Hållbart företagande

Ett företag påverkar sin omgivning och är beroende av sin omgivning för att fungera. Människor som arbetar i förtaget eller levererar till företaget, människor som bor i närheten och kunder som köper företagettjänster eller produkter. Miljön som företaget verkar i och tar resurser från. Ekonomin som företaget skapar och det ekonomiska flödet som man är den del av som företag. Hållbarhet för företag innebär all tre delarna av företagandet fungerar tillsammans; ekonomi, människor och miljö på både kort och lång sikt. Vinstintresset står inte i motsats till hållbarhet. Det är lönsamt att samverka, utveckla kunderbjudanade och utnyttja resurser på ett hållbart och sunt sätt. Verkligheten är krass; för att mänskligheten ska kunna fortsätta att leva på jorden behöver vi dela på, återanvända och vårda de begränsade resurser som finns. Sverige och resten av världen behöver företag som utvecklas, skapar arbetstillfällen och bidrar till välfärden. Företag måste kunna tjäna pengar för att överleva men utan att det står i motsats till hållbarhet. Med FNs globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, finns nu en plattform för ett enat och systematiskt arbete mot en hållbar värld.

Affärsnyttan av hållbarhetsarbete för företaget

Ett systematiskt och genomtänkt hållbarhetsarbete utgöra grunden för bättre affärer för det enskilda företaget genom:

  • Starkare varumärke
  • Affärsutveckling och nya produkter och tjänster baserat på hållbarhet
  • Effektivare resursanvändning och lägre kostnader
  • Motsvara kundkrav
  • Bli en mer attraktiv arbetsgivare
  • Vara aktuell för offentlig upphandling
  • Bättre arbetsplats
  • Konkurrenskraftig
  • Motsvara lagkraven

”Earth provides enough to satisfy everyone’s need but not everyone’s greed.” Mahatma Gandhi

Hållbarhet idag – en helhetssyn

Idag finns det ett globalt accepterat syfte med hållbar utveckling; en samhällsförändring som leder till en ekonomiskt, socialt och miljömässig situation som skyddar hela planeten, utrotar fattigdom och generarer välfärd till alla människor idag och för kommande generationer.

Med hållbarhet menas idag alltså inte bara en sund miljö. Även om miljön själklart är viktig så är även en social hållbarhet och en enkomisk hållbarhet nödvändig. Modellen beskriver överskådligt hållbarhetens tre delar, hur de hänger ihop och som också illustrerar att delarna behöver vara i balans för att nå bästa effekt.

Kort om hållbarhetsarbetets historia

Hållbarhet är ingen ny företeelse. Även om man initialt var fokuserad på miljöområdet så har en utveckling pågått sedan tidigt 70-tal.

timeline_pre_loader

1972

Stockholmskonferensen: FN:s konferens om mänsklig miljö var den första miljökonferens och hölls i juni 1972 i Stockholm med 114 deltagande länder. Konferensen resulterade i Stockholmsdeklarationen som ligger till grund för den internationella miljörätten.

1987

Brundtlandsrapporten: Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future, är en rapport utarbetad av FN:s Världskommission för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Målet för miljöarbetet definierades i rapporten som: ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.

1999

Vid World Economic Forum i Davos presenterade FNs generalsekreterare Kofi Annan ett upprop ” Global Compact of shared values and principles” avseende mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Detta är grunden till UN Global Compact som är ett FN-anknutet initiativ från ledare i stora nationella och multinationella bolag och som ansluter sig till 10 principer för ett hållbart och ansvarsfullt näringsliv. Initiativet är frivilligt och mer än 12 000 företag och organisationer, varav flera hundra svenska, i 145 länder är anslutna till Global Compact.

2000

FNs generalförsamling beslutade om FNs Millenium Deklaration för ett globalt partnerskap. Deklarationen omfattade 8 specifika mål som skulle nås senast 2015; utplåna extrem fattigdom, säkerställa jämställd utbildning, främja jämställdhet mellan könen, minska barnadödlighet, förbättra mödrahälsovård, bekämpa HIV och AIDS, säkerställa hållbar miljö samt globalt partnerskap för utveckling.

2014

EU utfärdar direktivet 2014/95/EU om att företag ska lämna publik icke-finansiell information avseende miljö, sociala förhållanden och anställda, mänskliga rättigheter, antikorruption samt jämställt styrelsearbete vilket ska ge intressenter översiktlig och väsentlig kunskap om företagets ställning och konsekvenser av verksamheten.

2015

FNs generalförsamling fattar i september beslut om Globala mål för hållbar utveckling Agenda 2030, Global Sustainable Development Goals (SDG), vilka nu ersätter millenium-målen och har antagits av nästan alla länder i världen.

2016

Regeringen utser Agenda 2030-deligationen, en statlig myndighet vars övergripande uppdrag är att stödja och stimmulera arbetet med att Sverige ska bli ledande i att uppnå de Globala utvecklingsmålen

2016

För att implementera EU-direktivet 2014/95/EU i Sverige beslutade riksdagen om ett tillägg till Aktiebolagslagen och Årsredovisningslagen (Lag (2016:947) om vissa företags skyldighet att redovisa hållbarhetsrapporter.

We are not asking corporation to do something different from normal business; we are asking them to do this normal business differently” Kofi Annan tidigare generalsekreterare FN.

Sverige och hållbarhet

Sveriges regering satsar mycket på att Sverige ska bli internationellt ledande i genomförandet av Agenda 2030. Som ett led i genomförande inrättade regeringen en delegation, Agenda 2030-delegationen, som ett stöd i arbetet. Delegationen lämnade en rapport om nuläget, förslag till prioriterade områden och en handlingsplan i juni 2017. Rapporten understryker att alla delar av samhället måste vara med för att Sverige ska kunna uppfylla målen i Agenda 2030, från regering och riksdag, kommuner och landsting till myndigheter och inte minst arbetsmarknadens parter och näringslivet och enskilda individer.

Delegationen har pekat ut sex prioriterade områden som särskilt viktiga för den svenska utvecklingen. Ett av dessa områden är ”ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller” och ett annat ett ” en samhällsnyttig och cirkulär ekonomi” – alltså en affärsmässig hållbarhet. Hållbarhet blir därmed naturligt en strategisk framgångsfaktor för varje företag som vill agera långsiktigt på den svenska marknaden.

“To achieve the SDGs we need the creativity and innovation of the private sector. I commend all companies committed to responsible business practices. You are now advancing on a historic path of mobilizing good forces for sustainable development.”Jan Eliasson, Tidigare Vice generalsekreterade i FN

De nya lagkraven, att stora och medelstora företag ska lämna hållbarhetsrapport, är Sveriges sätt att införa EU-direktivet. Hållbarhetsrapporten blir ett verktyg för företagen att på ett systematiskt och strukturerat sätt arbeta med hållbarhet och därmed lämna näringslivets bidrag till att uppfylla de Globala utvecklingsmålen i Agenda 2030.