Denna text är en del av den serie kortare artiklar som HållbarTillväxt AB skapat för att förklara, förenkla och gå igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och ESRS. ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10, så kallade tematiska standarder, behandlar olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – på engelska Environment, Social and Governance, förkortas ESG. Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS bygger på involvering av alla funktioner i en verksamhet, även styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsrapporteringen precis som för den finansiella rapporteringen. Likt den finansiella rapporten skall nu även hållbarhetsrapporten granskas av en extern revisor.
Den tematiska standarden E3 – Vattenresurser och marina resurser är en del av de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) och är framtagen för att instruera företag om hur man rapporterar på sin påverkan på vatten och hav. Detta kommer i enlighet med direktivet CSRD att vara väsentligt för åtskilliga företag i många branscher att rapportera på. Detta arbete bidrar i förlängningen till uppnåendet av mål 14 av FN:s globala mål för hållbar utveckling; Hav och marina resurser. E3 täcker flera viktiga områden inom verksamheten. Däribland vattenförbrukning, vattenuttag och användningen av marina resurser samt identifieringen och hanteringen av risker som områden med vattenstress och hög vattenrisk. Dessa begrepp medför vissa otydligheter som kan skapa en hel del förvirring för företag som nu ska rapportera på denna del av verksamheten. Många svenska företag är också ovana att reflektera och ha uppsikt över sin påverkan på saker som grundvatten eller områden med hög vattenrisk och vattenstress.
E3 utgår till stor del i att förstå företagets påverkan på områden med hög vattenrisk och vattenstress i egen verksamhet såväl som uppströms och nedströms i värdekedjan. Detta ska inte förväxlas med hållbarhetsfrågan förorening av vatten i ESRS E2 som behandlar specifika delar av företagets utsläpp i hav och sjö. För att klara av utmaningarna som tillkommer arbetet med E3 är det essentiellt att ha kunskap om definitionerna av de olika hållbarhetsfrågorna och en förståelse för vad i verksamheten som bör mätas, kontrolleras och rapporteras enligt ESRS.
Definitioner
När det kommer till företagets verksamhet och värdekedja finns det särskilda riskområden att ha extra koll på. Hög vattenrisk innebär enligt ESRS att ett område står inför betydande utmaningar med vattenförsörjning, exempelvis på grund av torka, överanvändning av vattenresurser eller dålig vattenkvalitet. Vattenstress innebär att efterfrågan på vatten överstiger tillgänglig mängd eller att vattenkvaliteten är sådan att den inte kan användas utan omfattande behandling. Båda dessa riskområden utgör risker för allt från rent dricksvatten till ett rikt djur- och växtliv och därför en central del av rapporteringen i ESRS E3.
Vattenuttag är allt vatten som företaget använder i verksamheten, till exempel i produktion, kylning, sanitet, processvatten samt i vatten- och avloppssystem. Vattenuttag åsyftar alltså till den sammanlagda mängd vatten som tas in från alla källor till ett företags område för användning under rapporteringsperioden. Stora vattenuttag av grundvatten kan leda till att närliggande brunnar och vattendrag som försörjs med utläckande grundvatten sinar, våtmarker och magasin torkar ut och att det blir sättningar i byggnader beroende på jordlagerförhållanden. I dagsläget krävs inga kvantitativa data på företagets vattenuttag i ESRS, däremot kan företaget sätta mål och riktlinjer för hantering och begränsning av sina vattenuttag.
Källa: SCB, Vattenanvändningen i Sverige 2020 MI27 – Vattenuttag och vattenanvändning 2022:1 mi0902_2020a01_br_mi27br2201.pdf (scb.se)
Vattenförbrukning avser den mängd vatten som tas in inom ett företags område (eller anläggning) och som sedan inte släpps ut i vattenmiljön igen, eller som överförs till en tredje part, under rapporteringsperioden. Begreppet avser specifikt vatten som försvinner genom att det till exempel binds eller blandas in i produkter och därmed inte släpps ut i vattenmiljön igen. Det är viktigt att skilja på vattenförbrukning och vattenuttag i verksamheten då specifika krav ställs på rapporteringen av just vattenförbrukning där bland annat kvantitativa data krävs. Hög vattenförbrukning kan leda till brist på vatten och minskade grundvattennivåer vilket i sin tur kan bidra till negativa konsekvenser för människa, djur och miljö på plats och/eller i närliggande områden. Det är därför viktigt att övervaka sin vattenförbrukning och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter som verksamheten har inom vattenriskområden.
Med utsläpp av vatten menas den sammanlagda mängd avloppsvatten och annat vatten som sedan lämnar ett företags område antingen genom att släppas ut i yt- eller grundvattnet eller överföras till tredje parter under redovisningsperioden. För vissa företag som till exempel bedriver kustnära verksamhet kan det vara relevant att rapportera på de upplysningskrav som gäller specifikt för vattenutsläpp i haven. På samma sätt kan hållbarhetsfrågan marina resurser vara relevant för företag med särskilda verksamheter som påverkar det i hav och ocean som inte är vatten. Marina resurser är naturresurser som finns i havsmiljöer, inklusive biologiska resurser som fisk och skaldjur samt icke-biologiska resurser som grus, sand, gas och djuphavsmineraler. Hållbar förvaltning av marina resurser är kritiskt för säkerställa att dessa resurser kan nyttjas av framtida generationer.
Foto: Pedro Lastra, Unsplash
Rapportering
Alla bolag som ska rapportera enligt CSRD bör rapportera på E3 – Vattenresurser och marina resurser i det fall området bedöms som väsentligt enligt en dubbel väsentlighetsanalys (DVA). Även om företaget bedömer att dess påverkan på vatten och marina resurser är väsentlig behöver inte alla datapunkter rapporteras på direkt. En andel datapunkter är frivilliga, det vill säga att företag själva får bedöma om de vill rapportera på dem, samtidigt som vissa datapunkter om finansiella effekter har en infasningsperiod vilket gör det möjligt att avvakta med att rapportera på dem till framtida årsrapporter. Det som berörda företag bör förbereda sig att rapportera på är bland annat vilka införda policyer och interna riktlinjer som behandlar användning, rening och förbrukning av vatten samt hur verksamheten ser ut i områden utsatta för hög vattenrisk och vattenstress. I vissa fall krävs det estimat och mått på vatten som exempelvis förbrukas, lagras och återanvänds i verksamheten och målsättningar för hur man i företagets verksamhet ska minska vattenförbrukningen och påverkan på vatten och marina resurser
Tips
- Förtydliga vad som är vattenuttaget och vattenförbrukningen i företagets värdekedja / värdekedjor
- Förstå företagets påverkan på vatten och marina resurser både uppströms, i den egna verksamheten och nedströms
- Kartlägg om företaget har verksamhet i områden med hög vattenrisk eller vattenstress
- Identifiera vilka använda material och råvaror som produceras i områden med dessa risker
- Var uppdaterad och medveten om vattensituationen i Sverige och i dina leverantörsländer
Författare: Gloria Guldstrand
© HållbarTillväxt AB 2024
