igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och
ESRS.
Klimatbegränsningar är först ut bland hållbarhetsfrågorna
När man står i startgroparna för att ta sig an CSRD och dess rapportering ser vi att
det första området som majoriteten av bolagen börjar med är: klimatbegränsningar.
Det innebär förenklat att bolagen ska beskriva hur de och dess verksamhet
bidrar till att uppfylla målen i Parisavtalet. För att kunna göra det på ett
strukturerat och spårbart sätt är det centralt att ha tydliga siffror och kontroll på
utsläppen i sina värdekedjor, både nedströms som uppströms. Extra viktigt blir det
för de många bolag som tillverkar eller säljer produkter där den största
klimatpåverkan sker i leverantörs- och/eller kundledet.
Det kan vara en krävande process att rapportera ett bolags klimatavtryck men också
en nödvändighet om man vill minska organisationens klimatpåverkan och
därigenom nå klimatmålen. Siffrorna blir också spårbara över tid och man får ett
kvitto på det egna bolagets arbete med att ha en effektiv klimatstrategi.
Hur räknar man då ut ett bolags klimatpåverkan? GHG-protokollet, som lanserades i
slutet av -90 talet, är det globala standardramverket för mätning och hantering av
växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor i privat och offentlig sektor.
Som bolag behöver man inte hitta på nya lösningar utan hålla sig till denna
väletablerade standard vilket också är ett av kraven i rapporteringen. GHGprotokollet delar in växthusgasutsläpp kopplade till ett bolags klimatavtryck som utsläpp i 3 områden; Scope 1, Scope 2 och Scope 3, vilka förklaras närmare nedan.
Scope 1 – direkta utsläpp
Utsläppen i Scope 1 innefattar direkta utsläpp av bolaget. Hit hör även energi på
plats i bolaget som till exempel bränsle, naturgas, utsläpp från fordonsparken (inte
enbart bilar), förbränningspannor samt utsläpp från processer och industriell
tillverkning i bolaget (kemikalier etc).
Scope 2 – indirekta utsläpp
Utsläppen i Scope 2 utgör en av de största källorna till globala växthusgasutsläpp,
och står för minst en tredjedel av dem. Därför är det extra viktigt att fokusera på
dessa och mäta dem för att få ned avtrycket. I Scope 2 finns utsläpp från inköpt
energi tex värme, kyla och el som produceras utanför bolaget men som förbrukas av
bolaget.
Scope 3 – indirekta utsläpp från värdekedjan
Scope 3 är det största området och innefattar alla indirekta utsläpp som uppstår i
bolagets värdekedja. För att förenkla det en aning: ”resultatet av aktiviteter från
tillgångar som inte ägs eller kontrolleras av bolaget, men som organisationen
indirekt påverkar i sin värdekedja”.
Beroende på bolagets finansiella transaktioner och verksamhet delas Scope 3-
utsläppen upp, både uppströms som nedströms i värdekedjan, i 15 kategorier.
Uppströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom bolagets
värdekedja som är länkade till inköpta eller anskaffade varor och tjänster och som
produceras från A till Ö.
Nedströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläppen i bolagets
värdekedja av sålda varor och tjänster efter de har lämnat bolagets område eller
kontroll.
För att göra just er rapportering ännu enklare är här 3 rekommendationer ifrån HållbarTillväxt för att uppfylla kraven:
1. Klargör beräkningarna. Var tydliga med hur ni har räknat och beskriv vilka
antaganden som har gjorts. Vi ser att de allra flesta bolag inte har tillgång till all data
vilket gör att man behöver göra estimat och antaganden istället. Lägger ni dessutom
till nya utsläppskategorier som har uppkommit är det en rekommendation att även
justera bakåt i tiden, för att på så sätt underlätta jämförelser över tid. Spårbarhet och
transparens är A och O.
2. Följ GHG-protokollet. Rapportering är resurskrävande men skapa inte egna
kategorier, definitioner, lösningar eller avgränsningar utan följ GHG-protokollets
standarder. Om inte är det en stor risk att det underminerar trovärdigheten och
borgar för onödiga ifrågasättanden. Följ en standardiserad logik och spara alla
beräkningar i samma dokument, om möjligt gärna i samma tabell, så det blir lätt att
tyda. På så sätt säkrar ni spårbarhet och verifierbarhet.3.
Förtydliga scope 3. Tydliggör vilka av de 15 kategorier, uppströms som
nedströms, inom scope 3 som är relevanta för just ert bolag och vilka som inte är det.
Beskriv och förklara varför ni gjort just den tolkningen. Beskriv också om flera
kategorier är relevanta för ert bolag men där ni just nu saknar data och hur ni på sikt
ska åtgärda det.