Hur byggbranschen i Sverige skall möta kraven på en mer hållbar framtid

Catharina Elmsäter-Svärdh är VD på Sveriges Byggindustrier, och tidigare infrastrukturminister. Sveriges Byggindustrier, BI, är svensk byggindustris bransch- och arbetsgivarorganisation.

Byggbranschen är en viktig del av svenskt näringsliv och en av de branscher som påverkar miljön allra mest varför hållbarhets-arbetet är särskilt viktigt här. Byggentreprenader är komplicerade och ofta mycket långsiktiga projekt. Val man gör tidigt i processen får man leva med i generationer. Sveriges Byggindustrier arbetar med hållbarhet inom flera områden och med närmare 3 600 medlemsföretag.

 

Ett hållbart byggande börjar med beställar-kraven. En upphandling med hållbara krav leder till en hållbar byggentreprenad. Bygg- och anläggningssektorn har tagit fram en färdplan för klimatneutralt och konkurrens-kraftigt byggande, inom ramen för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. Sveriges Byggindustrier tar nu ett ansvar för att implementera den längs hela värdekedjan. Långsiktiga krav ställs från stat och myndighet. Materialleverantörerna måste också vara med eftersom materialfrågan är viktig att lösa.

Att bygga hållbart innebär en ökad konkurrenskraft för våra medlemsföretag.

Samverkan genom hela värdekedjan är centralt för att vi ska bli klimatneutrala till 2045.

Kraven på energieffektivitet kommer att bli ännu skarpare. De kommande Nära Noll Energikraven kommer snart att fastställas av Boverket. Det vi kommer att få jobba mer med är energianvändning under byggfasen och materialbiten, inte minst logistik och spill. Vi måste kunna återanvända material från byggprocessen. Där måste vi bli bättre än vad vi är idag.

Grafen visar byggsektorns klimatpåverkan baserat på historiska data Boverket och för 2015 från IVL, och ett scenario där vi med hjälp av känd teknik klarar en betydande reduktion till 2030 (baserad på IVL och SBUF) och ytterligare förbättringar till 2045 (Skanska). För att nå ett nollutsläpp till 2045 måste det till innovationer samt koldioxidinfångning och -lagring. Uppvärmningens klimatpåverkan har minskat drastiskt sedan 1993; idag är bidraget från uppvärmningen lägre än från byggprocessen. Till skillnad från byggnaders energibehov saknas det hittills lagkrav och drivkrafter för att göra klimatförbättringar för byggprocessen.

Med innovationer menas här teknik som inte är känd eller känd teknik som inte är allmänt tillämpad såsom koldioxidinfångning och -lagring (CCS). Denna del av grafen kräver även affärsmodellers och markandsincitament som stödjer de innovationer som behövs för att nå netto noll. Med utgångspunkt från Klimatvårdsberedningen är det bara jordbrukssektorns som tillåts bidra till utsläpp av växthusgaser.

 

Tillverkning av cement har en mycket negativ miljöpåverkan. På Sveriges Byggindustrier tar man dock inte ställning till olika materialval, utan tror att alla material har sin roll. Arbetet med ökad hållbarhet måste ske på bred front. I färdplanen kommer dock cementbranschen vara en viktig spelare för hur branschen och byggprocessen skall bli klimatneutral. Tex Cementa jobbar hårt med sin färdplan. För koldioxidinsamlingen behövs stöd från staten att få det kommersiellt gångbart och se till att tekniken utvecklas. Inom stålbranschen arbetar man också hårt för att minska koldioxidutsläppen från stålframställningen.

 

Hållbarhetsrapportering

BI har tagit fram en vägledning för små- och medelstora företag. ”Vi vill att våra medlemmar ska bli medvetna om sitt hållbarhetsarbete. Många vill, men man har inte alltid resurserna. Vi tror att det kommer att ställas krav på hållbarhet som ett begrepp framöver, även på de mindre bolagen som inte omfattas av lagen, bland annat vid upphandlingar av entreprenader”, säger Catharina.

 

Det kostar nästan 70% mer än genomsnittet i Europa att bygga i Sverige. Det beror på att Sverige är ett högkostnadsland, med relativt höga löner. Även en hamburgare kostar i genomsnitt 60% mer här än i resten av EU. (Big Mac-index). Om man bryter ner hela produktionskostnaden kan man se påslag i alla delar. Att bara halvera byggkostnaden, som är drygt hälften av den totala produktions-kostnaden, skulle bara göra några % i hyran. En stor del av kostnaden av byggandet är markpriset. Och till det kommer lagstadgade delar; gestaltning, planarbete, löner, energi, etc som tar en stor del av kostnaden.

 

Jämställdheten är en utmaning

Andelen kvinnor ökar nu i byggbranschen, totalt hela +30% på senare år, främst bland tjänstemännen. Om vi skall klara uppdraget att öka byggandet i Sverige måste vi ha in fler i branschen – då måste hela befolkning vara rekryteringsbas. Byggbranschen är bevisligen inte så attraktiv för kvinnor som för män. Detta är en fråga som BI arbetar med.

Först och främst behöver vi jobba på att behålla de anställda vi har – de måste trivas, och detta är lika viktigt för kvinnor som för män. Ett exempel där alla egentligen uppskattar förändring; På byggen vill man ha gemenskapen i byggboden men inte duscha tillsammans. Detta har varit en begränsning för kvinnor eftersom det inneburit att man måste ha en egen byggbod och därmed också tappar gemenskapen. Men det behövs inte en extra byggbod, det räcker att bara kunna stänga om sig i duschen. När detta prövades visade det sig att många män också uppskattade den privata sfären och inte duscha för öppen ridå. Trivseln ökade för alla och gemenskapen stärktes.

Den traditionellt grabbiga attityden på byggen är ett hinder att öka diversifieringen. Hela MeToo debatten vittnar om att hur grabbar i grupp kan bete sig mot tjejer. Det finns exempel på sexuella trakasserier där bolag nu börjar sätta ned foten och faktiskt bestraffa oegentligt beteende. Ett exempel är Skanska som sa ifrån och avskedade medarbetare som inte följde arbetsmiljöpolicyn. Detta gav stor medial spridning.

BI har utformat riktlinjer och utbildningar på temat: Hur säger man ifrån och när? Man har också gjort filmer för att visa på vad som är ok och inte för att sätta en ny standard.

En viktig insikt är att enstaka tjejer är mkt svårare att bygga frågan kring; de vill så klart passa in i gruppen så antingen slutar de eller anpassar sig och då har ingenting förändrats. Därför tränas och anställs nu kvinnor i grupper eller åtminstone två och två i olika tranee-program.

Branschen behöver anpassas till mer jämlika villkor och att fler och fler vill ha en balans mellan familj och arbete.  Ett aktuellt exempel är Infranord, där är det många kvinnliga medarbetare som slutar. På järnvägen är arbetstiderna ofta obekväma – då är det svårt att kombinera med familj och barn. Och detta drabbar kvinnorna. När jag möter denna verklighet så kan man inte låta bli att undra hur långt har samhället egentligen kommit i jämställdhetsfrågan?

 

Klicka här för att ladda ner som pdf. 

 

 

 

 

© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2018, all rights reserved