Hur Global Reporting Initiative (GRI) och de globala målen hänger ihop

GRI är ett globalt verktyg, en gemensam standard, vilket gör att olika bolag kan jämföra sig med varandra och bli jämförda. Vinsten för ett företag att välja GRI som redovisningsstandard är uppenbar; det är enklare att använda ett färdigt system än att utveckla ett eget. Näringslivet varit med i hela utvecklingsprocessen vilket gör att det är relevant och praktiskt användbart i de flesta verksamheter. GRI har sedan starten haft samarbeten och nära kopplingar till olika FN-organisationer så kopplingen till Global Compact och den Globala målen är stark.

 

 

Magnus Enell var med och startade Global Reporting Initiative (GRI) 1997, varit aktiv i Global Compact sedan starten, och med i utvecklingen och användandet av flera av de verktyg som används av företag inom miljö och hållbar utveckling (t ex ISO 14001, FNs Milleniummål, FNs Hållbarhetsmål/Agenda 2030, Global Compact, Global Compact Nordic Network/numera Global Compact Sweden Network).

 

 

GRI startade sin verksamhet i USA 1997 och sedan dess har redovisningsmodellen utvecklats från en vägledning till standarder. 2002 flyttade sekretariatet från Boston till Amsterdam. Idag betraktas GRI Standards som det redovisningsverktyg som ska och bör användas av alla organisationer, oavsett storlek, bransch och geografisk hemvist.

 

 

GRI startades som svar på önskemål av finansanalytiker, om en redovisningsvägledning för att systematisera och effektivisera organisationers hållbarhetsredovisningar. Det behövdes en enhetlighet för att läsarna skulle kunna göra direkta och relevanta jämförelser. Finansmarknaden var initialt målgruppen, men efter något år förstod GRI att allt fler läsargrupper vill kunna jämföra organisationer med varandra. GRI är lika mycket ett verktyg för processen hur man arbetar med hållbarhet som det är verktyget för att redovisa och kommunicera arbetet.

 

 

Det finns flera vinster med att använda GRI både internt och externt. Internt är det värdefullt för att definiera vision och strategi, stöd i arbetet med ledningssystem, viktigt i nulägesanalysen och för de anställdas motivation och engagemang. Externt Kan GRI användas för varumärkes vård och uppbyggnad, attrahera kapital, och för att ge bra engagemang i utvecklingsarbetet från alla intressenter, såsom underleverantörer, myndigheter och akademi. GRI kan också ge en tydlig konkurrensfördel.

 

 

Sedan starten 1997 är det flera och samma intressentgrupper som har varit drivande och deltagande – näringslivet, branschorganisationer, nationella och internationella organisationer (t ex ISO, FN, OECD, ILO), fackförbund, akademi (forskning och utbildning), nationella och internationella myndigheter och frivilligorganisationer.

 

 

GRI är ett globalt verktyg, en gemensam standard, vilket gör att olika bolag kan jämföra sig med varandra och bli jämförda. Vinsten för ett företag att välja GRI som redovisningsstandard är uppenbar; det är enklare att använda ett färdigt system än att utveckla ett eget. Näringslivet varit med i hela utvecklingsprocessen vilket gör att det är relevant och praktiskt användbart i de flesta verksamheter.

 

 

Kopplingen mellan GRI, Global Compact och Globala målen är stark.

 

 

GRI har sedan starten haft samarbeten och nära kopplingar till olika FN-organisationer, t ex Global Compact, Millenium-målen som nu ersatts av de 17 Globala målen med sina 169 delmål (Sustanability Development Goals, SDG) och Agenda 2030. Näringslivet har varit med sedan starten i utvecklingen av de Globala målen. Det gör också att näringslivet, dvs. enskilda företag, idag är seriöst intresserade av att inkludera de SDG:er som är relevanta för deras verksamheter i hållbarhetsarbetet. Med GRI-standarderna som bas underlättas företagens arbete att identifiera de indikatorer som bör kopplas till respektive SDG.

 

 

Samarbeten sker genom flera kanaler. Dels direkt mellan GRI och de Globala målen/SDGerna, dels direkt mellan GRI och Global Compact som har SDGerna som en viktig arbetsuppgift för de organisationer som signerat de 10 principerna i Global Compact. Man kan hitta i stort sett indikatorer inom GRI som kopplar till samtliga SDGer. Svenska regeringen, via SIDA, har stöttat utvecklingen av GRI genom dess utveckling varför det i Sverige också finns en stor sympati för GRI.

 

 

Vi har genom ett EU-direktiv och den s k svenska Hållbarhetslagen, som gäller sedan 1 januari 2017 ett krav på att organisationer med mer än 250 anställda ska hållbarhetsredovisa. Explicit säger man inte att det är GRI som ska användas, men eftersom GRI finns, så är det ”dumt” att använda en egen modell eller andra verktyg. SDGerna nämns inte i svensk lag, men klart att ambitionerna i många stycken är desamma. Det är ett självklart mervärde att visa att man som organisation tänkt längre än innanför den egna nationsgränsen, utan också kopplat till den globala värd och påverkan som man agerar i.
GRI är definitivt här för att stanna. Det finns dock lite olika utvecklingstendenser; separata hållbarhetsredovisningar (stand alone), integrerade redovisningar där hållbarheten är helt integrerad i årsredovisningen alla delar och kompletterande redovisningar, där hållbarheten är en separat del/kapitel i årsredovisningen. Jag tror mest på en utveckling på de kompletterande redovisningarna, för läsarna vill läsa specifikt om arbetet, utan att behöva läsa hela årsredovisningen. Jag bör nog också påpeka att hållbarhetsredovisningen, oavsett stand alone, integrerad eller kompletterande, kräver att man som redovisare har definierat vem och vilka som är de avsedda läsarna. Man kan inte med lyckat resultat skriva för alla typer av läsare. Olika intressentgrupper har olika fokusintressen.

 

 

Idag kan vi inte mäta ett företags hållbarhet i en absolut siffra, men snart kan vi det. Det pågår flera olika initiativ där man önskar gradera ett bolags hållbarhetsarbete som en helhetsbild. Modellen för beräkningen och värderingen kommer nog vara lite snarlikt upplägget för livscykelanalyser (LCA), där de olika delarna och indikatorerna inom miljö, sociala aspekter och ekonomi vägs in i ett stort Excel-baserat matrissystem. Dow Jones Sustainability Index har funnits i ganska många år nu, men det systemet ger inga absoluttal, utan bara en rankning mellan de som är bäst.

 

 


Magnus Enell
är Fil. Dr. i limnologi. Han har arbetat med miljö sedan 70-talets början och hållbar utveckling sedan tidigt 90-tal. Magnus hör därmed till en av pionjärerna i det svenska miljö- och hållbarhetsarbetet. Mycket har hänt och det mesta till det bättre. En del har gått fort, annat lite långsammare! Det är dock först nu som företagen förstått att det proaktiva hållbarhetsarbetet ger affärsnytta och stärker varumärket. Nästa generations arbetskraft kräver att de företag som de arbetar hos är hållbara och ställer krav på värdekedjan, dvs. leverantörer och kunder.

 

 

Klicka här för att ladda ner som pdf. 

Hållbar Tillväxt AB