Föroreningar

Denna text är en del av den serie kortare artiklar som HållbarTillväxt AB skapat för att förklara, förenkla och gå igenom de olika stegen som just nu är högst aktuella inom hållbarhetsområdet; CSRD och ESRS. ESRS utgörs av sammanlagt 12 separata dokument varav 2 avser allmän och övergripande information (ESRS 1 och 2). De resterande 10, så kallade tematiska standarder, behandlar olika hållbarhetsfrågor uppdelade i miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning – på engelska Environment, Social and Governance, förkortas ESG. Uppfyllnad av de nya kraven i CSRD och rapportering enligt ESRS bygger på involvering av alla funktioner i en verksamhet, även styrelse och ledning. Styrelsen är ytterst ansvarig för hållbarhetsrapporteringen precis som för den finansiella rapporteringen. Likt den finansiella rapporten skall nu även hållbarhetsrapporten granskas av en extern revisor.

ESRS E2 – Föroreningar är delen inom de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS) som fokuserar på de ämnen som företag släpper ut i verksamheten och värdekedjan vilket påverkar miljö och samhälle. Med föroreningar menas direkt eller indirekt överföring genom mänsklig verksamhet av ämnen, vibrationer, värme eller buller till luft, vatten eller mark, som kan skada människors hälsa eller kvaliteten på miljön, medföra skador på materiell egendom, medföra skador på eller försvåra möjligheterna att dra nytta av de fördelar naturen erbjuder eller annan legitim användning av miljön. E2 riktar sig till att säkerställa att bolag rapporterar om sina utsläpp av föroreningar på ett detaljerat och transparent sätt längs hela värdekedjan. Syftet är att ge en tydlig bild av värdekedjans alla aktiviteters miljöpåverkan. Den ökade transparensen gör det möjligt att införa åtgärder för att minska de negativa effekterna och ta tillvara de positiva möjligheterna. Enligt denna standard skall man beskriva de policyer, åtgärder och mål och som redan finns eller som ska antas för att hantera bolagets påverkan. Rapporteringen inkluderar både direkta och indirekta utsläpp och fokuserar på en rad olika förorenande ämnen såsom luftföroreningar, vattenföroreningar, markföroreningar, mikroplaster och ämnen som inger betänkligheter. Det bör också finnas en plan för hur man skall ersätta ämnen som inger mycket stora betänkligheter om dessa används någonstans i värdekedjan. I denna text kommer de viktigaste delarna av ESRS E2 att presenteras och förklaras.

Föroreningar till luft, vatten och mark

I rapporteringen av föroreningar till luft, vatten och mark ska alla ämnen som listas i registret över utsläpp och överföringar av föroreningar i bilaga 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 rapporteras på, med undantag för de växthusgaser som redovisas i ESRS E1 – Klimatförändringar. Luftföroreningar inkluderar utsläpp av skadliga ämnen som påverkar luftkvaliteten och kan ha betydande hälso- och miljökonsekvenser. Några av de ämnena som bör rapporteras är kväveoxider (NOx), ammoniak (NH₃), svaveldioxid (SO₂), flyktiga organiska ämnen (NMVOC) och luftpartiklar (PM). Vattenförorening avser utsläpp av skadliga ämnen i vattenmiljöer, vilket kan påverka både ekosystem och människors hälsa. Några av de ämnen som ska rapporteras här är näringsämnen som kväve och fosfor, tungmetaller, organiska föroreningar och användningen av nitrater, fosfater eller bekämpningsmedel samt andra farliga ämnen. Markföroreningar täcker utsläpp och deponering av skadliga ämnen på eller i marken vilket kan leda till långvariga miljöskador och påverka jordbruk, djurliv och människors hälsa. Här är det relevant att inkludera oorganiska föroreningar, persistenta organiska föroreningar (POPs), bekämpningsmedel, kväve- och fosforföreningar med mera.

Mikroplaster

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter, som har betydande negativa effekter på miljön, särskilt i marina ekosystem. Mikroplaster kommer från olika källor, och vanligast är nedbrytning av större plastprodukter, emballage, slitage från däck och syntetiska textilier. Industriella processer kan också generera mikoplaster. Till följd av människans konsumtion och produktion finns idag en växande mängd mikroplaster i miljön, såväl i havet som i livsmedel och dricksvatten. När mikroplasterna väl har kommit ut i naturen bryts de inte ned biologiskt. Mikroplaster har en tendens att ansamlas, såvida de inte är särskilt utformade för att brytas ner biologiskt i den öppna miljön. Det finns en växande oro över förekomsten av mikroplaster i olika delar av miljön (såsom vatten). Deras inverkan på miljön och potentiellt på människors hälsa är mycket negativ.

Enligt ESRS E2 ska företag rapportera om förekomsten och hanteringen av mikroplaster i deras verksamhet och i värdekedjan, vilket är nytt för många företag i Sverige. Detta innefattar att identifiera och kvantifiera utsläpp och källor till mikroplaster, beskriva åtgärder för att minska dessa utsläpp, samt bedöma och rapportera de potentiella miljömässiga effekterna av mikroplaster. Bolag förväntas också redogöra för initiativ och teknologier de implementerar för att minimera spridningen av mikroplaster i miljön.