Hållbarhet innebär mer än bara miljöhänsyn; det handlar också om att arbeta långsiktigt och ta ansvar inom alla delar av ett företag. Hållbarhetsexpert Anna Weiner Jiffer betonar vikten av ESG (miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning) och hur det har påverkat företagens syn på hållbarhet.

Weiner Jiffer menar att det är viktigt för företag att förstå att integrera hållbarhet i sina verksamheter och att behandla ESG inte som en extra börda, utan snarare som en del av kärnverksamheten. “ESG-kraven är här för att stanna, och det är avgörande för företag att anpassa sig till dessa krav för att vara konkurrenskraftiga och möta kundernas och investerarnas förväntningar,” säger hon.

Företag ställs inför allt högre krav på att ha ett strukturerat och transparent ESG-arbete, både från investerare, kunder och medarbetare. Weiner Jiffer identifierar fem områden där företag och deras ledningar behöver fokusera för att möta dessa krav:

Bolagsstyrning: Styrelsen måste se till att följa lagar och regler samt att bolaget har ett fungerande regelverk och kontrollsystem. ESG-kraven innebär att styrelsen behöver öka sin kompetens och insikt i bolagets verksamhet och dess påverkan.

Riskanalys: Företag bör genomföra riskanalyser ur ett ESG-perspektiv, identifiera och hantera möjliga risker och konsekvenserna av att inte uppfylla kraven.

Kontinuitetsplan (BCP): En BCP beskriver hur företaget ska hantera oväntade händelser, såsom bränder, sanktioner, klimatförändringar, pandemier eller miljöfarliga utsläpp.

Digitalisering: Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter utvecklas en långsiktigt hållbar och effektiv verksamhet. Digitaliseringen möjliggör bland annat överblick, datainsamling, automatisering, en systematisk ESG rapportering och ökar möjligheten till en effektivare resursanvändning.

Leverantörsbedömning och -utvärdering: Företag förväntas ha insikt och förståelse för hela sin värdekedja och ta ansvar för hur verksamheten påverkar människor, samhälle och miljö. Det innebär att de måste utvärdera och övervaka sina leverantörers prestanda inom ESG och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller kraven.

Enligt Weiner Jiffer är en bra start för företag att samla nyckelfunktioner i organisationen för att göra en gap-analys mellan nuläget och önskad ESG-profil. Detta innebär att verksamhetsmål och affärsstrategier matchas med kommande lagkrav och möjligheter. “Det är viktigt att företag tar detta steg för att säkerställa att deras ESG-ansträngningar är effektiva och inte bara en ‘box-ticking’-övning,” säger hon.

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.

Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.

Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:

  1. Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
  2. Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
  3. Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
  4. Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)

Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

  • medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
  • företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
  • företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

 Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.

Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu

Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.

 

 

Hållbarhetsredovisningen följer Bokslutsåret

Möt Hållbar Tillväxt under Almedalsveckan 2024

Under Almedalsveckan (tis 25 juni – fre 28 juni) finns experter på plats i samtal kring CSRD, Dubbel Västentlighetsanalys, Gap analys, infasningsmöjligheter och hur man får gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet. Tveka inte att ta att komma förbi vår paviljong och prata med våra experter!

Nedan hittar du vårt program i Almedalen:

Måndag 25/6
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – i vilken ände skall vi börja?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Hur påverkas företag av EU:s nya lagkrav? Vilka utmaningar kommer med de nya lagkraven? Hur kan företag nyttja regelverket? Hur skapas ett tvärfunktionellt samarbete mellan berörda funktioner i företagen? Vad gäller för mindre bolag?

Välkommen att besöka Hållbarhetsakuten och få svar på dina frågor om CSRD och ESRS. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) innebär att: Den icke-finansiella rapporteringen skall granskas av extern revisor. Krav på dubbel väsentlighetsanalys. Redovisning av; riskhantering, bolagsstyrning, policies samt efterlevnad och uppföljning. Ett utökat ansvar längs företagets värdekedja. Få verktygen att förenkla och anpassa.

Gäster klockan 10.00: Samtal mellan Frida Berry Eklund, Klimatspecialist, författare och medgrundare Klimatkollen, Jessica Löfström, Grundare och VD Ansvar Säkerhet, Maria Lindholm, Head of Partnership Wellstreet och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Tisdag 26/6
Vad menas egentligen med dubbel väsentlighet för företag?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Företags aktiviteter längs hela värdekedjan påverkar och påverkas av människor, miljö och samhället. För att identifiera och bedöma påverkan så har EFRAG Project Task Force on European Sustainability Reporting Standards (ESRS) tagit fram den s.k. dubbla väsentlighetsanalysen.

Vi välkomnar er till Hållbarhetsakuten för att klargöra dubbel väsentlighet. Finansiell väsentlighet – Osäkra förhållanden eller händelser kopplat till miljö, socialt eller styrning, som om de inträffar, kan leda till en positiv/negativ finansiell effekt på företaget (t.ex. kassaflöden). Konsekventiell väsentlighet – Den påverkan företaget har eller kan ha på miljö och människor, inklusive på mänskliga rättigheter, till följd av företagets verksamhet eller affärsrelationer.

Gäst klockan 10.00: Samtal mellan Jacob Hallencreutz, Styrelseordförande på Svenskt Kvalitetsindex, docent på Uppsala universitet och VD för EPSI Gruppen och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Onsdag 27/6
Hur nyttjar företagen de olika infasningsmöjligheterna på bästa sätt?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

För att underlätta för företagen att anpassa sig har lagstiftaren skapat s.k. infasningsmöjligheter och storlekskriterier. Vilket innebär att rapporteringskraven ökar över tid, där bl.a. antalet anställda, omsättning och balansomslutning påverkar när och vad som behöver rapporteras.

I dagens Hållbarhetsakut tar vi upp hur företag på ett korrekt och effektivt sätt förflyttar sin hållbarhetsredovisning till att bli förenlig med EU:s nya lagkrav. Vi tittar också på hur argumentationen skall ske för att nyttja infasningskriterierna. Eftersom att företag redan publicerar årliga hållbarhetsrapporter så blir det nu viktigt att identifiera både hur man ska rapportera i enlighet med de nya lagkraven och det man tidigare har rapporterat samt hur granskningen skall uppfyllas.

Fredag 28/6
Hur får man gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet och rapporteringen?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan

CSRD READINESS – Den egna arbetskraften

Rapporteringsdirektivet CSRD består av ett antal framtagna standarder för hållbarhetsredovisning som bolag ska rapportera på för att uppfylla de nya lagkraven som gäller från den 1 juli 2024. Standarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards) möjliggör för investerare, kunder och medarbetare att jämföra och bedöma bolagens hållbarhetsresultat och transparens.

ESRS-rapportering i årsredovisningen

ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10 utgörs av olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – ESG.

Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS kräver involvering av alla funktioner på företaget, inklusive styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för Hållbarhetsrapporteringen. Precis som för den finansiella rapporteringen kommer styrelsen nu även skriva under hållbarhetsrapporten. Och rapporten skall granskas av revisor.

ESRS S1 – Den egna arbetskraften

Den nys standarden, påverkar sättet att redovisa information och ställer nya krav på granskning. De nya kraven innebär transparent redovisning av bolaget kopplat till exempelvis likabehandling, arbetsvillkor, arbetsmiljö, utbildning och lönesättning och är mer omfattande än tidigare.
Ett syfte med standarden är att göra det förståeligt i vilken utsträckning ett bolag följer internationella och europeiska riktlinjer samt konventioner för mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det handlar bland annat om FNs allmänna riktlinjer om de mänskliga rättigheterna, vilket är de centrala ILO-konventionerna och OECDs riktlinjer för multinationella företag.

Definition
Den egna arbetskraften omfattar egna anställda och så kallad Icke-anställd personal. Icke-anställd personal är personal som arbetar i direkt anslutning till bolaget, till exempel konsulter eller medarbetare ifrån bemanningsföretag (NACE kod 078) eller så kallad Outsourcing. Denna standard, ESRS S1, avser inte anställda hos underentreprenörer eller kunder utan dessa behandlas och redovisas under standarden ESRS S2-arbetstagare i värdekedjan.

Vilka bolag omfattas och när?
För svenska arbetsgivare är stora delar av rapporteringskraven inom ESRS S1 redan välbekanta, exempelvis redovisning av andelen sjukfrånvaro och personalomsättning.
Stora bolag, vilka definieras som mer än 750 anställda, skall första året rapportera på alla Upplysningskrav som gäller de egna anställda. För icke-anställd personal finns vissa infasningsmöjligheter som kan åberopas och man kan istället nyttja dessa för att skapa bättre underlag innan man skall rapportera på nästkommande år.
Det första året får bolag med mindre än 750 anställda utelämna all den information som beskrivs i upplysningskraven för ESRS S1, dvs alla upplysningskrav.
Det finns ytterligare möjligheter för samtliga bolag, oavsett storlek, att utelämna viss information under det första året. Exempel på sådan information är vissa specifika data som avser icke-anställda, kollektiva förhandlingar, socialt skydd, anställda med funktionsnedsättning, utbildning och kompetensutveckling samt balans mellan arbetsliv och fritid.

Nedan är HållbarTillväxts rekommendationer var bolag bör börja:

1, Väsentlighetsanalysen
Ofta hamnar området den egna arbetskraften hos personalavdelningen. Därför är det viktigt att de är involverade i arbetet med bolagets övergripande dubbla väsentlighetsanalys. Det är de anställda som bidrar till bolagets affärsintäkter och kan därmed utgöra både en möjlighet och/eller risk för bolaget, vilket kan leda till en betydande hållbarhetspåverkan.

De bolag som anger att den egna arbetskraften är ett väsentligt område ska därmed rapportera på de upplysningskrav och datapunkter som finns beskrivna i S1 som bedöms ha en viktig påverkan på bolaget.

2, Gapanalysen
När bolaget har bedömt vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga och identifierat vilka Upplysningskrav som finns för dessa hållbarhetsfrågor enligt Standarden börjar kartläggning av nuläget. Vilken kopplad relevant information finns? Och var finns denna information? Vilka styrande respektive redovisande dokument har bolaget som understödjer väsentligheten och därmed skall granskas? Om det saknas någon information eller kontrollprocess, om det finns ett gap, skall detta stängas. Processer, arbetssätt, rutiner och dokument uppdateras. Information samlas in och struktureras. Det innebär i praktiken att en gapanalys görs, vilken belyser bolagets nuvarande policys, processer, rapportering och hållbarhetsdata för att tydliggöra vilken information som redan finns respektive saknas i förhållande till den nya standardens upplysningskrav.

3, Rapporteringen och eventuella åtgärder
Efter all data är insamlad och processad ska bolagets helhet utvärderas. Ett transparent bolag har en tydlig konkurrensfördel. I detta avsnitt belyses frågor som: Finns det lika löner mellan män och kvinnor i samma position? Hur säkerställs medarbetarnas välmående över tid på och utanför arbetsplatsen? Prioriteras de anställda och icke-anställdas kompetensutveckling? Har medarbetarna de mandat som krävs för att utföra arbetet? Alla är de viktiga frågor, framför allt i rekryteringsarbetet. Bolagets hållbarhetsarbete kan vara nyckeln till att nästa generation vill ställa sig bakom just ert varumärke.

I bolagets hållbarhetsarbete ingår det även att vara en hållbar arbetsplats.

© HållbarTillväxt AB 2024

Hämta PDFen här:

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

Under sommaren och hösten kommer vi i kortare artiklar att förklara, förenkla och gå
igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och
ESRS.

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

När man står i startgroparna för att ta sig an CSRD och dess rapportering ser vi att
det första området som majoriteten av bolagen börjar med är: klimatbegränsningar.
Det innebär förenklat att bolagen ska beskriva hur de och dess verksamhet
bidrar till att uppfylla målen i Parisavtalet. För att kunna göra det på ett
strukturerat och spårbart sätt är det centralt att ha tydliga siffror och kontroll på
utsläppen i sina värdekedjor, både nedströms som uppströms. Extra viktigt blir det
för de många bolag som tillverkar eller säljer produkter där den största
klimatpåverkan sker i leverantörs- och/eller kundledet.

Det kan vara en krävande process att rapportera ett bolags klimatavtryck men också
en nödvändighet om man vill minska organisationens klimatpåverkan och
därigenom nå klimatmålen. Siffrorna blir också spårbara över tid och man får ett
kvitto på det egna bolagets arbete med att ha en effektiv klimatstrategi.

Hur räknar man då ut ett bolags klimatpåverkan? GHG-protokollet, som lanserades i
slutet av -90 talet, är det globala standardramverket för mätning och hantering av
växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor i privat och offentlig sektor.
Som bolag behöver man inte hitta på nya lösningar utan hålla sig till denna
väletablerade standard vilket också är ett av kraven i rapporteringen. GHGprotokollet delar in växthusgasutsläpp kopplade till ett bolags klimatavtryck som utsläpp i 3 områden; Scope 1, Scope 2 och Scope 3, vilka förklaras närmare nedan.

 

Scope 1 – direkta utsläpp
Utsläppen i Scope 1 innefattar direkta utsläpp av bolaget. Hit hör även energi på
plats i bolaget som till exempel bränsle, naturgas, utsläpp från fordonsparken (inte
enbart bilar), förbränningspannor samt utsläpp från processer och industriell
tillverkning i bolaget (kemikalier etc).

Scope 2 – indirekta utsläpp
Utsläppen i Scope 2 utgör en av de största källorna till globala växthusgasutsläpp,
och står för minst en tredjedel av dem. Därför är det extra viktigt att fokusera på
dessa och mäta dem för att få ned avtrycket. I Scope 2 finns utsläpp från inköpt
energi tex värme, kyla och el som produceras utanför bolaget men som förbrukas av
bolaget.

Scope 3 – indirekta utsläpp från värdekedjan
Scope 3 är det största området och innefattar alla indirekta utsläpp som uppstår i
bolagets värdekedja. För att förenkla det en aning: ”resultatet av aktiviteter från
tillgångar som inte ägs eller kontrolleras av bolaget, men som organisationen
indirekt påverkar i sin värdekedja”.
Beroende på bolagets finansiella transaktioner och verksamhet delas Scope 3-
utsläppen upp, både uppströms som nedströms i värdekedjan, i 15 kategorier.

Uppströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom bolagets
värdekedja som är länkade till inköpta eller anskaffade varor och tjänster och som
produceras från A till Ö.

Nedströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläppen i bolagets
värdekedja av sålda varor och tjänster efter de har lämnat bolagets område eller
kontroll.

För att göra just er rapportering ännu enklare är här 3 rekommendationer ifrån HållbarTillväxt för att uppfylla kraven:

1. Klargör beräkningarna. Var tydliga med hur ni har räknat och beskriv vilka
antaganden som har gjorts. Vi ser att de allra flesta bolag inte har tillgång till all data
vilket gör att man behöver göra estimat och antaganden istället. Lägger ni dessutom
till nya utsläppskategorier som har uppkommit är det en rekommendation att även
justera bakåt i tiden, för att på så sätt underlätta jämförelser över tid. Spårbarhet och
transparens är A och O.

2. Följ GHG-protokollet. Rapportering är resurskrävande men skapa inte egna
kategorier, definitioner, lösningar eller avgränsningar utan följ GHG-protokollets
standarder. Om inte är det en stor risk att det underminerar trovärdigheten och
borgar för onödiga ifrågasättanden. Följ en standardiserad logik och spara alla
beräkningar i samma dokument, om möjligt gärna i samma tabell, så det blir lätt att
tyda. På så sätt säkrar ni spårbarhet och verifierbarhet.3.

Förtydliga scope 3. Tydliggör vilka av de 15 kategorier, uppströms som
nedströms, inom scope 3 som är relevanta för just ert bolag och vilka som inte är det.
Beskriv och förklara varför ni gjort just den tolkningen. Beskriv också om flera
kategorier är relevanta för ert bolag men där ni just nu saknar data och hur ni på sikt
ska åtgärda det.

CSRD – så mycket kostar det

Onsdagen den 3 april passerades en stor milstolpe i framtidens krav på företagens hållbarhetsredovisningar och ett steg närmare hållbara investeringar. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om lagändringar för att kunna implementera de nya omfattande kraven i CSRD, baserade på ett EU direktiv. De nya kraven ställer höga krav på transparens genom företagens hela värdekedjor och ger också positiva effekter genom att ge kunder, intressenter och finansmarknaden tillgång till information om ett företags påverkan på miljö och människor genomhela värdekedjan. Företagen skall, enligt de nya kraven, beskriva sitt miljö- och samhällsansvar samt ansvarfullt företagande och bolagsstyrning. En stor vinst som gagnar alla.

Omkring 1600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag, 140 finansiella företag samt ett mindre antal dotterföretag berörs av de nya kraven på att upprätta och publicera en hållbarhetsrapport tillsammans med årsredovisningen. På pappret kanske det ser enkelt ut, men det kommer behövas nya strömmar av data, en system- och värdekedjeförståelse och en process som berör många funktioner företaget; från ekonomer, jurister, hållbarhetsansvariga och personal till affärsutveckling och inköp. Inte minst ledning och styrelse, som tydliggörs som ytterst ansvariga. Detta är heller inte ett engångsarbete utan det måste hända varje dag från och med den 1 juli 2024 då lagen ska träda i kraft. Informations skall samlas in, styrning skall efterlevas och kontrolleras, och granskas, på samma sätt som för finansiell rapportering.

Man uppskattar att den nya Årsredovisningen som är gjord i enlighet med Standarden som CSRD förespråkar ESRS – European Sustainability Reporting Standards – kommer innebära en utökning av antalet sidor på mellan 50-200 sidor. Självklart kommer det med en prislapp och företagen måste ta den investeringen som också ger affärsnytta och riskminimering på sikt.

Exempelvis bör ett stort noterat företag räkna med att det kommer kosta ca 3,5 miljoner kronor per år och ca 3 miljoner kronor i engångskostnader för att upprätta hållbarhetsrapporten efter de nya kraven. Kostnaden för granskningen av rapporten förväntas landa uppemot 4 miljoner kronor per år.

För stora onoterade bolag ligger summan avsevärt lägre men ändå runt ca 1,5 miljoner kronor årligen och 1,4 miljoner kronor i engångskostnader. Stora företag med mindre än 500 anställda landar i samma härad med ca 1,8 miljoner kronor årligen och ca 1,6 miljoner kronor i engångskostnader.

En viktig investering för framtidens hållbara investeringar.

Hur relevant är Hållbarhet och ESG, Egentligen?

Hållbarhet genomsyrar allt

Vi har idag ett ökat fokus på hållbarhet. Hållbart företagande handlar om betydligt mer än att ta miljömässiga hänsyn. Hållbarhet innebär att företaget arbetar med långsiktighet och är ansvarstagande inom alla delar i företaget. Ett företag som arbetar genomgående hållbart blir relevant för sina kunder, sina ägare och sina medarbetare. ESG (Environment, Social, Governance) och diskussioner om socialt ansvar, bolagsstyrning och miljömedvetenhet blir allt vanligare i såväl ledningsgrupper som i styrelserummet. ESG har blivit en ögonöppnare. Många bolag som funnits länge och haft en god utveckling, arbetar sannolikt redan hållbart. De agerar långsiktigt, är ansvarstagande och har gjort det utan att nödvändigtvis kommunicera detta under rubriken ”Hållbarhet”.

Det nya är nu att så många andra utanför själva bolaget också intresserar sig för att företaget bedrivs hållbart. Begreppet är omfattande och kraven mer detaljerade än tidigare.

Kraven på företag att bli mer hållbart ansvarstagande och att berätta hur man bedriver sin verksamhet blir allt tydligare och mer vanligt förekommande. Kraven kan ses i flera dimensioner. Investerare ställer krav utifrån flera olika perspektiv, som t.ex riskminimering, affärsmöjligheter, politisk anpassning och den nya taxonomin, som styr kapitalflöden och därmed tillgänglighet och pris på företagens finansiering. Kunder ställer krav utifrån värderingsgrunder om ett ansvarstagande, inte minst de områden som är ”heta” i den pågående samhällsdebatten. Medarbetare är påtagligt medvetna om kopplingen mellan att ha ett meningsfullt arbete och hur ansvarstagande deras arbetsgivare agerar.

Även från lagstiftande håll ökar kraven. Vi talar då främst om ett allt mer omfattande ESG-regelverk, som omfattar hela EU.

Många bolag har redan börjat anpassa sig till de nya lagstiftningarna och de ökade kundkraven genom att bland annat uppfylla de nya kraven på ESG rapportering i olika former och att upprätta en hållbarhetsredovisning. Flertalet bolag som ännu inte formellt omfattas av reglerna har ändå valt att rapportera för att de märkt de ökande kraven från sina intressenter; kunder, ägare och inte minst medarbetare.

Ett hållbarhetsperspektiv som naturlig del av bolagets arbetssätt uppfattas som äkta och blir en tillgång i affären. Syftet är att öka långsiktigheten och att bedriva ett ansvarstagande företagande. Utan att integrera ett äkta hållbarhetsperspektiv i den dagliga verksamheten blir ESG bara en extra pålaga, ytterligare en begränsande ”compliance” uppgift. Det gäller att vända denna pålaga till nytta för affären. För att inte hamna i ”green-washing” facket har också allt fler företagsledningar insett att ett konkret hållbarhetsarbete behöver integreras i verksamhetens alla delar och inte vara en ”papperstiger”.

Vi vet, utifrån vår egen praktiska erfarenhet, att många företag behöver hjälp med att utveckla och öka sin förståelse för de ESG krav som de förväntas och rekommenderas att följa. Mönstret är att rekommendationer senare blir regler, sen praxis och lagar i en nära framtid. Företagen och dess ledningar tjänar på att vara tidigt ute och vara förberedda.

Identifierade behov

Vi har identifierat fem områden, som vi vet att åtskilliga bolag och därmed bolagsledningar och styrelser behöver definiera, styra mot, kontrollera efterlevnaden, och följa upp och redovisa utfallet av, allt för att möta kunders, ägares och medarbetares förväntningar och krav och komma i fas med nuvarande och framtida ESG krav.

  • Bolagsstyrning
  • Riskanalys
  • Kontinuitetsplan, (eng. BCP – business continuity plan)
  • Digitalisering
  • Leverantörsbedömning och leverantörsutvärdering

Det finns naturligtvis ytterligare områden som, beroende på företagets unika situation, också kan vara av yttersta vikt att prioritera enligt samma synsätt men här har vi valt att begränsa oss.

Hög tid att integrera hållbarhet i verksamheten

Insikterna finns hos alla intressenter. EUs nya direktiv och krav kommer att införas även i Sverige. Exakt hur de kommer att se ut eller vilka standarder som kommer att gälla är ännu oklart, men det är helt klart att man valt, utifrån såväl konsumenters ökade insikter som politiska initiativ att ställa högre krav på hur våra resurser används, var kapitalet investeras och hur våra företags drivs och följs upp. Det som vi inte ens kände till och än mindre efterfrågade, uppfattas idag som sunt förnuft och ansvarstagande och kommer snart att vara lagkrav. De företag som redan nu moderniserar sig, integrerar hållbarhet och vågar kommunicera om de insatser som görs kommer att vara rustade för framtiden. De företagen kommer uppfattas som attraktiva arbetsgivare, tillförlitliga leverantörer och lönsamma investeringar.

 Anna Weiner Jiffer & Carl Renström

© HållbarTillväxt AB 2021

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Att verka hållbart är att ta ansvar för en långsiktig fortlevnad. Kraven på ett utvecklat hållbarhetsarbete blir allt tydligare och omfattande på såväl stora och medelstora som mindre företag. Genom att ta rätt stegökar företag sin bärkraftighet på marknaden. HållbarTillväxt AB har utvecklat enkla metoder för att identifiera vilka delar inom det stora området Hållbarhet som är relevant för respektive bolag och dess intressenter.

 Ett systematiskt och väl integrerat hållbarhetsarbete är relevant för alla företag. HållbarTillväxt har identifierat fem olika fokusområden som alla är relevanta, men av olika dignitet beroende på vart ett företag befinner sig i.

Inför Kapitalanskaffning; Ett tydligt integrerat
hållbarhetstänk och ett fungerande ESG-arbete (Environmental Social Governance) är ofta en hygienfaktor för större investerare och ett absolut
krav för de instituitionella kapitalplacerarna.

Effektiv resursanvändning; Hållbar konsumtion och direkta kostnadsbesparingar ger ökad lönsamhet och därmed möjlighet till såväl förbättrad avkastning som tillväxt.

Krav från kunder och användare; Hållbarhetsarbete i form av spårbarhet och transparens i hela värdekedjan är idag en viktig del av såväl offentliga upphandlingar och som del av konsumentens köpbeslut.

Attraktiv arbetsgivare; Ett väl integrerat hållbarhetsarbete gör det lättare att attrahera, rekrytera och behålla kompetens, vilket leder till ökade möjligheter att utveckla företaget och minskade kostnader.

Varumärke; Företag stärker sitt varumärket genom att tydliggöra, kommunicera, respektera och leva efter hållbara värderingar

Ett bärkraftigt företag är ett företag där hållbarhetsarbetet syftar till lika delar för klimatet och socialt ansvarstagande som till varumärket. Tillsammans med HållbarTillväxt får svenska bolag hjälp med att integrera hållbarhetsarbetet i
affären och i den dagliga verksamheten för kunder, medarbetare och kommande generationer.
– Ett bra hållbarhetsarbete handlar inte bara om att arbeta grönare. Det handlar även om det sociala ansvar man tar, och på vilket sätt, samt även hur man utvecklar sitt företag långsiktigt lönsamt. På norska använder man ordet
”bärkraft” vilket är ett bra ord för att belysa vad hållbarhet egentligen handlar om. Vi utgår alltid från företagets affär och hur den kan optimeras och utvecklas över tid, utifrån alla intressenters perspektiv, säger Anna Weiner Jiffer,
grundare av HållbarTillväxt.
– Målsättningen är alltid att skapa en långsiktig, framåtkompatibel, ansvarsfull och lönsam tillväxt. Vi har förmågan att kunna förstå affären och lyfta den, för att skapa långsiktig lönsamhet. Det handlar om såväl kommunikation av det som redan görs som ett lärande och omställning till ett utökat ansvarstagande, systematiskt tänkade och agerande för de flesta företag.

Möt Hållbar Tillväxt under Almedalsveckan 2024

Under Almedalsveckan (tis 25 juni – fre 28 juni) finns experter på plats i samtal kring CSRD, Dubbel Västentlighetsanalys, Gap analys, infasningsmöjligheter och hur man får gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet. Tveka inte att ta att komma förbi vår...

CSRD – så mycket kostar det

Onsdagen den 3 april passerades en stor milstolpe i framtidens krav på företagens hållbarhetsredovisningar och ett steg närmare hållbara investeringar. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om lagändringar för att kunna implementera de nya omfattande...

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.

Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.

Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:

  1. Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
  2. Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
  3. Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
  4. Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)

Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

  • medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
  • företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
  • företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

 Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.

Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu

Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.

 

 

Hållbarhetsredovisningen följer Bokslutsåret

Möt Hållbar Tillväxt under Almedalsveckan 2024

Under Almedalsveckan (tis 25 juni – fre 28 juni) finns experter på plats i samtal kring CSRD, Dubbel Västentlighetsanalys, Gap analys, infasningsmöjligheter och hur man får gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet. Tveka inte att ta att komma förbi vår paviljong och prata med våra experter!

Nedan hittar du vårt program i Almedalen:

Måndag 25/6
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – i vilken ände skall vi börja?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Hur påverkas företag av EU:s nya lagkrav? Vilka utmaningar kommer med de nya lagkraven? Hur kan företag nyttja regelverket? Hur skapas ett tvärfunktionellt samarbete mellan berörda funktioner i företagen? Vad gäller för mindre bolag?

Välkommen att besöka Hållbarhetsakuten och få svar på dina frågor om CSRD och ESRS. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) innebär att: Den icke-finansiella rapporteringen skall granskas av extern revisor. Krav på dubbel väsentlighetsanalys. Redovisning av; riskhantering, bolagsstyrning, policies samt efterlevnad och uppföljning. Ett utökat ansvar längs företagets värdekedja. Få verktygen att förenkla och anpassa.

Gäster klockan 10.00: Samtal mellan Frida Berry Eklund, Klimatspecialist, författare och medgrundare Klimatkollen, Jessica Löfström, Grundare och VD Ansvar Säkerhet, Maria Lindholm, Head of Partnership Wellstreet och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Tisdag 26/6
Vad menas egentligen med dubbel väsentlighet för företag?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Företags aktiviteter längs hela värdekedjan påverkar och påverkas av människor, miljö och samhället. För att identifiera och bedöma påverkan så har EFRAG Project Task Force on European Sustainability Reporting Standards (ESRS) tagit fram den s.k. dubbla väsentlighetsanalysen.

Vi välkomnar er till Hållbarhetsakuten för att klargöra dubbel väsentlighet. Finansiell väsentlighet – Osäkra förhållanden eller händelser kopplat till miljö, socialt eller styrning, som om de inträffar, kan leda till en positiv/negativ finansiell effekt på företaget (t.ex. kassaflöden). Konsekventiell väsentlighet – Den påverkan företaget har eller kan ha på miljö och människor, inklusive på mänskliga rättigheter, till följd av företagets verksamhet eller affärsrelationer.

Gäst klockan 10.00: Samtal mellan Jacob Hallencreutz, Styrelseordförande på Svenskt Kvalitetsindex, docent på Uppsala universitet och VD för EPSI Gruppen och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Onsdag 27/6
Hur nyttjar företagen de olika infasningsmöjligheterna på bästa sätt?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

För att underlätta för företagen att anpassa sig har lagstiftaren skapat s.k. infasningsmöjligheter och storlekskriterier. Vilket innebär att rapporteringskraven ökar över tid, där bl.a. antalet anställda, omsättning och balansomslutning påverkar när och vad som behöver rapporteras.

I dagens Hållbarhetsakut tar vi upp hur företag på ett korrekt och effektivt sätt förflyttar sin hållbarhetsredovisning till att bli förenlig med EU:s nya lagkrav. Vi tittar också på hur argumentationen skall ske för att nyttja infasningskriterierna. Eftersom att företag redan publicerar årliga hållbarhetsrapporter så blir det nu viktigt att identifiera både hur man ska rapportera i enlighet med de nya lagkraven och det man tidigare har rapporterat samt hur granskningen skall uppfyllas.

Fredag 28/6
Hur får man gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet och rapporteringen?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan

CSRD READINESS – Den egna arbetskraften

Rapporteringsdirektivet CSRD består av ett antal framtagna standarder för hållbarhetsredovisning som bolag ska rapportera på för att uppfylla de nya lagkraven som gäller från den 1 juli 2024. Standarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards) möjliggör för investerare, kunder och medarbetare att jämföra och bedöma bolagens hållbarhetsresultat och transparens.

ESRS-rapportering i årsredovisningen

ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10 utgörs av olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – ESG.

Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS kräver involvering av alla funktioner på företaget, inklusive styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för Hållbarhetsrapporteringen. Precis som för den finansiella rapporteringen kommer styrelsen nu även skriva under hållbarhetsrapporten. Och rapporten skall granskas av revisor.

ESRS S1 – Den egna arbetskraften

Den nys standarden, påverkar sättet att redovisa information och ställer nya krav på granskning. De nya kraven innebär transparent redovisning av bolaget kopplat till exempelvis likabehandling, arbetsvillkor, arbetsmiljö, utbildning och lönesättning och är mer omfattande än tidigare.
Ett syfte med standarden är att göra det förståeligt i vilken utsträckning ett bolag följer internationella och europeiska riktlinjer samt konventioner för mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det handlar bland annat om FNs allmänna riktlinjer om de mänskliga rättigheterna, vilket är de centrala ILO-konventionerna och OECDs riktlinjer för multinationella företag.

Definition
Den egna arbetskraften omfattar egna anställda och så kallad Icke-anställd personal. Icke-anställd personal är personal som arbetar i direkt anslutning till bolaget, till exempel konsulter eller medarbetare ifrån bemanningsföretag (NACE kod 078) eller så kallad Outsourcing. Denna standard, ESRS S1, avser inte anställda hos underentreprenörer eller kunder utan dessa behandlas och redovisas under standarden ESRS S2-arbetstagare i värdekedjan.

Vilka bolag omfattas och när?
För svenska arbetsgivare är stora delar av rapporteringskraven inom ESRS S1 redan välbekanta, exempelvis redovisning av andelen sjukfrånvaro och personalomsättning.
Stora bolag, vilka definieras som mer än 750 anställda, skall första året rapportera på alla Upplysningskrav som gäller de egna anställda. För icke-anställd personal finns vissa infasningsmöjligheter som kan åberopas och man kan istället nyttja dessa för att skapa bättre underlag innan man skall rapportera på nästkommande år.
Det första året får bolag med mindre än 750 anställda utelämna all den information som beskrivs i upplysningskraven för ESRS S1, dvs alla upplysningskrav.
Det finns ytterligare möjligheter för samtliga bolag, oavsett storlek, att utelämna viss information under det första året. Exempel på sådan information är vissa specifika data som avser icke-anställda, kollektiva förhandlingar, socialt skydd, anställda med funktionsnedsättning, utbildning och kompetensutveckling samt balans mellan arbetsliv och fritid.

Nedan är HållbarTillväxts rekommendationer var bolag bör börja:

1, Väsentlighetsanalysen
Ofta hamnar området den egna arbetskraften hos personalavdelningen. Därför är det viktigt att de är involverade i arbetet med bolagets övergripande dubbla väsentlighetsanalys. Det är de anställda som bidrar till bolagets affärsintäkter och kan därmed utgöra både en möjlighet och/eller risk för bolaget, vilket kan leda till en betydande hållbarhetspåverkan.

De bolag som anger att den egna arbetskraften är ett väsentligt område ska därmed rapportera på de upplysningskrav och datapunkter som finns beskrivna i S1 som bedöms ha en viktig påverkan på bolaget.

2, Gapanalysen
När bolaget har bedömt vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga och identifierat vilka Upplysningskrav som finns för dessa hållbarhetsfrågor enligt Standarden börjar kartläggning av nuläget. Vilken kopplad relevant information finns? Och var finns denna information? Vilka styrande respektive redovisande dokument har bolaget som understödjer väsentligheten och därmed skall granskas? Om det saknas någon information eller kontrollprocess, om det finns ett gap, skall detta stängas. Processer, arbetssätt, rutiner och dokument uppdateras. Information samlas in och struktureras. Det innebär i praktiken att en gapanalys görs, vilken belyser bolagets nuvarande policys, processer, rapportering och hållbarhetsdata för att tydliggöra vilken information som redan finns respektive saknas i förhållande till den nya standardens upplysningskrav.

3, Rapporteringen och eventuella åtgärder
Efter all data är insamlad och processad ska bolagets helhet utvärderas. Ett transparent bolag har en tydlig konkurrensfördel. I detta avsnitt belyses frågor som: Finns det lika löner mellan män och kvinnor i samma position? Hur säkerställs medarbetarnas välmående över tid på och utanför arbetsplatsen? Prioriteras de anställda och icke-anställdas kompetensutveckling? Har medarbetarna de mandat som krävs för att utföra arbetet? Alla är de viktiga frågor, framför allt i rekryteringsarbetet. Bolagets hållbarhetsarbete kan vara nyckeln till att nästa generation vill ställa sig bakom just ert varumärke.

I bolagets hållbarhetsarbete ingår det även att vara en hållbar arbetsplats.

© HållbarTillväxt AB 2024

Hämta PDFen här:

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

Under sommaren och hösten kommer vi i kortare artiklar att förklara, förenkla och gå
igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och
ESRS.

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

När man står i startgroparna för att ta sig an CSRD och dess rapportering ser vi att
det första området som majoriteten av bolagen börjar med är: klimatbegränsningar.
Det innebär förenklat att bolagen ska beskriva hur de och dess verksamhet
bidrar till att uppfylla målen i Parisavtalet. För att kunna göra det på ett
strukturerat och spårbart sätt är det centralt att ha tydliga siffror och kontroll på
utsläppen i sina värdekedjor, både nedströms som uppströms. Extra viktigt blir det
för de många bolag som tillverkar eller säljer produkter där den största
klimatpåverkan sker i leverantörs- och/eller kundledet.

Det kan vara en krävande process att rapportera ett bolags klimatavtryck men också
en nödvändighet om man vill minska organisationens klimatpåverkan och
därigenom nå klimatmålen. Siffrorna blir också spårbara över tid och man får ett
kvitto på det egna bolagets arbete med att ha en effektiv klimatstrategi.

Hur räknar man då ut ett bolags klimatpåverkan? GHG-protokollet, som lanserades i
slutet av -90 talet, är det globala standardramverket för mätning och hantering av
växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor i privat och offentlig sektor.
Som bolag behöver man inte hitta på nya lösningar utan hålla sig till denna
väletablerade standard vilket också är ett av kraven i rapporteringen. GHGprotokollet delar in växthusgasutsläpp kopplade till ett bolags klimatavtryck som utsläpp i 3 områden; Scope 1, Scope 2 och Scope 3, vilka förklaras närmare nedan.

 

Scope 1 – direkta utsläpp
Utsläppen i Scope 1 innefattar direkta utsläpp av bolaget. Hit hör även energi på
plats i bolaget som till exempel bränsle, naturgas, utsläpp från fordonsparken (inte
enbart bilar), förbränningspannor samt utsläpp från processer och industriell
tillverkning i bolaget (kemikalier etc).

Scope 2 – indirekta utsläpp
Utsläppen i Scope 2 utgör en av de största källorna till globala växthusgasutsläpp,
och står för minst en tredjedel av dem. Därför är det extra viktigt att fokusera på
dessa och mäta dem för att få ned avtrycket. I Scope 2 finns utsläpp från inköpt
energi tex värme, kyla och el som produceras utanför bolaget men som förbrukas av
bolaget.

Scope 3 – indirekta utsläpp från värdekedjan
Scope 3 är det största området och innefattar alla indirekta utsläpp som uppstår i
bolagets värdekedja. För att förenkla det en aning: ”resultatet av aktiviteter från
tillgångar som inte ägs eller kontrolleras av bolaget, men som organisationen
indirekt påverkar i sin värdekedja”.
Beroende på bolagets finansiella transaktioner och verksamhet delas Scope 3-
utsläppen upp, både uppströms som nedströms i värdekedjan, i 15 kategorier.

Uppströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom bolagets
värdekedja som är länkade till inköpta eller anskaffade varor och tjänster och som
produceras från A till Ö.

Nedströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläppen i bolagets
värdekedja av sålda varor och tjänster efter de har lämnat bolagets område eller
kontroll.

För att göra just er rapportering ännu enklare är här 3 rekommendationer ifrån HållbarTillväxt för att uppfylla kraven:

1. Klargör beräkningarna. Var tydliga med hur ni har räknat och beskriv vilka
antaganden som har gjorts. Vi ser att de allra flesta bolag inte har tillgång till all data
vilket gör att man behöver göra estimat och antaganden istället. Lägger ni dessutom
till nya utsläppskategorier som har uppkommit är det en rekommendation att även
justera bakåt i tiden, för att på så sätt underlätta jämförelser över tid. Spårbarhet och
transparens är A och O.

2. Följ GHG-protokollet. Rapportering är resurskrävande men skapa inte egna
kategorier, definitioner, lösningar eller avgränsningar utan följ GHG-protokollets
standarder. Om inte är det en stor risk att det underminerar trovärdigheten och
borgar för onödiga ifrågasättanden. Följ en standardiserad logik och spara alla
beräkningar i samma dokument, om möjligt gärna i samma tabell, så det blir lätt att
tyda. På så sätt säkrar ni spårbarhet och verifierbarhet.3.

Förtydliga scope 3. Tydliggör vilka av de 15 kategorier, uppströms som
nedströms, inom scope 3 som är relevanta för just ert bolag och vilka som inte är det.
Beskriv och förklara varför ni gjort just den tolkningen. Beskriv också om flera
kategorier är relevanta för ert bolag men där ni just nu saknar data och hur ni på sikt
ska åtgärda det.

CSRD – så mycket kostar det

Onsdagen den 3 april passerades en stor milstolpe i framtidens krav på företagens hållbarhetsredovisningar och ett steg närmare hållbara investeringar. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om lagändringar för att kunna implementera de nya omfattande kraven i CSRD, baserade på ett EU direktiv. De nya kraven ställer höga krav på transparens genom företagens hela värdekedjor och ger också positiva effekter genom att ge kunder, intressenter och finansmarknaden tillgång till information om ett företags påverkan på miljö och människor genomhela värdekedjan. Företagen skall, enligt de nya kraven, beskriva sitt miljö- och samhällsansvar samt ansvarfullt företagande och bolagsstyrning. En stor vinst som gagnar alla.

Omkring 1600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag, 140 finansiella företag samt ett mindre antal dotterföretag berörs av de nya kraven på att upprätta och publicera en hållbarhetsrapport tillsammans med årsredovisningen. På pappret kanske det ser enkelt ut, men det kommer behövas nya strömmar av data, en system- och värdekedjeförståelse och en process som berör många funktioner företaget; från ekonomer, jurister, hållbarhetsansvariga och personal till affärsutveckling och inköp. Inte minst ledning och styrelse, som tydliggörs som ytterst ansvariga. Detta är heller inte ett engångsarbete utan det måste hända varje dag från och med den 1 juli 2024 då lagen ska träda i kraft. Informations skall samlas in, styrning skall efterlevas och kontrolleras, och granskas, på samma sätt som för finansiell rapportering.

Man uppskattar att den nya Årsredovisningen som är gjord i enlighet med Standarden som CSRD förespråkar ESRS – European Sustainability Reporting Standards – kommer innebära en utökning av antalet sidor på mellan 50-200 sidor. Självklart kommer det med en prislapp och företagen måste ta den investeringen som också ger affärsnytta och riskminimering på sikt.

Exempelvis bör ett stort noterat företag räkna med att det kommer kosta ca 3,5 miljoner kronor per år och ca 3 miljoner kronor i engångskostnader för att upprätta hållbarhetsrapporten efter de nya kraven. Kostnaden för granskningen av rapporten förväntas landa uppemot 4 miljoner kronor per år.

För stora onoterade bolag ligger summan avsevärt lägre men ändå runt ca 1,5 miljoner kronor årligen och 1,4 miljoner kronor i engångskostnader. Stora företag med mindre än 500 anställda landar i samma härad med ca 1,8 miljoner kronor årligen och ca 1,6 miljoner kronor i engångskostnader.

En viktig investering för framtidens hållbara investeringar.

Hur relevant är Hållbarhet och ESG, Egentligen?

Hållbarhet genomsyrar allt

Vi har idag ett ökat fokus på hållbarhet. Hållbart företagande handlar om betydligt mer än att ta miljömässiga hänsyn. Hållbarhet innebär att företaget arbetar med långsiktighet och är ansvarstagande inom alla delar i företaget. Ett företag som arbetar genomgående hållbart blir relevant för sina kunder, sina ägare och sina medarbetare. ESG (Environment, Social, Governance) och diskussioner om socialt ansvar, bolagsstyrning och miljömedvetenhet blir allt vanligare i såväl ledningsgrupper som i styrelserummet. ESG har blivit en ögonöppnare. Många bolag som funnits länge och haft en god utveckling, arbetar sannolikt redan hållbart. De agerar långsiktigt, är ansvarstagande och har gjort det utan att nödvändigtvis kommunicera detta under rubriken ”Hållbarhet”.

Det nya är nu att så många andra utanför själva bolaget också intresserar sig för att företaget bedrivs hållbart. Begreppet är omfattande och kraven mer detaljerade än tidigare.

Kraven på företag att bli mer hållbart ansvarstagande och att berätta hur man bedriver sin verksamhet blir allt tydligare och mer vanligt förekommande. Kraven kan ses i flera dimensioner. Investerare ställer krav utifrån flera olika perspektiv, som t.ex riskminimering, affärsmöjligheter, politisk anpassning och den nya taxonomin, som styr kapitalflöden och därmed tillgänglighet och pris på företagens finansiering. Kunder ställer krav utifrån värderingsgrunder om ett ansvarstagande, inte minst de områden som är ”heta” i den pågående samhällsdebatten. Medarbetare är påtagligt medvetna om kopplingen mellan att ha ett meningsfullt arbete och hur ansvarstagande deras arbetsgivare agerar.

Även från lagstiftande håll ökar kraven. Vi talar då främst om ett allt mer omfattande ESG-regelverk, som omfattar hela EU.

Många bolag har redan börjat anpassa sig till de nya lagstiftningarna och de ökade kundkraven genom att bland annat uppfylla de nya kraven på ESG rapportering i olika former och att upprätta en hållbarhetsredovisning. Flertalet bolag som ännu inte formellt omfattas av reglerna har ändå valt att rapportera för att de märkt de ökande kraven från sina intressenter; kunder, ägare och inte minst medarbetare.

Ett hållbarhetsperspektiv som naturlig del av bolagets arbetssätt uppfattas som äkta och blir en tillgång i affären. Syftet är att öka långsiktigheten och att bedriva ett ansvarstagande företagande. Utan att integrera ett äkta hållbarhetsperspektiv i den dagliga verksamheten blir ESG bara en extra pålaga, ytterligare en begränsande ”compliance” uppgift. Det gäller att vända denna pålaga till nytta för affären. För att inte hamna i ”green-washing” facket har också allt fler företagsledningar insett att ett konkret hållbarhetsarbete behöver integreras i verksamhetens alla delar och inte vara en ”papperstiger”.

Vi vet, utifrån vår egen praktiska erfarenhet, att många företag behöver hjälp med att utveckla och öka sin förståelse för de ESG krav som de förväntas och rekommenderas att följa. Mönstret är att rekommendationer senare blir regler, sen praxis och lagar i en nära framtid. Företagen och dess ledningar tjänar på att vara tidigt ute och vara förberedda.

Identifierade behov

Vi har identifierat fem områden, som vi vet att åtskilliga bolag och därmed bolagsledningar och styrelser behöver definiera, styra mot, kontrollera efterlevnaden, och följa upp och redovisa utfallet av, allt för att möta kunders, ägares och medarbetares förväntningar och krav och komma i fas med nuvarande och framtida ESG krav.

  • Bolagsstyrning
  • Riskanalys
  • Kontinuitetsplan, (eng. BCP – business continuity plan)
  • Digitalisering
  • Leverantörsbedömning och leverantörsutvärdering

Det finns naturligtvis ytterligare områden som, beroende på företagets unika situation, också kan vara av yttersta vikt att prioritera enligt samma synsätt men här har vi valt att begränsa oss.

Hög tid att integrera hållbarhet i verksamheten

Insikterna finns hos alla intressenter. EUs nya direktiv och krav kommer att införas även i Sverige. Exakt hur de kommer att se ut eller vilka standarder som kommer att gälla är ännu oklart, men det är helt klart att man valt, utifrån såväl konsumenters ökade insikter som politiska initiativ att ställa högre krav på hur våra resurser används, var kapitalet investeras och hur våra företags drivs och följs upp. Det som vi inte ens kände till och än mindre efterfrågade, uppfattas idag som sunt förnuft och ansvarstagande och kommer snart att vara lagkrav. De företag som redan nu moderniserar sig, integrerar hållbarhet och vågar kommunicera om de insatser som görs kommer att vara rustade för framtiden. De företagen kommer uppfattas som attraktiva arbetsgivare, tillförlitliga leverantörer och lönsamma investeringar.

 Anna Weiner Jiffer & Carl Renström

© HållbarTillväxt AB 2021

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Att verka hållbart är att ta ansvar för en långsiktig fortlevnad. Kraven på ett utvecklat hållbarhetsarbete blir allt tydligare och omfattande på såväl stora och medelstora som mindre företag. Genom att ta rätt stegökar företag sin bärkraftighet på marknaden. HållbarTillväxt AB har utvecklat enkla metoder för att identifiera vilka delar inom det stora området Hållbarhet som är relevant för respektive bolag och dess intressenter.

 Ett systematiskt och väl integrerat hållbarhetsarbete är relevant för alla företag. HållbarTillväxt har identifierat fem olika fokusområden som alla är relevanta, men av olika dignitet beroende på vart ett företag befinner sig i.

Inför Kapitalanskaffning; Ett tydligt integrerat
hållbarhetstänk och ett fungerande ESG-arbete (Environmental Social Governance) är ofta en hygienfaktor för större investerare och ett absolut
krav för de instituitionella kapitalplacerarna.

Effektiv resursanvändning; Hållbar konsumtion och direkta kostnadsbesparingar ger ökad lönsamhet och därmed möjlighet till såväl förbättrad avkastning som tillväxt.

Krav från kunder och användare; Hållbarhetsarbete i form av spårbarhet och transparens i hela värdekedjan är idag en viktig del av såväl offentliga upphandlingar och som del av konsumentens köpbeslut.

Attraktiv arbetsgivare; Ett väl integrerat hållbarhetsarbete gör det lättare att attrahera, rekrytera och behålla kompetens, vilket leder till ökade möjligheter att utveckla företaget och minskade kostnader.

Varumärke; Företag stärker sitt varumärket genom att tydliggöra, kommunicera, respektera och leva efter hållbara värderingar

Ett bärkraftigt företag är ett företag där hållbarhetsarbetet syftar till lika delar för klimatet och socialt ansvarstagande som till varumärket. Tillsammans med HållbarTillväxt får svenska bolag hjälp med att integrera hållbarhetsarbetet i
affären och i den dagliga verksamheten för kunder, medarbetare och kommande generationer.
– Ett bra hållbarhetsarbete handlar inte bara om att arbeta grönare. Det handlar även om det sociala ansvar man tar, och på vilket sätt, samt även hur man utvecklar sitt företag långsiktigt lönsamt. På norska använder man ordet
”bärkraft” vilket är ett bra ord för att belysa vad hållbarhet egentligen handlar om. Vi utgår alltid från företagets affär och hur den kan optimeras och utvecklas över tid, utifrån alla intressenters perspektiv, säger Anna Weiner Jiffer,
grundare av HållbarTillväxt.
– Målsättningen är alltid att skapa en långsiktig, framåtkompatibel, ansvarsfull och lönsam tillväxt. Vi har förmågan att kunna förstå affären och lyfta den, för att skapa långsiktig lönsamhet. Det handlar om såväl kommunikation av det som redan görs som ett lärande och omställning till ett utökat ansvarstagande, systematiskt tänkade och agerande för de flesta företag.

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.

Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.

Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:

  1. Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
  2. Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
  3. Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
  4. Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)

Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

  • medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
  • företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
  • företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

 Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.

Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu

Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.

 

 

Hållbarhetsredovisningen följer Bokslutsåret

Möt Hållbar Tillväxt under Almedalsveckan 2024

Under Almedalsveckan (tis 25 juni – fre 28 juni) finns experter på plats i samtal kring CSRD, Dubbel Västentlighetsanalys, Gap analys, infasningsmöjligheter och hur man får gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet. Tveka inte att ta att komma förbi vår paviljong och prata med våra experter!

Nedan hittar du vårt program i Almedalen:

Måndag 25/6
Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) – i vilken ände skall vi börja?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Hur påverkas företag av EU:s nya lagkrav? Vilka utmaningar kommer med de nya lagkraven? Hur kan företag nyttja regelverket? Hur skapas ett tvärfunktionellt samarbete mellan berörda funktioner i företagen? Vad gäller för mindre bolag?

Välkommen att besöka Hållbarhetsakuten och få svar på dina frågor om CSRD och ESRS. Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) innebär att: Den icke-finansiella rapporteringen skall granskas av extern revisor. Krav på dubbel väsentlighetsanalys. Redovisning av; riskhantering, bolagsstyrning, policies samt efterlevnad och uppföljning. Ett utökat ansvar längs företagets värdekedja. Få verktygen att förenkla och anpassa.

Gäster klockan 10.00: Samtal mellan Frida Berry Eklund, Klimatspecialist, författare och medgrundare Klimatkollen, Jessica Löfström, Grundare och VD Ansvar Säkerhet, Maria Lindholm, Head of Partnership Wellstreet och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Tisdag 26/6
Vad menas egentligen med dubbel väsentlighet för företag?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

Företags aktiviteter längs hela värdekedjan påverkar och påverkas av människor, miljö och samhället. För att identifiera och bedöma påverkan så har EFRAG Project Task Force on European Sustainability Reporting Standards (ESRS) tagit fram den s.k. dubbla väsentlighetsanalysen.

Vi välkomnar er till Hållbarhetsakuten för att klargöra dubbel väsentlighet. Finansiell väsentlighet – Osäkra förhållanden eller händelser kopplat till miljö, socialt eller styrning, som om de inträffar, kan leda till en positiv/negativ finansiell effekt på företaget (t.ex. kassaflöden). Konsekventiell väsentlighet – Den påverkan företaget har eller kan ha på miljö och människor, inklusive på mänskliga rättigheter, till följd av företagets verksamhet eller affärsrelationer.

Gäst klockan 10.00: Samtal mellan Jacob Hallencreutz, Styrelseordförande på Svenskt Kvalitetsindex, docent på Uppsala universitet och VD för EPSI Gruppen och Anna Weiner Jiffer, Grundare och VD Hållbar Tillväxt.

Onsdag 27/6
Hur nyttjar företagen de olika infasningsmöjligheterna på bästa sätt?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan”

För att underlätta för företagen att anpassa sig har lagstiftaren skapat s.k. infasningsmöjligheter och storlekskriterier. Vilket innebär att rapporteringskraven ökar över tid, där bl.a. antalet anställda, omsättning och balansomslutning påverkar när och vad som behöver rapporteras.

I dagens Hållbarhetsakut tar vi upp hur företag på ett korrekt och effektivt sätt förflyttar sin hållbarhetsredovisning till att bli förenlig med EU:s nya lagkrav. Vi tittar också på hur argumentationen skall ske för att nyttja infasningskriterierna. Eftersom att företag redan publicerar årliga hållbarhetsrapporter så blir det nu viktigt att identifiera både hur man ska rapportera i enlighet med de nya lagkraven och det man tidigare har rapporterat samt hur granskningen skall uppfyllas.

Fredag 28/6
Hur får man gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet och rapporteringen?
Tid: 9.00-11-00
Plats: Hamngatan, H401, “Entrén till Almedalsveckan

CSRD READINESS – Den egna arbetskraften

Rapporteringsdirektivet CSRD består av ett antal framtagna standarder för hållbarhetsredovisning som bolag ska rapportera på för att uppfylla de nya lagkraven som gäller från den 1 juli 2024. Standarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards) möjliggör för investerare, kunder och medarbetare att jämföra och bedöma bolagens hållbarhetsresultat och transparens.

ESRS-rapportering i årsredovisningen

ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10 utgörs av olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – ESG.

Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS kräver involvering av alla funktioner på företaget, inklusive styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för Hållbarhetsrapporteringen. Precis som för den finansiella rapporteringen kommer styrelsen nu även skriva under hållbarhetsrapporten. Och rapporten skall granskas av revisor.

ESRS S1 – Den egna arbetskraften

Den nys standarden, påverkar sättet att redovisa information och ställer nya krav på granskning. De nya kraven innebär transparent redovisning av bolaget kopplat till exempelvis likabehandling, arbetsvillkor, arbetsmiljö, utbildning och lönesättning och är mer omfattande än tidigare.
Ett syfte med standarden är att göra det förståeligt i vilken utsträckning ett bolag följer internationella och europeiska riktlinjer samt konventioner för mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det handlar bland annat om FNs allmänna riktlinjer om de mänskliga rättigheterna, vilket är de centrala ILO-konventionerna och OECDs riktlinjer för multinationella företag.

Definition
Den egna arbetskraften omfattar egna anställda och så kallad Icke-anställd personal. Icke-anställd personal är personal som arbetar i direkt anslutning till bolaget, till exempel konsulter eller medarbetare ifrån bemanningsföretag (NACE kod 078) eller så kallad Outsourcing. Denna standard, ESRS S1, avser inte anställda hos underentreprenörer eller kunder utan dessa behandlas och redovisas under standarden ESRS S2-arbetstagare i värdekedjan.

Vilka bolag omfattas och när?
För svenska arbetsgivare är stora delar av rapporteringskraven inom ESRS S1 redan välbekanta, exempelvis redovisning av andelen sjukfrånvaro och personalomsättning.
Stora bolag, vilka definieras som mer än 750 anställda, skall första året rapportera på alla Upplysningskrav som gäller de egna anställda. För icke-anställd personal finns vissa infasningsmöjligheter som kan åberopas och man kan istället nyttja dessa för att skapa bättre underlag innan man skall rapportera på nästkommande år.
Det första året får bolag med mindre än 750 anställda utelämna all den information som beskrivs i upplysningskraven för ESRS S1, dvs alla upplysningskrav.
Det finns ytterligare möjligheter för samtliga bolag, oavsett storlek, att utelämna viss information under det första året. Exempel på sådan information är vissa specifika data som avser icke-anställda, kollektiva förhandlingar, socialt skydd, anställda med funktionsnedsättning, utbildning och kompetensutveckling samt balans mellan arbetsliv och fritid.

Nedan är HållbarTillväxts rekommendationer var bolag bör börja:

1, Väsentlighetsanalysen
Ofta hamnar området den egna arbetskraften hos personalavdelningen. Därför är det viktigt att de är involverade i arbetet med bolagets övergripande dubbla väsentlighetsanalys. Det är de anställda som bidrar till bolagets affärsintäkter och kan därmed utgöra både en möjlighet och/eller risk för bolaget, vilket kan leda till en betydande hållbarhetspåverkan.

De bolag som anger att den egna arbetskraften är ett väsentligt område ska därmed rapportera på de upplysningskrav och datapunkter som finns beskrivna i S1 som bedöms ha en viktig påverkan på bolaget.

2, Gapanalysen
När bolaget har bedömt vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga och identifierat vilka Upplysningskrav som finns för dessa hållbarhetsfrågor enligt Standarden börjar kartläggning av nuläget. Vilken kopplad relevant information finns? Och var finns denna information? Vilka styrande respektive redovisande dokument har bolaget som understödjer väsentligheten och därmed skall granskas? Om det saknas någon information eller kontrollprocess, om det finns ett gap, skall detta stängas. Processer, arbetssätt, rutiner och dokument uppdateras. Information samlas in och struktureras. Det innebär i praktiken att en gapanalys görs, vilken belyser bolagets nuvarande policys, processer, rapportering och hållbarhetsdata för att tydliggöra vilken information som redan finns respektive saknas i förhållande till den nya standardens upplysningskrav.

3, Rapporteringen och eventuella åtgärder
Efter all data är insamlad och processad ska bolagets helhet utvärderas. Ett transparent bolag har en tydlig konkurrensfördel. I detta avsnitt belyses frågor som: Finns det lika löner mellan män och kvinnor i samma position? Hur säkerställs medarbetarnas välmående över tid på och utanför arbetsplatsen? Prioriteras de anställda och icke-anställdas kompetensutveckling? Har medarbetarna de mandat som krävs för att utföra arbetet? Alla är de viktiga frågor, framför allt i rekryteringsarbetet. Bolagets hållbarhetsarbete kan vara nyckeln till att nästa generation vill ställa sig bakom just ert varumärke.

I bolagets hållbarhetsarbete ingår det även att vara en hållbar arbetsplats.

© HållbarTillväxt AB 2024

Hämta PDFen här:

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

Under sommaren och hösten kommer vi i kortare artiklar att förklara, förenkla och gå
igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och
ESRS.

Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna

När man står i startgroparna för att ta sig an CSRD och dess rapportering ser vi att
det första området som majoriteten av bolagen börjar med är: klimatbegränsningar.
Det innebär förenklat att bolagen ska beskriva hur de och dess verksamhet
bidrar till att uppfylla målen i Parisavtalet. För att kunna göra det på ett
strukturerat och spårbart sätt är det centralt att ha tydliga siffror och kontroll på
utsläppen i sina värdekedjor, både nedströms som uppströms. Extra viktigt blir det
för de många bolag som tillverkar eller säljer produkter där den största
klimatpåverkan sker i leverantörs- och/eller kundledet.

Det kan vara en krävande process att rapportera ett bolags klimatavtryck men också
en nödvändighet om man vill minska organisationens klimatpåverkan och
därigenom nå klimatmålen. Siffrorna blir också spårbara över tid och man får ett
kvitto på det egna bolagets arbete med att ha en effektiv klimatstrategi.

Hur räknar man då ut ett bolags klimatpåverkan? GHG-protokollet, som lanserades i
slutet av -90 talet, är det globala standardramverket för mätning och hantering av
växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor i privat och offentlig sektor.
Som bolag behöver man inte hitta på nya lösningar utan hålla sig till denna
väletablerade standard vilket också är ett av kraven i rapporteringen. GHGprotokollet delar in växthusgasutsläpp kopplade till ett bolags klimatavtryck som utsläpp i 3 områden; Scope 1, Scope 2 och Scope 3, vilka förklaras närmare nedan.

 

Scope 1 – direkta utsläpp
Utsläppen i Scope 1 innefattar direkta utsläpp av bolaget. Hit hör även energi på
plats i bolaget som till exempel bränsle, naturgas, utsläpp från fordonsparken (inte
enbart bilar), förbränningspannor samt utsläpp från processer och industriell
tillverkning i bolaget (kemikalier etc).

Scope 2 – indirekta utsläpp
Utsläppen i Scope 2 utgör en av de största källorna till globala växthusgasutsläpp,
och står för minst en tredjedel av dem. Därför är det extra viktigt att fokusera på
dessa och mäta dem för att få ned avtrycket. I Scope 2 finns utsläpp från inköpt
energi tex värme, kyla och el som produceras utanför bolaget men som förbrukas av
bolaget.

Scope 3 – indirekta utsläpp från värdekedjan
Scope 3 är det största området och innefattar alla indirekta utsläpp som uppstår i
bolagets värdekedja. För att förenkla det en aning: ”resultatet av aktiviteter från
tillgångar som inte ägs eller kontrolleras av bolaget, men som organisationen
indirekt påverkar i sin värdekedja”.
Beroende på bolagets finansiella transaktioner och verksamhet delas Scope 3-
utsläppen upp, både uppströms som nedströms i värdekedjan, i 15 kategorier.

Uppströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom bolagets
värdekedja som är länkade till inköpta eller anskaffade varor och tjänster och som
produceras från A till Ö.

Nedströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläppen i bolagets
värdekedja av sålda varor och tjänster efter de har lämnat bolagets område eller
kontroll.

För att göra just er rapportering ännu enklare är här 3 rekommendationer ifrån HållbarTillväxt för att uppfylla kraven:

1. Klargör beräkningarna. Var tydliga med hur ni har räknat och beskriv vilka
antaganden som har gjorts. Vi ser att de allra flesta bolag inte har tillgång till all data
vilket gör att man behöver göra estimat och antaganden istället. Lägger ni dessutom
till nya utsläppskategorier som har uppkommit är det en rekommendation att även
justera bakåt i tiden, för att på så sätt underlätta jämförelser över tid. Spårbarhet och
transparens är A och O.

2. Följ GHG-protokollet. Rapportering är resurskrävande men skapa inte egna
kategorier, definitioner, lösningar eller avgränsningar utan följ GHG-protokollets
standarder. Om inte är det en stor risk att det underminerar trovärdigheten och
borgar för onödiga ifrågasättanden. Följ en standardiserad logik och spara alla
beräkningar i samma dokument, om möjligt gärna i samma tabell, så det blir lätt att
tyda. På så sätt säkrar ni spårbarhet och verifierbarhet.3.

Förtydliga scope 3. Tydliggör vilka av de 15 kategorier, uppströms som
nedströms, inom scope 3 som är relevanta för just ert bolag och vilka som inte är det.
Beskriv och förklara varför ni gjort just den tolkningen. Beskriv också om flera
kategorier är relevanta för ert bolag men där ni just nu saknar data och hur ni på sikt
ska åtgärda det.

CSRD – så mycket kostar det

Onsdagen den 3 april passerades en stor milstolpe i framtidens krav på företagens hållbarhetsredovisningar och ett steg närmare hållbara investeringar. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om lagändringar för att kunna implementera de nya omfattande kraven i CSRD, baserade på ett EU direktiv. De nya kraven ställer höga krav på transparens genom företagens hela värdekedjor och ger också positiva effekter genom att ge kunder, intressenter och finansmarknaden tillgång till information om ett företags påverkan på miljö och människor genomhela värdekedjan. Företagen skall, enligt de nya kraven, beskriva sitt miljö- och samhällsansvar samt ansvarfullt företagande och bolagsstyrning. En stor vinst som gagnar alla.

Omkring 1600–2 000 stora företag, ett hundratal små och medelstora noterade företag, 140 finansiella företag samt ett mindre antal dotterföretag berörs av de nya kraven på att upprätta och publicera en hållbarhetsrapport tillsammans med årsredovisningen. På pappret kanske det ser enkelt ut, men det kommer behövas nya strömmar av data, en system- och värdekedjeförståelse och en process som berör många funktioner företaget; från ekonomer, jurister, hållbarhetsansvariga och personal till affärsutveckling och inköp. Inte minst ledning och styrelse, som tydliggörs som ytterst ansvariga. Detta är heller inte ett engångsarbete utan det måste hända varje dag från och med den 1 juli 2024 då lagen ska träda i kraft. Informations skall samlas in, styrning skall efterlevas och kontrolleras, och granskas, på samma sätt som för finansiell rapportering.

Man uppskattar att den nya Årsredovisningen som är gjord i enlighet med Standarden som CSRD förespråkar ESRS – European Sustainability Reporting Standards – kommer innebära en utökning av antalet sidor på mellan 50-200 sidor. Självklart kommer det med en prislapp och företagen måste ta den investeringen som också ger affärsnytta och riskminimering på sikt.

Exempelvis bör ett stort noterat företag räkna med att det kommer kosta ca 3,5 miljoner kronor per år och ca 3 miljoner kronor i engångskostnader för att upprätta hållbarhetsrapporten efter de nya kraven. Kostnaden för granskningen av rapporten förväntas landa uppemot 4 miljoner kronor per år.

För stora onoterade bolag ligger summan avsevärt lägre men ändå runt ca 1,5 miljoner kronor årligen och 1,4 miljoner kronor i engångskostnader. Stora företag med mindre än 500 anställda landar i samma härad med ca 1,8 miljoner kronor årligen och ca 1,6 miljoner kronor i engångskostnader.

En viktig investering för framtidens hållbara investeringar.

Hur relevant är Hållbarhet och ESG, Egentligen?

Hållbarhet genomsyrar allt

Vi har idag ett ökat fokus på hållbarhet. Hållbart företagande handlar om betydligt mer än att ta miljömässiga hänsyn. Hållbarhet innebär att företaget arbetar med långsiktighet och är ansvarstagande inom alla delar i företaget. Ett företag som arbetar genomgående hållbart blir relevant för sina kunder, sina ägare och sina medarbetare. ESG (Environment, Social, Governance) och diskussioner om socialt ansvar, bolagsstyrning och miljömedvetenhet blir allt vanligare i såväl ledningsgrupper som i styrelserummet. ESG har blivit en ögonöppnare. Många bolag som funnits länge och haft en god utveckling, arbetar sannolikt redan hållbart. De agerar långsiktigt, är ansvarstagande och har gjort det utan att nödvändigtvis kommunicera detta under rubriken ”Hållbarhet”.

Det nya är nu att så många andra utanför själva bolaget också intresserar sig för att företaget bedrivs hållbart. Begreppet är omfattande och kraven mer detaljerade än tidigare.

Kraven på företag att bli mer hållbart ansvarstagande och att berätta hur man bedriver sin verksamhet blir allt tydligare och mer vanligt förekommande. Kraven kan ses i flera dimensioner. Investerare ställer krav utifrån flera olika perspektiv, som t.ex riskminimering, affärsmöjligheter, politisk anpassning och den nya taxonomin, som styr kapitalflöden och därmed tillgänglighet och pris på företagens finansiering. Kunder ställer krav utifrån värderingsgrunder om ett ansvarstagande, inte minst de områden som är ”heta” i den pågående samhällsdebatten. Medarbetare är påtagligt medvetna om kopplingen mellan att ha ett meningsfullt arbete och hur ansvarstagande deras arbetsgivare agerar.

Även från lagstiftande håll ökar kraven. Vi talar då främst om ett allt mer omfattande ESG-regelverk, som omfattar hela EU.

Många bolag har redan börjat anpassa sig till de nya lagstiftningarna och de ökade kundkraven genom att bland annat uppfylla de nya kraven på ESG rapportering i olika former och att upprätta en hållbarhetsredovisning. Flertalet bolag som ännu inte formellt omfattas av reglerna har ändå valt att rapportera för att de märkt de ökande kraven från sina intressenter; kunder, ägare och inte minst medarbetare.

Ett hållbarhetsperspektiv som naturlig del av bolagets arbetssätt uppfattas som äkta och blir en tillgång i affären. Syftet är att öka långsiktigheten och att bedriva ett ansvarstagande företagande. Utan att integrera ett äkta hållbarhetsperspektiv i den dagliga verksamheten blir ESG bara en extra pålaga, ytterligare en begränsande ”compliance” uppgift. Det gäller att vända denna pålaga till nytta för affären. För att inte hamna i ”green-washing” facket har också allt fler företagsledningar insett att ett konkret hållbarhetsarbete behöver integreras i verksamhetens alla delar och inte vara en ”papperstiger”.

Vi vet, utifrån vår egen praktiska erfarenhet, att många företag behöver hjälp med att utveckla och öka sin förståelse för de ESG krav som de förväntas och rekommenderas att följa. Mönstret är att rekommendationer senare blir regler, sen praxis och lagar i en nära framtid. Företagen och dess ledningar tjänar på att vara tidigt ute och vara förberedda.

Identifierade behov

Vi har identifierat fem områden, som vi vet att åtskilliga bolag och därmed bolagsledningar och styrelser behöver definiera, styra mot, kontrollera efterlevnaden, och följa upp och redovisa utfallet av, allt för att möta kunders, ägares och medarbetares förväntningar och krav och komma i fas med nuvarande och framtida ESG krav.

  • Bolagsstyrning
  • Riskanalys
  • Kontinuitetsplan, (eng. BCP – business continuity plan)
  • Digitalisering
  • Leverantörsbedömning och leverantörsutvärdering

Det finns naturligtvis ytterligare områden som, beroende på företagets unika situation, också kan vara av yttersta vikt att prioritera enligt samma synsätt men här har vi valt att begränsa oss.

Hög tid att integrera hållbarhet i verksamheten

Insikterna finns hos alla intressenter. EUs nya direktiv och krav kommer att införas även i Sverige. Exakt hur de kommer att se ut eller vilka standarder som kommer att gälla är ännu oklart, men det är helt klart att man valt, utifrån såväl konsumenters ökade insikter som politiska initiativ att ställa högre krav på hur våra resurser används, var kapitalet investeras och hur våra företags drivs och följs upp. Det som vi inte ens kände till och än mindre efterfrågade, uppfattas idag som sunt förnuft och ansvarstagande och kommer snart att vara lagkrav. De företag som redan nu moderniserar sig, integrerar hållbarhet och vågar kommunicera om de insatser som görs kommer att vara rustade för framtiden. De företagen kommer uppfattas som attraktiva arbetsgivare, tillförlitliga leverantörer och lönsamma investeringar.

 Anna Weiner Jiffer & Carl Renström

© HållbarTillväxt AB 2021

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Ett långsiktigt ansvarstagande lägger grunden för tillväxt och lönsamhet

Att verka hållbart är att ta ansvar för en långsiktig fortlevnad. Kraven på ett utvecklat hållbarhetsarbete blir allt tydligare och omfattande på såväl stora och medelstora som mindre företag. Genom att ta rätt stegökar företag sin bärkraftighet på marknaden. HållbarTillväxt AB har utvecklat enkla metoder för att identifiera vilka delar inom det stora området Hållbarhet som är relevant för respektive bolag och dess intressenter.

 Ett systematiskt och väl integrerat hållbarhetsarbete är relevant för alla företag. HållbarTillväxt har identifierat fem olika fokusområden som alla är relevanta, men av olika dignitet beroende på vart ett företag befinner sig i.

Inför Kapitalanskaffning; Ett tydligt integrerat
hållbarhetstänk och ett fungerande ESG-arbete (Environmental Social Governance) är ofta en hygienfaktor för större investerare och ett absolut
krav för de instituitionella kapitalplacerarna.

Effektiv resursanvändning; Hållbar konsumtion och direkta kostnadsbesparingar ger ökad lönsamhet och därmed möjlighet till såväl förbättrad avkastning som tillväxt.

Krav från kunder och användare; Hållbarhetsarbete i form av spårbarhet och transparens i hela värdekedjan är idag en viktig del av såväl offentliga upphandlingar och som del av konsumentens köpbeslut.

Attraktiv arbetsgivare; Ett väl integrerat hållbarhetsarbete gör det lättare att attrahera, rekrytera och behålla kompetens, vilket leder till ökade möjligheter att utveckla företaget och minskade kostnader.

Varumärke; Företag stärker sitt varumärket genom att tydliggöra, kommunicera, respektera och leva efter hållbara värderingar

Ett bärkraftigt företag är ett företag där hållbarhetsarbetet syftar till lika delar för klimatet och socialt ansvarstagande som till varumärket. Tillsammans med HållbarTillväxt får svenska bolag hjälp med att integrera hållbarhetsarbetet i
affären och i den dagliga verksamheten för kunder, medarbetare och kommande generationer.
– Ett bra hållbarhetsarbete handlar inte bara om att arbeta grönare. Det handlar även om det sociala ansvar man tar, och på vilket sätt, samt även hur man utvecklar sitt företag långsiktigt lönsamt. På norska använder man ordet
”bärkraft” vilket är ett bra ord för att belysa vad hållbarhet egentligen handlar om. Vi utgår alltid från företagets affär och hur den kan optimeras och utvecklas över tid, utifrån alla intressenters perspektiv, säger Anna Weiner Jiffer,
grundare av HållbarTillväxt.
– Målsättningen är alltid att skapa en långsiktig, framåtkompatibel, ansvarsfull och lönsam tillväxt. Vi har förmågan att kunna förstå affären och lyfta den, för att skapa långsiktig lönsamhet. Det handlar om såväl kommunikation av det som redan görs som ett lärande och omställning till ett utökat ansvarstagande, systematiskt tänkade och agerande för de flesta företag.

Möt Hållbar Tillväxt under Almedalsveckan 2024

Under Almedalsveckan (tis 25 juni – fre 28 juni) finns experter på plats i samtal kring CSRD, Dubbel Västentlighetsanalys, Gap analys, infasningsmöjligheter och hur man får gehör från sin ledning och styrelse i hållbarhetsarbetet. Tveka inte att ta att komma förbi vår...

CSRD – så mycket kostar det

Onsdagen den 3 april passerades en stor milstolpe i framtidens krav på företagens hållbarhetsredovisningar och ett steg närmare hållbara investeringar. Då lämnade regeringen in en proposition till riksdagen om lagändringar för att kunna implementera de nya omfattande...

Hållbar Tillväxt AB