Fem områden att ha koll på i ditt företags ESG arbete: Råd från hållbarhetsexperten

Hållbarhet innebär mer än bara miljöhänsyn; det handlar också om att arbeta långsiktigt och ta ansvar inom alla delar av ett företag. Hållbarhetsexpert Anna Weiner Jiffer betonar vikten av ESG (miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning) och hur det har påverkat företagens syn på hållbarhet.

Weiner Jiffer menar att det är viktigt för företag att förstå att integrera hållbarhet i sina verksamheter och att behandla ESG inte som en extra börda, utan snarare som en del av kärnverksamheten. “ESG-kraven är här för att stanna, och det är avgörande för företag att anpassa sig till dessa krav för att vara konkurrenskraftiga och möta kundernas och investerarnas förväntningar,” säger hon.

Företag ställs inför allt högre krav på att ha ett strukturerat och transparent ESG-arbete, både från investerare, kunder och medarbetare. Weiner Jiffer identifierar fem områden där företag och deras ledningar behöver fokusera för att möta dessa krav:

Bolagsstyrning: Styrelsen måste se till att följa lagar och regler samt att bolaget har ett fungerande regelverk och kontrollsystem. ESG-kraven innebär att styrelsen behöver öka sin kompetens och insikt i bolagets verksamhet och dess påverkan.

Riskanalys: Företag bör genomföra riskanalyser ur ett ESG-perspektiv, identifiera och hantera möjliga risker och konsekvenserna av att inte uppfylla kraven.

Kontinuitetsplan (BCP): En BCP beskriver hur företaget ska hantera oväntade händelser, såsom bränder, sanktioner, klimatförändringar, pandemier eller miljöfarliga utsläpp.

Digitalisering: Genom att nyttja digitaliseringens möjligheter utvecklas en långsiktigt hållbar och effektiv verksamhet. Digitaliseringen möjliggör bland annat överblick, datainsamling, automatisering, en systematisk ESG rapportering och ökar möjligheten till en effektivare resursanvändning.

Leverantörsbedömning och -utvärdering: Företag förväntas ha insikt och förståelse för hela sin värdekedja och ta ansvar för hur verksamheten påverkar människor, samhälle och miljö. Det innebär att de måste utvärdera och övervaka sina leverantörers prestanda inom ESG och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de uppfyller kraven.

Enligt Weiner Jiffer är en bra start för företag att samla nyckelfunktioner i organisationen för att göra en gap-analys mellan nuläget och önskad ESG-profil. Detta innebär att verksamhetsmål och affärsstrategier matchas med kommande lagkrav och möjligheter. “Det är viktigt att företag tar detta steg för att säkerställa att deras ESG-ansträngningar är effektiva och inte bara en ‘box-ticking’-övning,” säger hon.

Hög tid att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig hållbarhetsrapport

av Anna Weiner Jiffer | okt 28, 2020 | Nyheter, Startsida

För det moderna företaget är hållbarhet så mycket mer än att värna miljön. Det rör frågor om arbetsmiljö, jämställdhet, miljöpåverkan genom egen eller leverantörers verksamhet och att företaget kan bedriva verksamhet ansvarfullt och ekonomiskt hållbart. Det blir också allt viktigare att visa utåt hur hållbar ett företags verksamhet är.

Intressenterna styr
Kunder och användare är idag alltmer medvetna. Företagets värderingar och ansvarstagande är en viktig anledning för medarbetarna att stanna kvar. Ägare, långivare och investerare vill minimera risker och säkerställa en långsiktig lönsamhet. Till detta kommer myndigheter som ställer allt mer tuffa krav på en hållbar verksamhet.
En hållbarhetsredovisning är ett bra sätt att visa upp och klargöra vad ett företag har för ambitioner och för att visa vad man redan uppnått i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling. En redovisning skall innehålla all information som behövs för att medarbetare, finansiärer och övriga intressenter ska kunna förstå konsekvenserna av företagets verksamhet och hur den verksamheten påverkar sin omgivning.

Hållbarhetsredovisningen är en viktig del i bolagets årscykel
Ett företags år kan grovt räknat beskrivas som ett kretslopp.
En hållbarhetsrapport redovisas med årsredovisningen och tas fram parallellt med den. Om ditt redovisningsår följer kalenderår är det hög tid att påbörja arbetet med Hållbarhetsredovisningen nu.
Det är styrelsens ansvar att en Hållbarhetsredovisning upprättas och att den uppfyller kraven. För att styrelsen ska kunna göra en bedömning av vad företaget ska rapportera måste företaget ta reda på vad dess intressenter (medarbetare, kunder, ägare osv.) anser vara väsentligt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Grundläggande krav
Redovisningen skall beskriva företagets affärsmodell och särskilt behandla dessa fyra olika områden:

Miljö (exempelvis användning av vatten och energi, användning av mark, växtgasutsläpp och andra föroreningar)
Sociala och personalrelaterade frågor (Exempelvis arbetsvillkor, hälsa och personsäkerhet, jämställdhet och kompetensutveckling samt dialog med lokalsamhället)
Respekt för mänskliga rättigheter (exempelvis beskriva hur dessa efterlevs i hela värdekedjan och vad som görs för att förhindra att man bryter mot FN:s regelverk)
Motverkande av korruption (exempelvis information om åtgärder mot korruption såväl internt som externt)

Redovisningen bör beskriva hur företaget positivt och negativt påverkar dessa områden. Dessutom bör redovisningen innehålla information om hur respektive område styrs och efterlevs. Självklart ska redovisningen förklara vad som görs för att nå ett bättre resultat. Det kan röra sig om kompetensförflyttningar för att följa med den digitala transformationen, att klimatkompensera för negativ miljöpåverkan, att effektivisera för att öka den långsiktiga lönsamheten eller att ställa om till en mer hållbar produktion.
Redovisningen skall också innehålla information om de väsentliga risker som företaget ser och vad som görs för att minimera dessa risker.
Upplysningarna bör vara tillräckliga för att läsaren ska få en förståelse för företagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.
Hållbarhetsrapportering ska tillämpas av alla större företag. Det innebär att för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren ska mer än ett av följande kriterier vara uppfyllda:

medelantalet anställda ska ha uppgått till mer än 250
företagets balansomslutning ska ha uppgått till mer än 175 miljoner kronor
företagets nettoomsättning ska ha uppgått till mer än 350 miljoner kronor.

Hållbarhetsfrågor ur ett bredare perspektiv är allt viktigare. Många företag och kommuner kräver att deras handelspartners arbetar på ett hållbart sätt. Kunderna kräver detsamma.
En genomgång av hur hållbart företaget är och vilka åtgärder som krävs är snart en nödvändighet för de allra flesta bolag som har långsiktiga ambitioner. Att koppla en hållbarhetsredovisning till bokslutet för året är en mycket bra start.

Mer information och vanliga frågor och svar hittar du på www.hallbartillvaxt.eu

Författare: Anna Weiner Jiffer
Copyright, all rights reserved HållbarTillväxt Sverige AB 2020
Vi skapar och utvecklar långsiktigt lönsamma affärer.

Hållbarhetsredovisningen följer Bokslutsåret

CSRD READINESS – Allmänna upplysningar

av Anna Weiner Jiffer | jul 19, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Denna text är en del av den serie kortare artiklar som HållbarTillväxt AB skapat för att förklara, förenkla och gå igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och ESRS. ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10, så kallade tematiska standarder, behandlar olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – på engelska Environment, Social and Governance, förkortas ESG. Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS bygger på involvering av alla funktioner i en verksamhet, även styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsrapporteringen precis som för den finansiella rapporteringen. Likt den finansiella rapporten skall nu även hållbarhetsrapporten granskas av en extern revisor.

ESRS 2 – Allmänna upplysningar är del av de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) och är en övergripande standard som gäller för alla bolag som ska rapportera enligt CSRD, oavsett vilken branschbolaget är verksamt inom. Syftet med standarden är att skapa ett ramverk för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen med ändamålet att öka transparensen och jämförbarheten i hållbarhetsrapporteringen mellan europeiska bolag. Detta gör det möjligt för investerare och andra intressenter att förstå bolagens hållbarhetsarbete och prestationer samt deras mer långsiktiga risker och möjligheter. Standarden har upplysningskrav för flera centrala områden inklusive bolagsstyrning, riskhantering, tillbörlig aktsamhet, strategi och rapporteringsgrunder. På så sätt säkerställer ESRS 2 att bolag tillhandahåller en tydlig och konsekvent beskrivning av sina hållbarhetsrelaterade strategier, processer och resultat. I denna artikel kommer de centrala aspekterna av ESRS 2 – Allmänna upplysningar att förklaras.

Nyckelbegrepp

ESRS 2 tydliggör hur hållbarhetsrapporten skall utformas, hur redovisningsprinciper och antaganden skall beskrivas och innehåller de begrepp som används genomgående i ESRS tematiska standarder.

Hållbarhetsförklaring: Bolagets hållbarhetsrapport. Det särskilda avsnitt i bolagets förvaltningsberättelse där informationen om hållbarhetsfrågor som utarbetats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU37 och ESRS presenteras.

Hållbarhetsfrågor: Miljö, sociala rättigheter och mänskliga rättigheter (samhällsansvar) samt (bolags)styrningsfaktorer. I ESRS standarder kan alla ämnen, underämnen och del-underämnen refereras till som hållbarhetsfrågor.

Dubbel väsentlighet: Den dubbla väsentligheten består av två delar, konsekventiell väsentlighet och finansiell väsentlighet. En hållbarhetsfråga kan vara väsentlig både ur ett konsekventiellt och finansiellt perspektiv.

Finansiell väsentlighet: En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den medför risker eller möjligheter som påverkar (eller rimligen kan förväntas påverka) företagets finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt.
Konsekventiell väsentlighet: En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett konsekventiellt perspektiv när den hänför sig till företagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa konsekvenser för människor eller miljön på kort, medellång och lång sikt. Väsentliga konsekvenser kan vara kopplade till företagets egen verksamhet och i tidigare och senare led i dess värdekedja, även genom dess produkter och tjänster, samt genom dess affärsförbindelser.

Affärsmodell: Bolagets system för att omvandla insatser genom sina verksamheter till output och resultat, ett system som syftar till att fullfölja bolagets strategiska syften och skapa värde på kort, medellång och lång sikt. I ESRS används även uttrycket affärsmodell i singularis, även om många bolag har flera olika affärsmodeller. Affärsmodellen visualiserar transaktioner, det vill säga hur ett bolag tjänar pengar.

Värdekedja: Bolagets värdekedja omfattar alla aktiviteter, resurser och förbindelser med samband till affärsmodellen och består av aktörer både i tidigare (uppströms) och i senare led (nedströms) än bolaget. Här ingår externa verksamheter som bolaget använder och förlitar sig på för att skapa sina produkter och/eller tjänster. Från idéstadiet till leverans, konsumtion och avslutad livslängd. Här ingår också råvaruutvinning, transporter, nyttjande av produkt och tjänster samt återvinning. I ESRS används begreppet värdekedja i singularis även om de flesta bolag har flera värdekedjor. En värdekedja visualiserar typiskt materialflöden, alltså hur ett material utvinns, utvecklas, nyttjas och sedan återanvänds.

Förvaltnings-, lednings och tillsynsorganen: De styrande organ som har den högsta beslutsfattande auktoriteten i bolaget, inklusive dess kommittéer. Om det inte finns några ledamöter i bolagets styrningsstruktur, bör vd:n och i förekommande fall vice vd:n inkluderas. I vissa jurisdiktioner består styrningssystemen av två nivåer, där tillsyn och ledning är åtskilda. I sådana fall ingår båda nivåerna i definitionen av förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen. Detta gäller till exempel styrelse och koncernledning i ett svenskt aktiebolag.

IRO: IRO står för impact, risks and opportunities, på svenska konsekvenser, risker och möjligheter och är en central del av rapporteringen enligt ESRS. Det är här som bolaget utvärderar vilken påverkan aktiviteter i värdekedjan har eller kan ha på människa och miljö till följd av de verksamheter eller affärsförbindelser som bolaget har. Här värderas också vilken påverkan olika hållbarhetsfrågor har eller kan ha på företaget. I denna relevansbedömning av alla hållbarhetsfrågor är det viktigt att utgå från bruttorisker och möjligheter, det vill säga innan åtgärd.

Intressenter: Det finns två huvudgrupper av intressenter inom ESRS:

Påverkade intressenter: enskilda personer eller grupper vars intressen påverkas eller skulle kunna påverkas – positivt eller negativt – av bolagets verksamhet och dess direkta och indirekta affärsförbindelser i hela värdekedjan.
Användare av hållbarhetsförklaringar: primära användare av finansiell rapportering för allmänna syften (till exempel befintliga och potentiella investerare, långivare och andra borgenärer), samt andra användare, inklusive bolagets affärspartner, fackföreningar och arbetsmarknadens parter, civilsamhället och icke-statliga organisationer, statliga förvaltningar, analytiker och akademiker.

Vissa intressenter tillhör båda grupperna.

Intressentdialog: En fortlöpande process för samröre och dialog mellan bolaget och dess intressenter som gör att bolaget får kännedom om och förståelse för intressenternas intressen och farhågor, vilket skapar möjligheter att ta itu med dem.

Tillbörlig aktsamhet: Tillbörlig aktsamhet, på engelska due diligence, i fråga om hållbarhet är den process företag använder för att identifiera, förebygga, begränsa och redovisa hur de behandlar de faktiska och potentiella negativa konsekvenserna för miljö och människor i samband med den egna verksamheten eller längs värdekedjan. Tillbörlig aktsamhet är en fortlöpande praxis som återspeglar och kan leda till förändringar i företagets strategi, affärsmodell, verksamheter, affärsförbindelser, funktion, råvarutillgångar och försäljning. Denna process beskrivs i de internationella instrumenten för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Foto: Kraken images, Unsplash

Vad ska rapporteras?

ESRS 2 – Allmänna upplysningar ställer krav på att bolaget tillhandahåller en tydlig och omfattande bild av dess hållbarhetsstrategier, styrningsstrukturer, väsentliga hållbarhetsrisker och -möjligheter samt rapporteringsprinciper och metoder. Rapporten inleds med en beskrivning av den allmänna grunden för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna. Här återfinns bland annat information om omfattningen av konsolideringen, information om värdekedjan (både tidigare och senare led) och upplysningar med avseende på särskilda omständigheter, till exempel om man avvikit från definitioner av tidshorisonter eller om man har källor till osäkerhet i uppskattningar och utfall med anledning av vissa antagna mått och beräkningsmetoder.

I nästa del av rapporten ska bolaget redogöra för sin organisatoriska profil och styrningsstruktur. Här ska bolaget informera om rollen som förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen spelar i hållbarhetsarbetet och hur hållbarhetsfrågor integreras i bolagets styrning, till exempel genom processen för tillbörlig aktsamhet. Information ska presenteras gällande de individer som utgör dess styrande organ och därtill vilka roller och ansvarsområden dessa personer innehar. Vidare ska bolaget redogöra för sina hållbarhetsstrategier och mål. Här ska bolaget tillhandahålla en utförlig beskrivning av dess övergripande hållbarhetsstrategi och hur denna strategi är integrerad i företagets affärsmodell. Här ska bolaget även visa hur företagets intressenters intressen, behov och synpunkter tas i beaktande i bolagets strategi och affärsmodell och utfallet av bolagets bedömning av väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter, inklusive hur de utgör underlag för dess strategi och affärsmodell.

Slutligen, i detta första kapitel av Hållbarhetsrapporten, ska bolaget enligt ESRS 2 beskriva hur det hanterar konsekvenser, risker och möjligheter. Detta innebär en förklaring av processen för att identifiera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter som bolaget använder sig av. Här ska bolaget även ge information om vilka upplysningskrav som ingår i företagets hållbarhetsförklaring och om de ämnen som har utelämnats som icke-väsentliga till följd av väsentlighetsbedömningen, den så kallade dubbla väsentlighetsanalysen. För att säkerställa transparens och jämförbarhet i rapporteringen bör bolaget dels beskriva hur väsentlighetbedömningen utförts, dels beskriva de principer och metoder som använts för att samla in, analysera och rapportera hållbarhetsdata. Detta inkluderar en beskrivning av de interna och externa källorna för data, de metoder som används för att säkerställa informationens tillförlitlighet och noggrannhet, samt de system och processer som används för att samla in, beräkna och hantera hållbarhetsinformation.

Bolaget ska också ange om det följer några externa standarder eller ramverk för hållbarhetsrapportering, såsom GRI (Global Reporting Initiative) eller ISSB (International Sustainability Standards Board), och hur dessa standarder tillämpas i dess rapportering. Det är viktigt att tydligt redogöra för eventuella förändringar i rapporteringsmetoder eller antaganden som kan påverka jämförbarheten av data över tid.Formulärets överkantFormulärets nederkantFormulärets överkantFormulärets nederkant Vad gäller jämförelser mellan år, går det utmärkt att använda det första rapporteringsåret som basår, det vill säga ej redovisa föregående period för det första årets rapportering. I de fall bolaget tidigare har rapporterat data inom något område, tex inom personaldata eller klimatrelaterad information skall detta beskrivas och, i tillämpliga fall, behövs en beskrivning av ändrade definitioner, antaganden eller beräkningsmetoder.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS 2 Allmänna upplysningar

CSRD READINESS Dubbel väsentlighetsanalys

av Anna Weiner Jiffer | jul 19, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Den dubbla väsentlighetsanalysen (DVA), ’double materiality assessment’ (DMA) på engelska, är grunden för att bestämma omfattningen bolagets hållbarhetsrapport. Det är genom denna analys man fastslår vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för respektive bolag och verksamhet. De hållbarhetsfrågor som är väsentliga bestämmer vilka tematiska standarder som blir applicerbara för ett bolag och som därmed skall ingå i hållbarhetsrapporten. Notera dock att granskningen omfattar såväl det som skrivs i Hållbarhetsrapporten som det underlag som lett fram till rapporten. Revisorn vill således ta del av såväl relevans som väsentlighetsbedömningen som legat till grund för bestämmelsen av omfattningen av rapporten. Det skall även framgå hur ledning och styrelse har varit involverad i detta arbete.

Den dubbla väsentlighetsanalysen utgår från en kartläggning av ett bolags affärsmodell och värdekedja. Här identifieras först alla relevanta hållbarhetsfrågor i ESRS tematiska standarder, de frågor bolagets egen verksamhet och värdekedja har eller skulle kunna ha en betydande påverkan på miljö eller samhälle. Med hållbarhetsfrågor, ’sustainability matters’ på engelska, menas alla ämnen, underämnen och delunderämnen i ESRS. I det första steget utvärderas vilka hållbarhetsfrågor som är eller kan vara relevanta för antingen konsekventiell väsentlighet, finansiell väsentlighet eller båda. Ifall en hållbarhetsfråga bedöms som väsentlig för bolaget ska den relaterade tematiska standarden rapporteras på i hållbarhetsrapporten. Vid granskning av arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen är transparensen i hur bedömningarna är utförda och motiverade helt central. Exempelvis skall bolag, i det fall en hållbarhetsfråga bedöms som icke-väsentlig för bolaget, ha en dokumenterad motivering till varför så är fallet och resonera om hållbarhetsfrågan kan komma att bli väsentlig i framtiden. Hållbarhetsrapporteringen blir i slutändan ett sätt för investerare och intressenter att jämföra olika bolags långsiktiga hållbarhet.

Att bedöma ’dubbel’ väsentlighet innebär att värdera en hållbarhetsfråga både avseende dess finansiella väsentlighet såväl som dess konsekventiella väsentlighet. Väsentlighetsbedömningen skall även ta hänsyn till behoven hos påverkade intressenter. Detta sker vanligen i en så kallad intressentdialog. Bolaget kan ha kontakt med påverkade intressenter eller deras företrädare (såsom anställda eller fackföreningar), och andra sakkunniga, som ger underlag eller återkoppling om företagets slutsatser beträffande väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter. Intressenterna är därför centrala i den dubbla väsentlighetsanalysen. Intressenter kan vara anställda och andra arbetstagare, leverantörer, konsumenter, kunder, slutanvändare, lokalsamhällen och sårbara grupper samt myndigheter. På miljösidan kan det vara svårare med en uttalad intressentdialog. Naturen anses vara en tyst intressent. I det fallet kan miljökonsekvensbeskrivningar, forskarrapporter, ekologiska uppgifter och information om bevarande av arter ligga till grund för bolagets väsentlighetsbedömning.

Med konsekventiell väsentlighet menas bolagets väsentliga, faktiska eller potentiella, positiva eller negativa konsekvenser för människor eller miljön på kort, medellång och/eller lång sikt. Väsentliga konsekvenser kan vara kopplade till företagets egen verksamhet och i tidigare och senare led i dess värdekedja, även genom dess produkter och tjänster samt genom dess affärsförbindelser. Som underlag till väsentlighetsbedömningen för en negativ konsekvens används processen för tillbörlig aktsamhet som definieras i de internationella instrumenten för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag, vilket kan läsas mer om här. Identifierade konsekvenser utvärderas och rapporteras olika beroende om det rör sig om en faktisk- eller potentiell konsekvens samt om konsekvensen är positiv eller negativ. För faktiska negativa konsekvenser bygger väsentligheten på konsekvensens allvarlighetsgrad, medan den för potentiella negativa konsekvenser även bygger på sannolikheten att konsekvensen inträffar. Allvarlighetsgraden baseras på den faktiska eller potentiella påverkans skala, omfattning och återställbarhet. Detta handlar om hur svår den negativa konsekvensen eller hur fördelaktig den positiva konsekvensen är för människor eller miljön, hur utbredda konsekvenserna är och för negativa konsekvenser, hur lätt det är att reversera effekterna av dem. I händelse av potentiella negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter beaktas konsekvensens allvarlighetsgrad före dess sannolikhet. För skala, omfattning och återställbarhet såväl som för sannolikhet så finns det inga fasta riktlinjer eller tröskelvärden angivna i ESRS. Dessa måste i stället bolag själva arbeta fram, motivera och använda på ett konsekvent sätt i sin väsentlighetsanalys. Positiva konsekvenser behandlas på liknande sätt. För faktiska positiva konsekvenser bygger väsentligheten på konsekvensens skala och omfattning medan potentiella positiva konsekvenser även bygger på sannolikhet.

En hållbarhetsfråga är väsentlig ur ett finansiellt perspektiv om den utlöser eller rimligen kan förväntas utlösa väsentliga finansiella effekter för företaget. Detta är fallet när en hållbarhetsfråga genererar risker eller möjligheter som har en väsentlig påverkan, eller rimligen kan förväntas ha en väsentlig påverkan, på företagets utveckling, finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering eller kapitalkostnader på kort, medellång eller lång sikt. Risker och möjligheter kan härröra från tidigare händelser eller framtida händelser. En hållbarhetsfrågas finansiella väsentlighet är inte begränsad till frågor som är inom företagets kontroll, utan innefattar information om väsentliga risker och möjligheter som kan hänföras till affärsförbindelser utöver den konsolideringsomfattning som används när boksluten utarbetas. Beroenden av exempelvis naturresurser, mänskliga resurser eller samhällsresurser är typiska källor till finansiella risker eller möjligheter. Beroendeförhållanden kan påverka företagets möjlighet att fortsätta använda eller erhålla de resurser som behövs i dess affärsprocesser, samt kvaliteten och prissättningen på dessa resurser. De kan också påverka bolagets möjlighet att förlita sig på förbindelser som behövs i affärsprocesser på godtagbara villkor. Riskers och möjligheters väsentlighet bedöms utifrån en kombination av hur sannolikt det är att de inträffar och de finansiella effekternas potentiella omfattning. Till exempel kan vissa företag vara beroende av vatten, vilket gör resursen till en väsentlig risk ifall tillgången, kvaliteten eller priset på vatten plötsligt ändras kraftigt.

När ett bolag utför en dubbel väsentlighetsanalys bedöms varje hållbarhetsfråga för sig med avseende på kriterierna för konsekventiell och finansiell väsentlighet. I det fall en hållbarhetsfråga fastslås vara konsekventiellt väsentlig, finansiell väsentlig eller båda skall bolaget rapportera på de upplysningskrav och tillhörande datapunkter som är kopplade till den tematiska och sektorsspecifika ESRS. Detta gäller även för värdekedjan i både tidigare och senare led. Exempelvis kan ett bolag som arbetar med jordbruk bedöma att det väsentligt påverkar den biologiska mångfalden i de områden där de har sin verksamhet genom dess markanvändning eller bruket av bekämpningsmedel, vilket gör det väsentligt att rapportera på ESRS E4 – Biologisk mångfald och ekosystem och dess underämnen samt del-underämnen. När företaget identifierar och bedömer konsekvenserna, riskerna och möjligheterna i sin värdekedja för att avgöra väsentligheten, ska det fokusera på områden där det bedöms som sannolikt att de uppkommer, på grund av verksamheternas karaktär, affärsförbindelser, geografiska faktorer eller andra relevanta riskfaktorer.

Den dubbla väsentlighetsanalysen bör integreras i ett bolags ordinarie bedömningsprocess för såväl risker som möjligheter inom olika tidshorisonter så att hållbarhetsarbetet kan bli en integrerad del av ett bolags utveckling och tillväxt, inte bara en rapporeringsbörda. Detta arbete är årligen återkommande och beroende på förändringar i marknaden, hos kunder och i omvärlden kan analysen den skilja sig från år till år. Ett exempel är beroendet av olika material och leverantörslandskapet. Dess tillgänglighet påverkas av såväl oroligheter i världen, transportleder som efterfrågan och klimatpåverkan.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness DVA

CSRD READINESS – Tillbörlig aktsamhet

av Anna Weiner Jiffer | jul 19, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Tillbörlig aktsamhet, på engelska ’due diligence’, är inom ramen för hållbarhetsrapportering den process som bolag använder för att identifiera, förebygga, begränsa och redovisa hur de hanterar faktiska och potentiella negativa konsekvenser för miljö och människor i samband med sin affärsverksamhet. Detta kan handla om bolagets påverkan på saker som arbetsvillkor, barn- och tvångsarbete, utsläpp av växthusgaser, avfallshantering, resursanvändning eller förorening av miljön genom den egna verksamheten eller i värdekedjan. Konceptet tillbörlig aktsamhet bygger på internationella riktlinjer såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Principen är en central aspekt av rapporteringen enligt CSRD och ESRS och kommer förklaras närmre i denna artikel.

Processen för Tillbörlig Aktsamhet

Processen för tillbörlig aktsamhet består av flera steg och omfattar hela värdekedjan, inklusive bolagets egen verksamhet, dess produkter och tjänster, samt dess affärsförbindelser. Det är en kontinuerlig praxis som kan leda till förändringar i bolagets strategi, affärsmodell, verksamheter, affärsförbindelser, råvarutillgångar och försäljning. De centrala delarna av processen inkluderar:

Identifiering och bedömning av negativa konsekvenser:

Bolaget identifierar och bedömer negativa konsekvenser för människor och miljön som uppstår från deras verksamhet och värdekedja. Detta inkluderar både direkta och indirekta effekter. Processen innefattar att kartlägga potentiella risker och konsekvenser samt att prioritera åtgärder baserat på hur allvarliga och sannolika dessa konsekvenser är.

Integrering i styrning och strategi:

Tillbörlig aktsamhet bör integreras i bolagets styrning, strategi och affärsmodell. Detta innebär att hållbarhetsfrågor beaktas i strategiska beslut och att styrelse och ledning aktivt engagerar sig i dessa frågor.

Samarbete med intressenter:

Bolaget ska samarbeta med påverkade intressenter för att förstå deras perspektiv och ta hänsyn till deras synpunkter i hållbarhetsarbetet. Detta engagemang är avgörande för att identifiera och hantera hållbarhetsrisker och möjligheter effektivt.

Åtgärder för att behandla negativa konsekvenser:

Bolaget vidtar konkreta åtgärder för att hantera och minska de identifierade negativa konsekvenserna för människor och miljön. Åtgärderna kan inkludera omställningsplaner och andra strategier för att minska negativa effekter och förbättra hållbarhetsresultaten.

Bild: OECD Guidelines

Tillbörlig aktsamhet inom ESRS 2

ESRS 2 – Allmänna upplysningar är den tematiska standard inom ESRS som lägger grunden för utarbetandet av hållbarhetsförklaringen och ska rapporteras på av alla bolag som täcks av CSRD. Denna standard ställer specifika krav på hur bolag ska rapportera på bland annat sina processer och resultat inom tillbörlig aktsamhet. Följande upplysningskrav inom ESRS 2 återspeglar de centrala delarna av tillbörlig aktsamhet:

Enligt ESRS 2 ska bolag rapportera hur tillbörlig aktsamhet är integrerad i deras styrning och strategi. Här beskrivs vilken process man har för tillbörlig aktsamhet och vilka delar av värdekedjan som omfattas samt vilka beslutsorgan som är ansvariga.

Bolag ska redogöra för hur de samarbetar med intressenter och tar hänsyn till deras intressen och synpunkter längs värdekedjan.

Bolag ska beskriva sina processer för att identifiera och bedöma negativa konsekvenser för människor och miljön.

Bolag ska rapportera de åtgärder de vidtar för att hantera dessa konsekvenser, inklusive specifika omställningsplaner (ESRS 2 MDR-A, tematiska ESRS). Man skall också förtydliga om det finns mål och hur dessa i så fall följs upp.

Corporate Sustainability Due Diligence Directive – CS3D

CS3D, också formulerad som CSDDD, står för Corporate Sustainability Due Diligence Directive och är ett direktiv från EU som behandlar och ställer särskilda krav på tillbörlig aktsamhet. Till skillnad från CSRD som endast ställer krav på transparens och rapportering från bolag så ställer CS3D i stället krav på att bolag faktiskt vidtar åtgärder och handlar enligt särskilda principer i verksamheten och längs värdekedjan för att begränsa, minska och till och med återställa negativ påverkan som bolagets verksamhet har orsakat längs värdekedjan.

CS3D är en EU-lagstiftning. Den röstades igenom i mars 2024 och fick officiell version senare i juli samma år. Direktivet syftar till att säkerställa att bolag identifierar, förebygger, lindrar och redovisar hur de hanterar negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljön i deras egen verksamhet samt längs värdekedjan. CS3D kompletterar andra EU-initiativ som Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) genom att fokusera på processer för just tillbörlig aktsamhet. Direktivet omfattar framför allt tre olika grupper av bolag, där bolagen beroende på storlek har olika långa infasningsperioder. Dessa grupper av bolag är:

Bolag inom EU med 1,000 + anställda och en global nettoomsättning på över 450 miljoner euro.
Icke-EU-företag med en nettoomsättning på över 450 miljoner euro inom EU.
Moderbolag i en koncern som uppfyller dessa tröskelvärden, där moderbolaget i sig inte nödvändigtvis gör det.

Det är viktigt att börja förberedelserna för CS3D i god tid. Bolag med mer än 5000 anställda och en nettoomsättning på 1 500 miljoner euro ska arbeta i enlighet med CS3D redan 2027. För något mindre bolag med fler än 3000 anställda och 900 miljoner euro i nettoomsättning gäller CS3D från 2028. För resterande bolag som täcks av direktivet, de med 1000 + anställda och mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning, skall CS3D efterlevas vid 2029.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness Tillbörlig aktsamhet

CSRD READINESS – Biologisk mångfald och ekosystem

av admin | jul 9, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Biologisk mångfald, som hänvisar till variationen av liv inom alla dess former och nivåer, från gener till arter och ekosystem, spelar en avgörande roll i att upprätthålla jordens livsuppehållande system. I den tematiska standarden ESRS E4 förväntas bolag redogöra för sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystem genom den egna verksamheten såväl som aktiviteter uppströms och nedströms längs värdekedjan. Detta arbete innefattar att redovisa på sina väsentliga, positiva eller negativa, faktiska eller potentiella konsekvenser, risker och möjligheter för- och i vilken utsträckning bolaget bidrar till förlust och försämring av den biologiska mångfalden och ekosystem. Bolag ska även redovisa vilken styrning, åtgärder och mål som man har eller planerar att införa för att förhindra, motverka och åtgärda dess påverkan på biologisk mångfald och ekosystem. I förlängningen ska även bolaget klargöra hur det genom dess inverkan på biologisk mångfald och ekosystem påverkar människor och samhällen samt hur det kan ha finansiell påverkan på bolaget, direkt eller indirekt. Rapporteringen ska inkludera kvantitativa och kvalitativa uppgifter om företagets åtgärder för att skydda och främja biologisk mångfald, inklusive bevarande av hotade arter, restaurering av förstörda ekosystem och hållbar förvaltning av naturresurser. De centrala aspekterna av rapportering enligt ESRS E4 kommer att presenteras i denna artikel.

Nyckelbegrepp

Biologisk mångfald: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår. Variationen kan vara av genetiskt, fenotypiskt, fylogenetiskt eller funktionellt slag, och här ingår även förändringar i förekomst och utbredning över tid och rum inom och mellan arter, biologiska samhällen och ekosystem.

Ekosystem: Ett dynamiskt komplex av växter, djur och mikroorganismer och deras icke-levande miljö som interagerar som en funktionell enhet.

Ekosystemtjänster: De fördelar som människor erhåller från ekosystem och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet, inklusive försörjande tjänster (som mat, vatten och energi), reglerande tjänster (som luftrening, klimatreglering och pollinering), kulturella tjänster (som upplevelser, kunskap och inspiration) och stödjande tjänster (som näringscykel, naturliga kretslopp och jordbildning).

Ekologisk tröskel: Den punkt då en relativt liten ändring av de yttre förhållandena orsakar en snabb förändring i ett ekosystem. När en ekologisk tröskel har passerats kan kanske inte ekosystemet längre återgå till sitt tillstånd genom sin egen inneboende resiliens.

Rapportering enligt ESRS E4

Stora bolag, bolag med fler än 750 anställda, kommer att rapportera enligt ESRS E4 då området bedöms väsentligt. Bolag med färre än 750 anställda har dock möjligheten att avvakta med denna rapportering under de två första åren av utarbetandet av hållbarhetsförklaringen. Vad gäller bedömningar och beräkningar av förväntade finansiella effekter så har även stora bolag infasningsmöjligheter på 1 år för dessa upplysningskrav. I påverkansanalysen och den dubbla väsentlighetsanalysen som görs enligt ESRS E4 skall bolag beakta hur de bidrar till direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald. Detta kan exempelvis vara genom klimatförändringar, förändrad mark- och havsanvändning, direkt exploatering, spridning av invasiva främmande arter, föroreningar eller andra direkta påverkansfaktorer. De ska även undersöka konsekvenserna som verksamheten och värdekedjan skapar för arters och ekosystems tillstånd och populationsstorlek. Bolag ska redovisa sina styrande dokument som rör biologisk mångfald och ekosystem. Dessa ska täcka aspekter som råvaruhantering, certifieringar, anpassning till de globala hållbarhetsmålen 2, 6, 14 och 15, hantering av sociala konsekvenser relaterade till biologisk mångfald samt policyers bidrag till att undvika, minska, återställa och mildra negativa konsekvenser för biologisk mångfald och ekosystem. Exempelvis kan man redovisa om policyer som begränsar inköp från leverantörer som inte kan visa att de bidrar till väsentlig omvandling av viktiga områden för biologisk mångfald eller att råvaror som används i verksamheten kommer från ekosystem som förvaltas för att upprätthålla eller förbättra villkoren för den biologiska mångfalden.

En central del av rapporteringen består också utav att redogöra för bolagets konsekvenser för och beroenden av ekosystemtjänster. Detta handlar om hur bolagets aktiviteter skadar eller påverkar ekosystem och deras förmåga att leverera tjänster samt hur verksamheten är beroende av de tjänster som ekosystemen tillhandahåller för att kunna fungera. Många industrier är exempelvis beroende av tillgång till rent vatten eller råvaror och kan själva påverka dessa ekosystemtjänster genom utsläpp av föroreningar eller ohållbart uttag av naturresurser. Vidare ska bolag rapportera på de åtgärder och resurser som riktas åt hanteringen av dess påverkan på biologisk mångfald och ekosystem samt vilka mått och mål man använder för att utvärdera arbetet. Till exempel kan man redovisa kapital- och driftsutgifter som krävs för att genomföra vidtagna eller planerade åtgärdsplaner och vilken typ av mål man infört enligt begränsningshierarkin för att förbättra förhållandena för biologisk mångfald och ekosystem. Målen kan handla om att tillbakagången för pollinatörer ska vändas, användningen av kemiska bekämpningsmedel ska minskas, mer ekologiskt jordbruk ska bedrivas, träd ska planteras eller att återställa vattendrag. Bolag ska även upprätta en förteckning över de platser där företaget kommer i kontakt med områden med känslig biologisk mångfald. För mer information kan man besöka IPBES plattform för biologisk mångfald, IPBES är biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, IPCC.

Foto: Terence Voller, Usplash

Tips för företag inför rapporteringen av ESRS E4

Utför en omfattande biologisk mångfaldsbedömning: Börja med att genomföra en grundlig bedömning av var och hur företagets verksamhet påverkar biologisk mångfald och ekosystem i olika delar av värdekedjan. Detta inkluderar att kartlägga direkt och indirekt påverkan samt identifiera kritiska områden och arter. Identifiera också hur ett bolags aktiviteter längs värdekedjan kan bidra positivt till biologisk mångfald och vilken aktör som skulle tjäna på det.
Utveckla tydliga mål och åtgärdsplaner: Sätt specifika, tidsbundna mål för att minska negativ påverkan på biologisk mångfald och förbättra ekosystemtjänster. Utveckla och implementera åtgärdsplaner som stödjer dessa mål och säkerställ att de är integrerade i företagets övergripande affärsstrategi.
Bygg kapacitet och medvetenhet: Utbilda och engagera företagets anställda och intressenter om vikten av biologisk mångfald och ekosystem. Skapa interna arbetsgrupper eller kommittéer för att övervaka framstegen och säkerställa att biologisk mångfald integreras i företagets beslut och processer.

Författare: Gloria Guldstrand

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS E4 Biologisk mångfald och ekosystem

CSRD READINESS – Konsumenter och slutanvändare

av Anna Weiner Jiffer | jul 9, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Den tematiska standarden ESRS S4 – Konsumenter och slutanvändare fokuserar på företagets ansvar gentemot de som använder sig av bolagets varor och tjänster. Bolag skall enligt denna standard redovisa hur deras verksamhet och aktiviteter längs bolagets värdekedja påverkar dessa grupper, med ett särskilt fokus på aspekter som integritet, säkerhet och tillgång till produkter och tjänster. I samband med detta ska företag upplysa om vilka policyer, åtgärder och mål som finns på plats eller som planeras att införas för att hantera de konsekvenser, risker och möjligheter man skapar för sina konsumenter och slutanvändare. Syftet med ESRS S4 är således att säkerställa att bolag tar hänsyn till och aktivt hanterar de sociala och etiska konsekvenserna av sina aktiviteter längs hela värdekedjan för de som ska använda sig av företagets produkter. Den tematiska standarden är uppdelade i underämnena informationsrelaterade konsekvenser-, personlig säkerhet- och social inkludering för konsumenter/slutanvändare.

Rapportering enligt ESRS S4

Alla företag som täcks av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska rapportera på ESRS S4 då det bedöms vara väsentligt. Bolag med färre än 750 anställda har dock möjligheten att utelämna information på alla datapunkter under de första två åren. Konsumenter är alla de personer som införskaffar och använder sig av företagets produkter för personligt bruk och därav inte med ändamålet att sälja vidare eller använda varorna eller tjänsterna i kommersiellt syfte. Slutanvändare är de personer som använder, eller de som är tänkta att vara användare, av en vara eller tjänst, men som kanske inte själva köper tjänsten eller varan.

Enligt ESRS S4 är skall bolag redovisa hur det man tillhandahåller påverkar sina konsumenter och slutanvändare genom egen verksamhet eller genom värdekedjan. Detta handlar om vilka faktiska eller potentiella, negativa eller positiva konsekvenser, risker och möjligheter bolaget skapar eller kan skapa för dessa grupper. Ett viktigt första steg är att identifiera vilka typer av konsumenter och slutanvändare som påverkas eller riskerar att påverkas av företagets verksamhet. I vissa fall kan till exempel unga personer eller minoritetsgrupper vara extra utsatta för negativa konsekvenser eller risker. Det ska även beskrivas vad man gör för att upptäcka och hantera dessa konsekvenser. Några av de konsekvenser som bör undersökas är:

Hälsa och säkerhet: Hur produkter eller tjänster bidrar till eller skadar konsumenters fysiska och psykiska välbefinnande. Här ingår också produktkvalitet, säkerhetsstandarder och förebyggande åtgärder för att minimera risker och negative effekter, såsom att genomföra säkerhetskontroller och produktåterkallelser vid behov.

Dataskydd och integritet: Företag måste rapportera om hur de hanterar konsumentdata, vilka säkerhetsåtgärder som implementerats för att skydda denna information och hur de säkerställer att konsumenters rätt till privatliv respekteras. Detta inkluderar transparens om datainsamling, lagring och delning, samt åtgärder för att förhindra dataintrång.

Tillgång och tillgänglighet: Tillgängligheten av produkter och tjänster är också centralt i rapporteringen. Företag behöver beskriva hur de arbetar för att säkerställa att alla konsumentgrupper, till exempel de med särskilda behov eller potentiellt utsatta för diskriminering, har tillgång till deras produkter och tjänster utan att diskrimineras. Detta kan innebära anpassning av produkter, utveckling av inkluderande tjänster och initiativ för att nå underbetjänade marknader. Konsumenter och slutanvändare ska även ha tillgång till information (av god kvalitet) om produkterna.

Ansvarsfull marknadsföring: Ansvarsfull marknadsföring och reklam är ytterligare ett område som omfattas av ESRS S4. Företag ska rapportera om hur de säkerställer att marknadsföring och reklam är rättvis, sanningsenlig och inte vilseledande. Detta inkluderar att undvika överdrivna påståenden om produktfördelar och att respektera konsumenters rättigheter och intressen i marknadsföringsstrategier.

Foto: Artur Kraft, Usplash

Bolag ska även rapportera vilka rutiner de har för kontakt med konsumenter och slutanvändare. Detta kan göras genom olika kanaler, exempelvis klagomålsmekanismer, tipstelefoner, dialogprocesser eller andra sätt som konsumenter och slutanvändare eller deras legitimt utsedda företrädare kan använda för att uppmärksamma problem avseende konsekvenser eller förklara behov som de vill att företaget utreder. Bolaget kan i sig påverkas av konsekvenser, risker och möjligheter gällande konsumenter och slutanvändare. Därför ska även bolag förklara hur de själva påverkas finansiellt, förtroendemässigt eller på andra sätt av konsekvenserna. Något som inte behöver rapporteras inom ESRS S4 är konsumenternas och slutanvändarnas olagliga användning eller missbruk av företagets produkter och tjänster, vilket faller utanför tillämpningsområdet för denna standard. För de olika delarna av S4 är det värdefullt att undersöka och redovisa följande:

Policyer och åtaganden: Beskrivning av företagets policyer för varje relevant underämne.
Riskhantering: Identifiering av risker för konsumenter och slutanvändare, samt åtgärder för att hantera dessa risker.
Mål och indikatorer: Specifika mål relaterade till konsumenters och slutanvändares säkerhet, integritet och tillgång till produkter och tjänster, samt indikatorer för att mäta framstegen mot dessa mål.
Åtgärder och resultat: Konkreta åtgärder som vidtagits för att främja konsumenters och slutanvändares rättigheter och säkerhet, och resultaten av dessa åtgärder.

Tips för företag: Förberedelse för rapportering enligt ESRS S4

Kartläggning av värdekedjan: Hur ser värdekedjan ut? Vilka kan komma att påverkas? Identifiera konsumenter och slutanvändare, särskilt de som kan bli väsentligt påverkade av företagets verksamhet, dess produkter och tjänster.
Utveckling av policyer: Skapa och integrera tydliga styrande dokument för att hantera de relevanta hållbarhetsområdena, uppdatera dessa också regelbundet.
Intern utbildning: Utveckla och genomför utbildningsprogram för alla anställda om ESRS S4. Säkerställ att alla berörda förstår varför detta rapporteringskrav finns, hur lagstiftaren strävar efter att skydda slutanvändare och konsumenter.
Intressentdialoger: Engagera konsumenter och slutanvändare genom regelbundna dialoger och feedback-sessioner. Detta kan också göras genom proxys.
Övervakning och rapportering: Implementera system för kontinuerlig övervakning och transparent rapportering av påverkan på konsumenter och slutanvändare.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS S4 Konsumenter och slutanvändare

CSRD READINESS – Påverkade samhällen

av Anna Weiner Jiffer | jul 9, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

ESRS S3 – Påverkade samhällen är en del av European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och fokuserar på hur bolags olika aktiviteter längs värdekedjan interagerar med och påverkar olika samhällen med sin verksamhet, inklusive urfolk och lokala samhällen. Standarden betonar vikten av att respektera mänskliga rättigheter och säkerställa att verksamhet bedrivs på ett sätt som är rättvist och hållbart för alla berörda parter, både på kort och lång sikt. Bolag ska rapportera vilka väsentliga konsekvenser de skapar för berörda samhällen som företaget har koppling till genom dess egen verksamhet och i sin värdekedja, inbegripet genom dess varor eller tjänster samt genom dess affärsförbindelser och därmed förknippade väsentliga risker och möjligheter. Det är alltså inte bara den egna verksamhetens påverkan som ska redovisas utan även hur aktiviteter uppströms och nedströms (i tidigare och senare led) i värdekedjan påverkar olika samhällen, inklusive miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. I förlängningen bör bolag även förklara vad man gör för att upptäcka och hantera de konsekvenser som den egna verksamheten och aktiviteter i värdekedjan skapar för samhällena. ESRS S3 täcker flera underämnen, såsom påverkan på samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, samhällens civila och politiska rättigheter samt urfolks rättigheter. Aspekter som ska redovisas gällande de påverkade samhällena är exempelvis hur aktiviteter relaterade till ett bolags aktiviteter i värdekedjan påverkar eller kan påverka tillgång till tillräckliga bostäder och livsmedel, vatten och sanitet, säkerhet samt deras rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till information och deltagande i beslutsprocesser. I denna artikel förklaras de centrala delarna av ESRS S3.

Samhällen

Påverkade samhällen definieras som människor, en grupp eller grupper som bor och arbetar i samma område som har påverkats, eller som kan påverkas, av det redovisande bolagets verksamhet eller i tidigare eller senare led i dess värdekedja. Påverkade samhällen kan vara samhällen som ligger i direkt anslutning till den plats där företaget har verksamhet eller längre bort. I begreppet ingår faktiskt och potentiellt påverkade urfolk. Att bolag ska rapportera på människor som påverkas eller kan påverkas både av egen verksamhet och även uppströms och nedströms i värdekedjan medför att det finns många olika potentiellt påverkade samhällen. Några exempel är:

Lokala samhällen: De som bor och verkar i direkt anslutning till företagets verksamhetsplatser, såsom fabriker, kontor eller gruvor. Dessa samhällen kan påverkas genom miljöföroreningar, buller, förändringar i landskapet och påverkan på lokala ekonomier och arbetsmarknader med mera.
Urfolkssamhällen: Urfolk som bor på eller i närheten av områden där företaget bedriver verksamhet. Dessa samhällen har ofta särskilda rättigheter och behov relaterade till deras kultur, markanvändning och självbestämmande. Företag måste vara särskilt uppmärksamma på urfolks rättigheter och säkerställa att deras verksamhet inte kränker dessa rättigheter.

Foto: Michael Schaffler, Usplash

Urfolk

Enligt beskrivningen i ESRS finns det inte någon enhetlig definition av urbefolkningar på internationell nivå. I praktiken har de internationella organen ett enhetligt synsätt på vilka grupper som kan betraktas som urbefolkningar och bör åtnjuta särskilt skydd som sådana. Ett viktigt kriterium för att definiera urbefolkningar är deras anknytning till ett traditionellt område, enligt definitionen i artikel 1 i ILO:s konvention nr 169. Där anges det att konventionen är tillämplig på stamfolk i självständiga länder vilkas sociala, kulturella och ekonomiska förhållanden särskiljer dem från andra i den nationella gemenskapen och vilkas status regleras helt eller delvis av deras egna seder eller traditioner eller av särskilda lagar och regelsystem. Konventionen är även tillämplig på folk i oberoende länder som betraktas som urfolk på grund av att de härstammar från befolkningar som bebodde landet, eller ett geografiskt område som landet tillhör, vid tiden för erövring eller kolonisation eller upprättande av de nuvarande statsgränserna och som, oberoende av sin rättsliga ställning, bevarar någon av, eller alla, sina egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. I artikel 1.2 i ILO:s konvention nr 169 anges även att ”[s]jälvidentifiering som urbefolkning eller stam ska betraktas som ett grundläggande kriterium för att fastställa vilka grupper som omfattas av bestämmelserna i denna konvention.”

Vad ska rapporteras enligt ESRS S3?

Företag som omfattas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska enligt ESRS S3 rapportera om flera aspekter av deras påverkan på samhällen. Detta inkluderar:

Identifiering och kartläggning av påverkade samhällen: Företag ska identifiera de samhällen som påverkas direkt eller indirekt av deras verksamhet eller i värdekedjan och beskriva karaktären av denna påverkan.
Dialog och samråd: Detaljer om hur företaget engagerar sig med lokala samhällen och urfolk, inklusive vilka mekanismer som används för samråd och deltagande.
Påverkan och riskhantering: Beskrivning av den faktiska och potentiella negativa påverkan som företagets verksamhet eller värdekedjan har på samhällen, samt de åtgärder som vidtas för att hantera dessa risker.
Resultat och indikatorer: Kvantitativa och kvalitativa indikatorer som visar hur väl företaget hanterar sin påverkan på samhällen, exempelvis antal samrådsmöten, antal konflikter lösta, eller förändringar i samhällens välbefinnande.

Rapporteringen ska täcka hela företagets värdekedja, vilket innebär att inte bara direkt verksamhet utan även leverantörer och andra affärsförbindelser måste beaktas. För företag med under 750 anställda är det tillåtet att utelämna information på samtliga datapunkter i ESRS S3 för de första två åren av rapportering.

Tips för företag: Förberedelse för rapportering enligt ESRS S3

Kartläggning av intressenter: Börja med att identifiera och kartlägga alla samhällen som påverkas av bolagets verksamhet längs värdekedjan. Detta inkluderar både lokala samhällen och urfolk.
Bygg upp intressentdialog: Skapa strukturerade processer för regelbunden dialog med intressenter.
Implementera processer för Tillbörlig aktsamhet: Utveckla och implementera processer för att identifiera, hantera och rapportera om potentiell och faktisk negativ påverkan på samhällen.
Dokumentation och spårbarhet: Utveckla system för att dokumentera alla samråd, åtgärder och resultat relaterade till samhällspåverkan, vilket underlättar rapporteringen och ökar transparensen.
Samarbeta med externa experter: I vissa fall kan det vara fördelaktigt att samarbeta med externa experter eller organisationer som har specifik kunskap om urfolks rättigheter eller andra komplexa samhällsfrågor.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS S3 Påverkade samhällen

CSRD READINESS – Arbetstagare i värdekedjan

av Johanna Weiner Jiffer | jul 9, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

Syftet med den tematiska standarden ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan är att tydliggöra vilken information bolaget ska rapportera på avseende arbetstagare i värdekedjan. Standarden ger instruktioner för hur bolag bör identifiera, hantera och rapportera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter för arbetstagare i värdekedjan som uppstår i samband med företagets egen verksamhet, uppströms (t.ex. hos leverantörer) eller nedströms (t.ex. hos kund). Bolag ska redovisa vilka policyer, åtgärder, mått och mål de har eller kommer anta för att granska och hantera dess påverkan på arbetstagare i värdekedjan. Dessutom förväntas man redogöra för bland annat leverantörer och underleverantörers arbetsvillkor, arbetsmiljö och löner samt möjlighet till representation och dialog med arbetsgivare. För att klara rapporteringen och framför allt granskningen av det arbetet som görs kommer det behöva ställas betydligt mer omfattande krav på både insamling av information, efterkontroller och rapportering av data från aktörer i värdekedjan.

Standarden ESRS S2 – Arbetstagare i värdekedjan är uppdelad i tre underämnen som består utav olika hållbarhetsfrågor som ska utvärderas. Alla hållbarhetsfrågor behandlar olika aspekter av arbetstagarna i värdekedjans arbetsförhållanden. I underämnet arbetsvillkor behandlas hållbarhetsfrågorna trygg anställning, arbetstid, rimliga löner, social dialog, föreningsfrihet inklusive förekomsten av företagsråd, kollektivförhandlingar, balans mellan arbete och privatliv och hälsa och säkerhet. Det andra underämnet är likabehandling och möjligheter för alla, här ingår hållbarhetsfrågorna jämställdhet och lika lön för likvärdigt arbete, utbildning och kompetensutveckling, sysselsättning och social delaktighet för personer med funktionsnedsättning, åtgärder mot våld och trakasserier på arbetsplatsen och mångfald. I det sista underämnet, andra arbetsrelaterade rättigheter, hanteras hållbarhetsfrågorna barnarbete, tvångsarbete, tillräckliga bostäder, vatten och sanitet samt personlig integritet.

Vad innefattas i bolagets värdekedja?

Bolagets värdekedja innefattar alla aktiviteter, resurser och förbindelser med samband till affärsmodellen och består av aktörer både i tidigare (uppströms) och i senare led (nedströms) än bolaget. Här ingår externa verksamheter som bolaget använder och förlitar sig på för att skapa sina produkter och/eller tjänster. Från idéstadiet till leverans, konsumtion och avslutad livslängd. Här ingår också råvaruutvinning, transporter och återvinning. Arbetstagare i värdekedjan är personer som utför arbete uppströms och nedströms i värdekedjan, oaktat avtalsförhållandet till företaget. I begreppet kan också arbetare som är anställda av en annan aktör ingå i bolagets egen verksamhet. Detta gäller till exempel underentreprenörers personal. Rapportering enligt ESRS S2 gäller alla arbetstagare som inte ingår i den egna arbetskraften, vilket är alla arbetstagare i värdekedjan som påverkas eller kan komma att påverkas av bolaget.

Mänskliga rättigheter och arbetsvillkor

Bolag måste säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras genom hela värdekedjan. Inom ESRS S2 innebär det att bolagets förväntas följa olika internationella standarder såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO-konventioner (International Labor Organisation), OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development) riktlinjer för multinationella företag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Foto: Sol, Unsplash

Viktiga aspekter som ska rapporteras

Arbetsvillkor: Rättvisa och säkra arbetsförhållanden. Här behandlas arbetstid, arbetsmiljö och lön.

Icke-diskriminering: Likabehandling oavsett kön, ras, religion eller andra personliga egenskaper.

Rätt till föreningsfrihet och facklig representation: Möjligheter för arbetare att organisera sig och förhandla kollektivt utan rädsla för repressalier.

Utbildning och utveckling: Information om utbildnings- och utvecklingsprogram som erbjuds arbetstagare i värdekedjan

Barnarbete och tvångsarbete: Beskrivning av de åtgärder som förebygger och hindrar barnarbete och tvångsarbete i värdekedjan

För att lyckas med denna rapportering krävs system för att identifiera och hantera arbetsrelaterade frågor i värdekedjan kommer bolag behöva hålla en regelbunden och nära dialog med relevanta intressenter, inklusive arbetstagare och deras representanter. Klagomålsmekanismer och andra former av regelbunden dialog inklusive uppföljning och återkoppling av dessa är ett bra sätt att förstå och följa upp arbetstagare och andra intressenters förhållanden i värdekedjan. I sin rapportering kommer bolag även behöva vara transparenta i den spårbarhet man har, det vill säga hur information om arbetstagare i värdekedjan och deras arbetsförhållanden samlas in och verifieras.

Tips för företag inför rapportering enligt ESRS S2

Kartlägg värdekedjan: Identifiera de olika processtegen i er värdekedja och vilka arbetstagare som är involverade i respektive steg.
Samarbeta med leverantörer: Arbeta nära era leverantörer för att säkerställa och i vissa fall även hjälpa dem följa era hållbarhetskrav.
Implementera mekanismer för dialog: Skapa system för en systematisk och regelbunden dialog med arbetstagarna i er värdekedja. Här behöver också finnas en beskrivning av vilka klagomålsmekanismer som bolaget har implementerat.
Regelbunden uppföljning: Se till att följa upp eventuella klagomål eller frågor som inkommit.
Utbilda och engagera: Utbilda både interna och externa intressenter om deras rättigheter och skyldigheter. Säkerställ att de intressenter som behöver ha informationen får och förstår den. Förklara vilka risker och möjligheter som finns så att involverade personer förstår varför detta görs.
Använd digitala, skalbara lösningar: Utnyttja digitala verktyg för att samla in, sorterar, verifiera, analysera och spara den data som kommer in från arbetstagarna i er värdekedja.

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS S2 Arbetstagare i värdekedjan

CSRD READINESS – Föroreningar

av admin | jul 8, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

ESRS E2 – Föroreningar är delen inom de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) som fokuserar på de ämnen som företag släpper ut i verksamheten och värdekedjan vilket påverkar miljö och samhälle. Med föroreningar menas direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, medföra skador på materiell egendom, medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön. E2 riktar sig till att säkerställa att bolag rapporterar om sina utsläpp av föroreningar på ett detaljerat och transparent sätt längs hela värdekedjan. Syftet är att ge en tydlig bild av värdekedjans alla aktiviteters miljöpåverkan. Den ökade transparensen gör det möjligt att införa åtgärder för att minska de negativa effekterna och ta tillvara de positiva möjligheterna. Enligt denna standard skall man beskriva de policyer, åtgärder och mål och som redan finns eller som ska antas för att hantera bolagets påverkan. Rapporteringen inkluderar både direkta och indirekta utsläpp och fokuserar på en rad olika förorenande ämnen såsom luftföroreningar, vattenföroreningar, markföroreningar, mikroplaster och ämnen som inger betänkligheter. Det bör också finnas en plan för hur man skall ersätta ämnen som inger mycket stora betänkligheter om dessa används någonstans i värdekedjan. I denna text kommer de viktigaste delarna av ESRS E2 att presenteras och förklaras.

Föroreningar till luft, vatten och mark

I rapporteringen av föroreningar till luft, vatten och mark ska alla ämnen som listas i registret över utsläpp och överföringar av föroreningar i bilaga 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 rapporteras på, med undantag för de växthusgaser som redovisas i ESRS E1 – Klimatförändringar. Luftföroreningar inkluderar utsläpp av skadliga ämnen som påverkar luftkvaliteten och kan ha betydande hälso- och miljökonsekvenser. Några av de ämnena som bör rapporteras är kväveoxider (NOx), ammoniak (NH₃), svaveldioxid (SO₂), flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och luftpartiklar (PM). Vattenförorening avser utsläpp av skadliga ämnen i vattenmiljöer, vilket kan påverka både ekosystem och människors hälsa. Några av de ämnen som ska rapporteras här är näringsämnen som kväve och fosfor, tungmetaller, organiska föroreningar och användningen av nitrater, fosfater eller bekämpningsmedel samt andra farliga ämnen. Markföroreningar täcker utsläpp och deponering av skadliga ämnen på eller i marken vilket kan leda till långvariga miljöskador och påverka jordbruk, djurliv och människors hälsa. Här är det relevant att inkludera oorganiska föroreningar, persistenta organiska föroreningar (POPs), bekämpningsmedel, kväve- och fosforföreningar med mera.

Foto: Tim Mossholder, Unsplash

Ämnen som inger betänkligheter

Ämnen som inger betänkligheter (Substances of Concern, SoC) är kemikalier eller material som kan utgöra risker för hälsa och miljö. Dessa inkluderar ämnen som är cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska (CMR), eller som har persistenta, bioackumulerande och toxiska (PBT) egenskaper. De ämnen som inger betänkligheter, inklusive de som inger mycket stora betänkligheter (Substances of Very High Concern, SVHC), faller under de europeiska REACH– och CLP-regleringarna.

REACH (Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals): Denna förordning reglerar och utvärderar riskerna med kemikalier. Den omfattar registrering av ämnen, utvärdering av riskerna, auktorisering (tillstånd) för användning av vissa farliga ämnen, och införande av begränsningar för att skydda människors hälsa och miljön.

CLP (Classification, Labelling and Packaging): Denna förordning ger riktlinjer för klassificering, märkning och förpackning av kemikalier. Syftet är att säkerställa att faror med kemikalier kommuniceras tydligt och enhetligt till användare genom standardiserade varningssymboler, varningsfraser och andra märkningselement.

För den som berörs och arbetar mad dessa frågor rekommenderas att hålla sig uppdaterad även med Kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen som listar kemiska ämnen som kan medföra allvarliga effekter på människors hälsa och miljö men som än inte nödvändigtvis är begränsade enligt REACH. Kandidatförteckningen fungerar som ett första steg mot striktare reglering och inkluderar både de ämnen som idag regleras i REACH och de ämnen som potentiellt kan komma att regleras i framtiden. Om man i sin verksamhet använder sig av ämnen på kandidatlistan kan det vara bra att se över alternativa ämnen och vara vaksam över hur lagstiftningen uppdateras. Rapporteringen enligt ESRS E2 bygger på befintlig lagstiftning. Bolag är redan skyldiga att identifiera och rapportera om användningen av ämnen som inger betänkligheter i sina produkter och processer enligt REACH och CLP. Rapporteringen ska omfatta en lista över dessa ämnen, kvantitativa data om mängder som används eller frigörs, samt en beskrivning av riskhanteringsstrategier som företaget har implementerat. Företag ska också redogöra för sina planer och åtgärder för att ersätta dessa ämnen med säkrare alternativ och minska deras påverkan på hälsa och miljö.

Författare: Gloria Guldstrand

© HållbarTillväxt AB 2024

PDF: CSRD Readiness ESRS E2 Föroreningar

CSRD READINESS – Ansvarsfullt företagande

av Anna Weiner Jiffer | jul 4, 2024 | Artiklar - ESG, Nyheter

ESRS G1 – Ansvarsfullt företagande är den tematiska standard som fokuserar på att klargöra bolagets strategier, metoder, processer och förfaranden, liksom dess resultat, vad gäller ansvarsfullt företagande och affärsetik. Standarden syftar till att främja god bolagsstyrning, ansvarsfull affärspraxis och etiskt uppförande längs hela värdekedjan. Centrala aspekter av ESRS G1 inkluderar transparens i beslutsfattande, integritet i affärsrelationer och ansvarsfull hantering av bolagsresurser. Underämnena är företagskultur, skydd för visselblåsare, djurskydd, politiskt engagemang och lobbyverksamhet, förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner, antikorruption och mutor. Bolag ska rapportera vad de gör för att upptäcka och hantera väsentliga konsekvenser, risker och möjligheter kopplat till ansvarsfullt företagande och i förlängningen vilken styrning, åtgärder och mål som finns på plats eller som planeras att införas för att behandla denna påverkan. I denna artikel kommer de centrala aspekterna av att rapportera enligt ESRS G1 att presenteras.

Nyckelbegrepp och definitioner

Bolagsstyrning: Strukturer och processer som styr och kontrollerar bolagets verksamhet, inklusive styrelsens roll, ansvarsfördelning och beslutsfattande processer.
Företagskultur: I företagskulturen uttrycks mål genom värderingar och principer. Företagskulturen är en vägledning för bolagets verksamhet genom gemensamma antaganden och normer, värderingar, verksamhetsmål samt etiska regler och principer.
Skydd för visselblåsare: Under denna rubrik beskrivs till exempel vilka interna rapporteringskanaler som finns för visselblåsare, och hur deras anonymitet skyddas. Här beskrivs också vilken information och utbildning bolaget ger sina medarbetare och hur personal utses och utbildas för att ta emot anmälningar.
Transparens: Öppenhet i bolagets beslutsfattande, dialog, riskbedömning, ansvarstagande och rapportering, vilket gör det möjligt för intressenter att förstå och bedöma bolagets verksamhet.
Korruption: När anförtrodd makt utnyttjas för egen vinning, vilket kan ske på anstiftan av en person eller en organisation. Korruption kan ske form av smörjpengar, bedrägeri, utpressning, hemliga samförstånd eller penningtvätt. Det kan även vara när någon inom ramen för bolagets affärsverksamhet till någon erbjuder eller från någon tar emot en gåva, ett lån, en avgift, en belöning eller någon annan fördel för att göra något som är ohederligt eller olagligt eller som utgör trolöshet mot huvudman. Det kan vara fördelar i form av pengar eller in natura, som gratis varor, gåvor, resor eller särskilda personliga tjänster som ges för att uppnå otillbörlig fördel eller som kan resultera i moralisk press att ta emot en sådan fördel.
Bekräftade fall av korruption eller mutor: Ett fall av korruption eller mutor som bevisligen har inträffat. Fall av korruption eller mutor som fortfarande är under utredning vid rapporteringsperiodens slut anses inte vara bekräftade fall av korruption. Om en överträdelse ska anses bevisligen ha inträffat avgörs antingen av bolagets regelefterlevnadsansvariga, eller någon som har en liknande befattning, eller av en myndighet. Det behöver inte ha bevisats i domstol.
Politiskt engagemang: Bolagets verksamhet och dess avsikter avseende politiskt inflytande med politiska bidrag, inbegripet typen av och syftet med lobbyverksamhet.