på sina kunders bekostnad. Är det bara de klantiga som åker fast? Hur ska vi veta vem vi kan lita på med vårt sparande?
Borde inte pensionsförvaltarnas uppdrag vara att ge spararna en så bra framtida pension som möjligt? Det är här som hållbarheten kommer in. Att ta långsiktigt hållbart ansvar.
Nedan en intervju med Rikard Lundgren, styrelseproffs och rådgivare inom finanssektorn av Anna Weiner Jiffer, grundare HållbarTillväxt AB.
Ett långsiktigt hållbart samhälle bygger på mer än bara det som står i lagar och regler. Det bygger på att vi alla som individer tar ansvar och gör rätt saker även om ingen kontrollerar oss utifrån själva syftet med vår verksamhet. Hållbarhet fungerar bara om vi kan lita på att vi gör det som är bäst och rätt för oss alla, för hela samhället också på längre sikt. Att vi inte stjäl boken på biblioteket. Vi källsorterar och återvinner våra sopor. Vi återanvänder och lagar det som är trasigt, vårdar och respekterar det vi har. Vi hjälper och tar ansvar för oss själva och våra medmänniskor. Vi dumpar inte batterier och bilar i naturen. Vi är försiktiga med att flyga, vi nyser i armvecket, alko-rengör våra händer och vabar så inte barnen sprider baciller och virus på dagis. I dessa Corona-tider respekterar vi smittskyddsregler som är obekväma för oss själva men som är till för allas bästa. Förtroende för varandra är en av grundstenarna i ett hållbart samhälle. Samhällskontraktet bygger på att vi alla drar vårt strå till stacken och tar ansvar. Det finns gott om forskning som visar att ”high-trust” länder fungerar bättre, har högre tillväxt, har lyckligare och friskare medborgare. Detta perspektiv behöver genomsyra alla delar av samhället, så även pensionsförvaltning.
Rikard Lundgren är styrelseproffs i ett antal fondstyrelser i Luxemburg och ger råd till företag inom finanssektorn. Tidigare var han s.k. Chief Investment Officer under nästan 15 år. Han ansvarade för portföljer från 2,5 till drygt 200 miljarder kronor hos bl.a. Folksam, Inter-IKEA och APG, Hollands största pensionsstiftelse.
Hur tycker du vi ska se på pensionsförvaltares roll i samhället och deras ansvar för hållbarhet?
Samhällskritiska funktioner överlåter vi åt sakkunniga som får vårt förtroende att utföra sitt yrke på bästa sätt för oss och samhället; läkare, lärare, piloter, arkitekter, elektriker, kockar, poliser, psykologer, äldrevård och många fler. Om dessa skulle ta varje tillfälle att berika sig själva i stället för att göra det som är bra för oss som inte är experter, så skulle vi få ett samhälle som ingen av oss vill ha. Jag tycker pensionsförvaltare också är ett sådant förtroendeyrke.
Det finns alltid något som lagar och regler inte täcker in. Vissa personer hittar alltid kryphål. Lagstiftaren försöker komma ikapp men vi riskerar då många och krångliga regler som tar mer tid att kontrollera och dokumentera efterlevnaden av än själva förvaltningen av pengarna.
Pensionsförvaltaren är i en mycket speciell situation. Hen hanterar stora belopp och kunderna är privatpersoner som mestadels är finansiellt okunniga, oinsatta och ointresserade av hur förvaltningen sköts rent tekniskt. Som flera exempel visar blev stora pengar och okunniga kunder en för stor frestelse för fond-entreprenörer med drömmar om lyxvillor och helikoptrar. Det finns inget motsattsförhållande mellan att arbeta etiskt och hållbart och vara en skicklig förvaltare. Världsbanken, EIB och EIF är exempel på organisationer som under många år lyckats kombinera förstklassig förvaltning med en tydlig inre kompass. Det finns många bra och ärliga pensionsförvaltare i Sverige, men de syns inte i Tingsrätten och på löpsedlarna.
Vinstmaximering har föreslagits som ett sätt att komma till rätta med avarter och främja ett mer kundorienterat beteende, på samma sätt som för t. ex skolor. Men finurligheten i Allra-fallet låg utanför själva förvaltningen. Förvaltningsresultaten var definitivt inget att skryta med. Högst medelmåttig avkastning. Avsevärt sämre än det statliga PPM-alternativet AP7.
Förklaring av Allra-fallet på ett enkelt sätt; ”Du märker att din gamla mammas kostnader för mat, som vårdfirman handlar åt henne, har gått upp en hel del. Du undrar varför och får se kvittona. Då ser du att vårdfirman i stället för att handa på ICA runt hörnet köper all mat från Stures Mat-vagn AB. När du kollar så visar det sig att det är samma personer som äger både vårdfirman och Stures Mat-vagn. När du konfronterar vårdbolaget skickar de en advokat som förklarar att de inte brutit mot några lagar. Du känner dig ändå lurad eftersom du vet att ICA gör hemleveranser utan någon extra kostnad.
Ett sådant beteende är inte åtalbart enligt Allras advokater. Och inte heller enligt Tingsrätten. Om du inte vågar lita på vårdbolaget så blir du tvungen att ta hand om mamma själv. Utan förtroende för experterna i samhället så bryts systemet med arbetsfördelning ner. Alla måste till slut göra allt själva och resultatet blir sämre.
Om Allra frias även i hovrätten, ökar sannolikheten att lagstiftaren skrotar eller radikalt begränsar experimentet privata entreprenörer som pensionsförvaltare. Om Allra frias öppnar det fältet för alla fondförvaltare att berika sig på spararnas bekostnad så länge man håller sig inom det formellt lagliga. I det scenariot får vi fler rika pensionsförvaltare. De vanliga spararna får försöka förstå eller gissa vilka som är de ärliga. Ingen lätt uppgift för någon som inte förstår finans i detalj.
Som professionell investerare föredrar Rikard den restriktiva linjen. För honom är det bortom allt tvivel att AP 7 har skött uppdraget att förvalta PPM-pengarna så mycket bättre, i snart 20 år, än de 800 PPM-förvaltarna. Att vissa pensionsförvaltare inom PPM-systemet försöker påstå något annat saknar stöd i fakta.
Chefen för Pensionsmyndigheten har i en debattartikel påpekat att en friande dom för Allra skulle skada förtroendet för all fondförvaltning. Ett hållbart samhälle bygger på att vi i större omfattning än tidigare själva tar ansvar för vårt sparande. Sparar vi mindre beroende på att vi inte kan lita på förvaltarna så blir resultatet ett mer sårbart, mindre hållbart samhälle.
HållbarTillväxt AB:s förslag på fyra enkla regler för pensionsförvaltare
- Betala skatt och undvik skattesmarta upplägg.
- Låt spararna utse en oberoende ”Ombudsman”, som en gång om året skriver en rapport om hur väl förvaltaren skött sitt uppdrag gentemot spararna.
- Inför vinstmaximering, kanske bonustak, för pensions-förvaltare så frestelsen blir mindre och därmed minskar risken för fel fokus.
- Låt pensionsförvaltarnas vinst och bonus investeras på samma sätt som deras sparare och kunders pengar.
Rikards replik på förslaget: Genomförbart eftersom flera av kraven redan ställs av institutionella stora fonder på deras externa förvaltare. Liknande regler finns redan för bankerna. Dilemmat är dock att ingen vill driva dessa frågor. Finansinspektionen, verkar ha fullt upp med de stora s.k. systemkritiska finansaktörerna, som storbanker och PPM. Det var grävande journalister som hittade Allra, inte Finansinspektionen.
Pensionsmyndigheten? De verkar ha kompetensen, men har de resurserna att granska alla pensionsförvaltare på den detaljnivån som krävs?
Konsumentverket? De har troligen varken resurserna eller kompetensen att hantera dessa typer av frågor även om det i högsta grad drabbar konsumenter och borde kunna falla under konsumentköplagen.
© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2020, all rights reserved
HållbarTillväxt AB hjälper företag skapa långsiktigt lönsamma affärer genom sitt hållbarhetsarbete. Vi integrerar hållbarhetsarbetet i ordinarie verksamhet, bistår med beställarkompetens av experter och coachar ledning och styrelse vid affärsutveckling. Genom vår långa och breda affärserfarenhet, operativa kunskap och strategiska kompetens, vet och förstår vi hur det är att ha ansvar i ett företag. Och vi vet hur man implementerar förändringar och lever sina värderingar – på riktigt.
Så påverkas ni av konsumenternas krav på hållbarhet
Konsumenter, medarbetare och investerare i Sverige och i andra länder i västvärlden
har blivit allt mer medvetna i sin konsumtion – något som påverkar marknaden. Företag
som inte arbetar med frågor som rör hållbarhet riskerar att straffas av både medarbetare,
kunder och regelverk.
– Som konsument vill man i dag vara en smart, modern och global medborgare som inte är slösaktig med jordens resurser. De undviker därföratt associera sig med – eller köpa av – företag som de anser inte arbetar hållbart
genom att inte ta socialt ansvar eller värna om den miljö de verkar i, säger
Anna Weiner Jiffer, grundare av HållbarTillväxt AB. Hon fortsätter:
– Även investerare ställer allt större krav på att bolag har
ett aktivt hållbarhetsarbete. Förutom det självklara att företaget har en god
intjäningsförmåga över tid, utvärderar de såväl affärsmodellens hållbarhet, som
deras sociala och miljömässiga ansvarstagande.
HållbarTillväxt AB som hjälper företag att ställa om till
att bli mer hållbara och Anna Weiner Jiffer, som har lång erfarenhet av affärsutveckling,
ser den ökade medvetenheten som en möjlighet för företag.
– På HållbarTillväxt ser vi på hållbarhet som en kritisk
framgångsfaktor. Därför vill vi hjälpa bolag att stärka sin affär genom att
ställa om verksamheten till att bli mer hållbar, säger Anna Weiner Jiffer och
utvecklar:
– Det är ett arbete som måste göras grundligt, att arbeta
hållbart kommer inifrån. Konsumenter, medarbetare och även investerare,
förväntar sig en genomgående medveten och ansvarstagande verksamhet. Det går
inte att skylla ett ofullständigt hållbarhetsarbete på okunskap eller ovisshet.
Ett slarvigt och påklistrat, eller på annat sätt dåligt
skött, hållbarhetsarbete riskerar att skrämma iväg medarbetare, konsumenter och
investerare.
– Med ett företags storlek kommer också ett ansvar som både
konsumenter och investerare värderar högt och därför är det viktigt att vara transparent.
För investerare handlar det även om riskminimering. De vill undvika att placera
pengar i bolag som riskerar att straffas med dyra böter för att de bryter mot lagar
och regelverk, eller att de hamnar i dåliga dager om de granskas, säger Anna
Weiner Jiffer.
HållbarTillväxt hjälper företag att komma fram till hur hållbarhetsarbetet
kan göra faktisk skillnad för det specifika företaget. Vad verksamheten
påverkar och vad den påverkas av och hur hållbarhetsabetet kan ge ekonomiska
fördelar för företaget i fråga. Det finns flera sätt att som företag ta sig an
ett aktivt hållbarhetsarbete.
– Ett stort fastighetsbolag som äger flera fastigheter runt
om i landet kan göra skillnad om de byter ut alla sina lampor mot lågenergilampor,
men för de flesta företag är det inte så de blir hållbara. De måste kanske se
över sin leverantörskedja med allt vad det innebär i form av transporter,
lagerhållning och underleverantörer, eller hur de arbetar med personalvård och
rekrytering. Hållbarhet för ett företag kan också innebära att det finns en
möjlighet att utveckla ett helt nytt affärsområde, säger Anna Weiner Jiffer och
avslutar:
– Vi hjälper företagen att definiera vad som är hållbarhet
för just deras verksamhet. Genom att studera deras affärsmodell, marknaden och
även deras konkurrenter, kan vi sätta tydliga mål och en arbetsplan för hur
målen ska nås.
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk hållbarhet handlar mycket om det egenansvar som var och en har för att må bättre. Vi behöver påminnas om det vi redan vet. Grunden för ett liv i balans är god sömn, mat och motion kombinerat med sociala relationer och mentalt välbefinnande. Psykologisk hållbarhet innebär inte ett liv i ständig lycka utan ett uthärdligt liv med flera små lyckostunder. Legitimerade psykologen Cecilia de Lacerda ger konkreta råd till den som vill leva psykologiskt hållbart.
Cecilia de Lacerda har över 30 års erfarenhet av hur vi människor mår. Under senare år har hon sett en utveckling som är svårt att förstå. Trots att vi får det allt bättre med högre väl-stånd och utbildnings-nivå, kortare arbetstid och mer semester, mer framgångsrik sjukvård och en utbyggd välfärd mår många sämre. Psykisk ohälsa påverkar inte bara oss som individer utan också hur vi fungerar i arbetslivet. Cecilia menar att det nu är dags att påminna oss om vad vi alla innerst inne redan vet; vi har alla ett egenansvar för vår psykiska hälsa och vår psykologiska hållbarhet!
”När jag har utbildningar på arbetsplatser så finns det en egendomlig förväntan på att det finns en unik aktivitet som enkelt skapar ett bättre psykiskt välbefinnande, som ett lycko-piller. Men så är det ju inte! Det som måste till är både enkelt och svårt. Det enkla ligger i att vi alla egentligen redan vet vad vi behöver göra och det svåra är att det kräver beteende-förändringar hos oss själva” säger Cecilia.
Cecilia menar att det finns en rad beteenden som ingen annan än vi själva har ansvar för som kan öka vårt psykiska välbefinnande. Forskning och klinisk erfarenhet visar att det handlar om några välkända fysiska förut-sättningar som mat och motion, men där sömnen är viktigast, och till det kommer sociala och mentala faktorer – alltså inget konstigt!
Enligt Cecilia sover vuxna idag en timme kortare per natt än vad vi gjorde på 60-talet. Forskning visar att sömnen är livsviktig för hjärnans funktion. Under sömnen rensar hjärnan ut slaggprodukter från nervcellerna, en städning som är nödvändig för normal hjärnfunktion. Sömnen är inte bara viktig för vår mentala och psykiska hälsa utan även för den fysiska. Extremsportare t.ex. är oerhört noga med sömnen för att klara de fysiska påfrestningarna. Och vi ska sova på natten! Hur mycket sömn en person behöver varierar mellan individer men enkel tumregel är; sov så mycket under natten att du inte är trött på dagen.
Det finns studier som visar att fysisk aktivitet stärker den psykologiska hållbarheten. Vi blir mer kreativa, blir bättre på att koncentrera oss, får bättre minne och tålamod samt högre väl-befinnande av träning. Men den ska vara regelbunden, minst tre gånger i veckan, och vi ska bli svettiga för att det ge någon effekt. Fysisk aktivitet krävs för att klara arbetslivet men nyttan fortsätter hela livet ut. Vårt egen-ansvar innebär att hitta de former av fysisk aktivitet som passar oss bäst och genomföra dem. I det här sammanhanget ska man inte glömma bort nödvändigheten av vaken vila – att bara ”chilla” eller ”skrota runt”. Till och med elitidrottare vet att vaken vila är nödvändigt för att klara att prestera på högsta nivå och det gäller oss alla.
Maten är ett evigt diskussionsämne. Råden kommer och går fortare än växlingar i april-vädret, ena dagen stenålderskost och nästa dag rawfood smoothies. Men gör det enkelt; minska mängden snabba kolhydrater och onyttigt fett och öka frukt och grönt. Och glöm inte den gamla kära tallriksmodellen – den kommer långt med. Tänk också på att mål-tiden, förutom rent födointag, också är ett utmärkt tillfälle till sociala relationer och åter-hämtning. Alkoholen är ett kapitel för sig. Det är gott och trevligt men glöm inte att den för-sämrar nattsömnen och ökar oro och ångest morgonen därpå, alltså minskar välbefinnandet” säger Cecilia.
Så till Cecilias speciella kompetensområden; vår sociala och mentala hållbarhet. Människan är ett gruppdjur, en social varelse, och det måste vi respektera. Självklart är innerliga och intensiva sociala relationer underbara men det finns också så många andra att vårda. Vi behöver alla bli sedda och bekräftade och i vardagen kan vi bidra med små, korta sociala kontakter gärna med ett leende – ett hej till busschauffören, håll upp dörren för en kollega på arbetet, skoja lite med kassörskan o.s.v. Det kan tyckas tillgjort men studier visar att det skapar ökat välbefinnande hos båda parter.
Egentligen handlar det om vad vi kallar normalt hyfs, som har utvecklats under århundraden för vårt behov av att bli bekräftade och sedda. Hyfs kan ses som ett kulturellt grundat gemen-samt system för att vi ska komma ihåg att vi inte är ensamma utan bekräftade att vi tillhör gruppen. Här finns idag ett problem med vår ”skärmfixering”. När vi oavbrutet stirrar ner på telefonen glömmer vi bort att bekräfta vår omgivning. Försök att låta telefonen vara t.ex. när du åker buss! Den uppmaningen påminner om ett annat egenansvar för vår psykologiska hållbarhet, att ta initiativ till sociala kontakter och att skapa relationer. Vi kan inte alltid för-vänta oss att det är den andra som har det ansvaret. Om omgivningen är dålig på att skapa relationer – föregå med gott exempel.
Cecilias käpphästar för psykologisk hållbarhet:
- Skapa egna anpassade rutiner i vardagen oavsett om det gäller måltider, ritualer vid sänggåendet eller träningsscheman. Glöm inte att det också gäller den personliga hygienen och lite ordning och reda – det mår alla gott av!
- Tro inte att psykologisk hållbarhet är lika med evig lycka. Livet går alltid upp och ner men ska för det mesta vara uthärdligt. Bara den insikten ökar känslan av välbefinnande.
- Och sist men inte minst, det är framförallt du själv som har ansvar för din egen psykologiska hållbarhet. Låt inte om-givningen drabba dig utan ta själv ansvar för hur du mår.
Cecilia de Lacerda
Cecilia är legitimerad psykolog, psykoterapeut och föreläsare med 30 års erfarenhet. Hon har arbetat med grupper, individuella kontakter och handledning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Hon har yrkeserfarenhet från krisstöd, undervisning, vård och omsorg.
Kontakt:
lacerda@vermelho.se
www.vermelho.se
Telefon: 070-201 08 65
Skriv ut Artikeln i PDF format Här
Länk till Cecilia De Lacerdas intervju – Psykologisk hållbarhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Med smart analys av företagets verksamhet och lite kreativitet kan man hitta affärsrelaterade möjligheter att inte bara ge bistånd som skapar nytta för mottagarna utan även rena kostnadsbesparingar i den egna verksamheten. Human Bridge visar på många bra exempel som inspiration för företag som vill göra nytta även utanför sin egen affär.
Bistånd betraktas ibland som meningslöst och ett sätt att få lite CSR- goodwill utan egentlig nytta i den egna verksamheten. Men tänker man igenom alla effekter som bistånd faktiskt kan ge den egna affären blir bilden en annan, särskilt om man tar med hela värdekedjan. Det gäller att hitta sitt eget sätt anpassat till affären.
”För en organisation som vår som arbetar med materialbistånd, skapar nytta på flera sätt för företag” menar Bo Guldstrand styrelse-ordförande för biståndsorganisationen Human Bridge.
Human Bridge är kanske mest är kända för sin textilinsamling som skapar nytta ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Rent ekonomiskt kan Human Bridge hjälpa flera aktörer att faktiskt minska kostnaderna. Ett exempel större fastigheter. Om Human Bridge samlar in textil istället för att de boende lägger dem i soporna så minskar vikten på soporna. Fastighetsägare betalar vanligen sophämtningen i relation till vikt så med textilinsamling får man minskade kostnader. För butiker och producenter av textilvaror innebär insamlingen av textilier att de slipper kostnader för avfallshantering. Företag måste betala för återvinning och den kostnaden försvinner också från resultaträkningen.
I Sverige skapas både social nytta och samhällsnytta. Genom att sälja funktions-dugliga plagg i secondhandbutiker kan privatpersoner köpa kläder som de kanske annars inte skulle ha råd med. Själva insamlingsverksamheten skapar många arbetstillfällen t.ex. för lastbilschaufförer, i textilsorteringen och i secondhandbutikerna. Det är ett välkänt faktum att man mår bra av att ha ett arbete att gå till varför Human Bridge också erbjuder arbetsträningsplatser till personer som står långt från arbetsmarknaden. Dessutom genererar alla dessa medarbetare skatteintäkter till samhället som kan användas för dem som behöver det bättre.
Sist men inte minst blir det också miljövinster. Ett återanvänt plagg minskar ju behovet av att köpa ett nytt och därmed minskar miljö-belastningen från textil- och klädtillverkning.
”Tillverkningen av ett par bomullsjeans medför en vattenkonsumtion på upp emot 15 000 liter, oftast i länder med vattenbrist. Ett par återanvända jeans är en ren miljövinst” säger Bo. De plagg som inte går att återanvända skickas till största delen till återvinning där fibrerna används igen men till annat än kläder, t.ex. ljudisolering eller fyllnadsmassor. De sista resterna, som inte går att använda till annat, eldas upp och blir till fossilfri energi, t.ex. som fjärrvärme.
Intäkterna från försäljning av återanvända eller återvunna textilier används till att driva Human Bridge verksamhet. Det är löner till anställda och den nödvändiga logistikverksamheten, inte bara för textiltransporter utan också den begagnade sjukvårdsutrustning man tar hand om. Sjukvårdutrusningen måste servas och testas innan den kan skickas iväg vilket också kostar.
Human Bridge har ett annat erbjudande som riktar sig butiker med konsumentvaror. För ett varuhus och för skokedjan Scorett insamlas varor som inte går att sälja. Den rent ekonomiska nyttan för företagen är att de slipper dyra lagerkostnader för varor som ändå skrivs ner i balansräkningen. De slipper också transport- och destruktionskostnader, som kan bli ganska höga om det medför miljöproblem. Varorna sänds sedan till biståndsländerna där de säljs kraftigt rabatterat på lokala marknader vilket dessutom skapar lokala arbetstillfällen. Scorett har tagit sitt engagemang ett steg längre genom att vissa perioder ta emot begagnade men hela skor som sedan blir bistånd. Kunderna får en mindre rabatt på sitt nästa köp och skorna återanvänds istället för att slängas. Det blir många vinnare.
Human Bridge utvecklar ständigt sitt bidrag till en mer hållbar värld. Nyligen har de börjat med att organisera utbildning i mottagarländerna utförd av yrkesskickliga svenska medarbetare. Några exempel är utbildning för sjukhus-tekniker och sjukvårdsstädare i Etiopien. Nyttan i mottagarländerna är uppenbar, men det blir värdefullt även för de svenska verksamheterna. Att få åka iväg och förmedla sin kunskap stimulerande och värdefullt för de svenska medarbetarna. Det ger utvecklings-möjligheter och karriärvägar och i sin tur ger mer nöjda och lojala medarbetare.
”Biståndet skapar alltså nytta även i Sverige med t.ex. kostnadsbesparingar, skatteintäkter, arbetsplatser och minskad resursförbrukning. Och det är utöver bidraget till den egentliga målgruppen i mottagarländerna som får kläder, skor, sjukvårdsutrustning, utbildning, arbets-tillfällen och lokal marknad. Det är mycket vi kan vara stolta över” säger Bo.
Bo önskar sig mer forskning om hur man kan återanvända textilfibrer, inte bara till lågvärdes-produkter som fyllnadsmassor, utan helst till nya kläder. Det behövs moderna metoder för sortering och frigörande av själva fibern. Producenterna borde inte heller göra så mycket blandmaterial – de är så mycket svårare att återvinna.
Bos rekommendationer till företag är att identifiera biståndsmöjligheter i den ordinarie affären. Då blir det en långvarig och verklig nytta. Fristående bistånd som inte har med den vanliga verksamheten att göra blir sällan långvariga eftersom det inte ger egennytta. Tänk på nyttor utöver de ekonomiska, som exempel med utbildningsinsatser. Nöjda och lojala medarbetare minskar kostnaderna även om det inte syns på någon egen rad i resultaträkningen. Glöm inte att gåvor inte är avdragsgilla medan ett biståndssamarbete som säker de egna kostnaderna direkt ger en positiv effekt på lönsamheten!
Human Bridge är en biståndsorganisation som utför materialrelaterade projekt. Årligen sker insatser till ett 25-tal länder. Arbetet består i att samla in, reparera och skicka ut sjukvårdsmaterial och handikapp-utrustning främst till länder i Afrika, Östeuropa och Mellanöstern. Textilier, såsom kläder och skor, samlas också in och går till direkta biståndsinsatser eller genererar intäkter till olika biståndsprojekt. Bistånd, miljö och sociala insatser är Human Bridges kärnområden som gör skillnad för både människa och miljö.
Klicka här för att se intervju med Bo Guldstrand.
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet har funnits i vår svenska lagstiftning i många hundra år. Förutom redovisnings-lagen och miljöbalken är också hela arbetsmiljölagstiftningen, stora delar av grundlagen så som tex yttrandefrihet och arbetsrätten en del av Hållbarhet. Ur ett legalt perspektiv har vi arbetat med Hållbarhet sedan Magnus Eriksson och hans landslagar 1280 (Edsöreslagar) om kvinnofrid infördes. Det historiska perspektivet är något som de flesta inte tänker på men är nog så viktig och belyser hur självklart ett genomgripande hållbarhets tänk faktiskt är i var typ av verksamhet.
För Emma handlar hållbarhet om långsiktig lönsamhet – om att göra affärer på ett sådant sätt att det skapar långsiktigt värde för ägarna och andra intressenter. En affärsverksamhet som inte är värdeskapande för kunden, de anställda eller andra viktiga intressenter kan självklart inte skapa värde för ägarna. Det är alltid utifrån ägarnas långsiktiga perspektiv som varje affärsverksamhets hållbarhetsarbete måste utgå ifrån. Eftersom de står risken
Hållbarhet är en självklar del av varje affär. Genom att hjälpa våra klienter att hantera risker kopplade till mänskliga rättigheter, miljö och affärsetik bidrar vi till mer hållbara affärer. Vi fortsätter att göra det vi alltid gjort för våra klienter, men vidareutvecklar rådgivningen till att även innefatta nya, viktiga frågor som kan vara affärskritiska. Vi hjälper klienter att efterleva sina egna värderingar samt hantera risker och affärsmöjligheter kopplade till hållbarhet. Självklart innebär denna affärsutveckling initiala investeringskostnader för oss, men måste sedan kunna bära sina egna kostnader, så att rådgivningen även fortsätter när Sverige går in i en lågkonjunktur. Det är inget vi gör för att vi just nu ”råkar ha massor pengar” eller för att ”se bra ut”, utan det handlar om att skydda eller skapa värde för våra klinter och därmed även för oss.
På kort sikt kan det finnas en konflikt mellan ett företags hållbarhetsarbete och lönsamhet, men på lång sikt är ett strategiskt hållbarhetsarbete en förutsättning för företagets lönsamhet och lönsamhet en förutsättning för ett hållbarhetsarbete – det är dyrt för företag att inte ha koll på sina hållbarhetsrisker och det finns idag många affärsmöjligheter inom hållbarhetsområdet.
Syftet med den nya lagen om hållbarhetsrapportering är att öka öppenheten så att hållbarhetsrapporteringen når upp till samma höga nivå inom alla sektorer och i alla EU:s medlemsstater. Detta ska uppnås genom att kräva rapportering av de hållbarhetsupplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av dess verksamhet, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Politikerna önskar framför allt att de sektorer, länder och företag som inte kommit särskilt långt i sitt arbete nu ökar takten och blir bättre på att arbeta strategiskt och värdeskapande med hållbarhet.
Lagstiftarens intention samspelar med de krafter som verkar och växer sig allt starkare i samhället. Man önskar ökad transparens och ansvarstagande för våra ändliga resurser. Emma tror att lagen redan har ökat medvetenheten hos företag som inte tidigare arbetat med hållbarhetsfrågor och fått de att påbörja sitt hållbarhetsarbete utifrån ett risk- och affärsperspektiv. Hon tror också att den nya lagen har påverkat företag som arbetat länge med frågorna, så kallade mogna företag. Många av de större företagen som redan hållbarhetsrapporterat många år har sedan lagen började gälla gjort en kvalitetsgenomgång av sitt hållbarhetsarbete.
Den svenska lagen kommer från ett EU-direktiv som nu implementeras inom hela EU och trenden är tydlig; alla länder önskar en ökning av transparens och ansvarstagande. Olika länder har tagit fast på olika delar. Vissa länder som t.ex. Frankrike och Storbritannien arbetar mer ambitiöst med lagstiftning som verktyg. Exempelvis antog det franska parlamentet 2017 en lag om obligatorisk ”duty of vigilance”. Lagen innebär en bindande skyldighet för moderbolag med huvudkontor i Frankrike att identifiera och förhindra skadlig påverkan på miljö och mänskliga rättigheter på grund av deras egna aktiviteter, aktiviteter av företag de kontrollerar samt underleverantörer och andra företag de har en affärsrelation med, dvs. ett vittgående ansvar. Frankrike har även fattat ganska långtgående lagar som förbjuder försäljningen av plastpåsar och engångsförbrukning av plast.
Några länder arbetar innovativt och värdeskapande med hållbarhetsfrågorna. Ibland är lagstiftning nödvändigt för att ”kicka igång” företagen, men det handlar lika mycket om att skapa morötter och att facilitera innovation, samarbete och kanalisera kompetens och kapital där de gör mest nytta på marginalen – att hjälpa marknaden att utvecklas. I de länder som kommit längst i sin lagstiftning finns ofta politiker som driver på strängare och mer omfattande lagstiftning samt ett tryck från konsumenter och andra intressenter. De nordiska länderna har kommit långt ur ett globalt perspektiv, då vi har en välfärd som ger oss utrymme att tänka och agera bredare och mer långsiktigt. Även Nederländerna och Storbritannien är länder som tidigt såg nödvändigheten och affärsnyttan med att arbeta strategiskt med hållbarhetsfrågor.
Utvecklingen och farten framåt varierar mellan bolag och branscher, snarare än mellan länder. Emma anser att Sverige sticker ut när det gäller den finansiella sektorn i jämförelse med många andra länder. De flesta aktörer i Sverige integrerar nu hållbarhetsfrågor i sin investeringsprocess på ett eller annat sätt och allt fler kreditgivare tittar på hur hållbarhet kan integreras i kreditgivningsprocessen och lånevillkor. Även svenska PE-bolag har relativt sina utländska branschkollegor kommit långt. Så väl den tidigare finansmarknadsministern Peter Norman (M) och den sittande finansmarknadsministern (MP) ska ha erkännande för sitt ledarskap och mod i dessa frågor, men det handlar även om att svenska konsumenter är medvetna och engagerade i frågorna. Vi har även enskilda bolag som H&M, IKEA, SKF, Atlas Copco, SCA m.fl. som imponerar även i en global jämförelse.
Vår svaghet är att vi haft, och delvis har, det så bra. Jag vill inte påstå att vi är fat and lazy, men ibland tror vi att den svenska flaggan på bordet i fabriken i ett land med höga korruptionsrisker ska vara en garant för att vi inte blir inblandade i korruption. Många svenskar lever fortfarande i tron att problem kopplat till olika hållbarhetsfrågor finns på andra marknader och att allt fungerar som det ska inom vårt lands gränser, men även i Sverige förekommer det en hel del korruption och människor som exploateras. Sverige skulle även kunna arbeta mer värdeskapande med mångfaldsfrågor – det räcker inte med att säga att frågan är viktig och sedan följa lagen, dvs. inte diskriminera. I vissa fall tror jag att vi är lite naiva och bekväma, vilket får som resultat att vi inte positionerar oss internationellt som vi skulle kunna göra.
Mannheimer Swartlings interna hållbarhetsarbete är omfattande. Om man hjälper klienter att skriva uppförandekoder, implementera whistle blower program eller ta in hållbarhetsfrågor i leverantörsavtal så måste man också leva som man lär. Byrån har 80 delägare med tydliga värderingar kring mänskliga rättigheter, affärsetik och miljöfrågor. Vi har arbetat mycket för att öka mångfalden bland de anställda och öka andelen kvinnliga delägare då vi ser det som helt avgörande för att fortsätta vara framgångsrika.
För att attrahera och behålla de bästa medarbetarna så måste vi hela tiden säkerställa att vi är en attraktiv arbetsgivare. Det gör vi genom att erbjuda våra anställda ett utvecklande arbete där de under de första åren roterar mellan olika verksamhetsgrupper och hela tiden får vidareutbildning hos oss, men även genom att vara en arbetsgivare som följer med i tiden och tar vårt ansvar i samhället. Vi följer med i tiden genom att vidareutveckla vår affärsjuridiska rådgivning till klienter till att även innefatta frågor som t.ex. mänskliga rättigheter och anti-korruption, men vi lägger även en hel del resurser på att pro bono-arbeta för organisationer som Centrum för rättvisa och SOS barnbyar. Personalen är en viktig resurs i de flesta företag och helt avgörande i konsultbolag som en advokatbyrå. För att behålla de främsta talangerna så måsta vi ständigt säkerställa att vi lever våra värderingar, följer med i samhällsutvecklingen och ger anställda stora möjligheter till individuell utveckling. Alla vill arbeta för en arbetsgivare som de är stolta över och känna att de bidrar till en ännu bättre framtid för världen.
Pandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimatPandemin skapar förutsättningar för ett bättre klimat
I veckan publicerades en mycket bra, väl genomarbetad och underbyggd artikel i SvD. Artikeln tar upp en intressant insikt och tydliggör vårt dilemma. Om vi vill rädda vår tillvaro på planeten genom att inte låta våra utsläpp förstöra atmosfären och höja temperaturen...
Kundernas nya beteende utmanar säljarnas kompetens
Vad innebär egentligen digital transformation och hur påverkas ditt företag och dina medarbetare? Är ditt företag rustat för den nya verkligheten? För de flesta företag är eller borde en ökad digitalisering redan vara en central del i bolagets utveckling. Befintliga...
Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport
För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också...
Den nya verkligheten, med Corona
Pandemin är inte över, men livet och affärerna fortsätter. Så skapar företeg en bättre beredskap att och utvecklas verka i den nya verkligiheten. HållbarTillväxt AB.
En hållbar affär ökar möjligheterna till kapitalanskaffning
Vem arbetar pensionsförvaltarna för?
Förvaltning av pensioner är långsiktig och måste därför göras på ett hållbart sätt. Själva syftet med att förvalta människors pensioner skall utföras på bästa sätt för kunden, dvs säkras och maximeras för kommande pensionärer. När jag för ett tag sen såg SVTs...
Så påverkas ni av konsumenternas krav på hållbarhet
Konsumenter, medarbetare och investerare i Sverige och i andra länder i västvärlden har blivit allt mer medvetna i sin konsumtion – något som påverkar marknaden. Företag som inte arbetar med frågor som rör hållbarhet riskerar att straffas av både medarbetare, kunder...
Psykologisk Hållbarhet
Psykologisk Hållbarhet Psykologisk hållbarhet handlar mycket om det egenansvar som var och en har för att må bättre. Vi behöver påminnas om det vi redan vet. Grunden för ett liv i balans är god sömn, mat och motion kombinerat med sociala relationer och mentalt...
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet
Så kan socialt ansvarstagande öka företagets lönsamhet Med smart analys av företagets verksamhet och lite kreativitet kan man hitta affärsrelaterade möjligheter att inte bara ge bistånd som skapar nytta för mottagarna utan även rena kostnadsbesparingar i den egna...
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport
Hållbarhet är enligt lagen betydligt mer än bara en rapport Hållbarhet har funnits i vår svenska lagstiftning i många hundra år. Förutom redovisnings-lagen och miljöbalken är också hela arbetsmiljölagstiftningen, stora delar av grundlagen så som tex yttrandefrihet och...