Stationsnära fastigheter är viktiga för en hållbar stadsmiljö

Genom att utnyttja de strukturella fördelarna som uppstår av att ha arbetsplatser, mötesplatser och service nära de kommunikationspunkter som välutvecklade stationsnära fastigheterna skapar kan såväl tågoperatörer, fastighetsägare, arbetsgivare och de enskilda medborgarna bidra till ett mer hållbart samhälle såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt.

Stationsområdena har en fördel av att människor automatiskt kommer dit för sitt resande. Jernhusen vill att människor inte bara ska passera utan stanna i den stationsnära staden och till och med vilja komma dit även när de inte ska resa. Därför måste man skapa genomtänkta miljöer som upplevs trygga och attraktiva. Det handlar om rätt belysning, rätt typ av handel och service, fin arkitektur och gröna miljöer, spontana mötesplatser och funktioner som ger ett folkliv, gärna hela dygnet.

Jernhusen bidrar till ett hållbart samhälle på många olika sätt. De flesta städer vill växa genom förtätning och inte genom geografisk utbredning. Att utnyttja stationsnära områden för förtätning ger dubbla vinster. Redan använd mark blir stadsmiljöer istället för att åkermark och grönområden bebyggs. Fler människor ges möjlighet till en hållbar livsstil utan bil tack vare stationerna som en knutpunkt för hela den regionala kollektivtrafiken. Även långväga pendlare kan välja tåget istället för bilen, vilket minskar koldioxidutsläppen. Med snabbare tåg och arbetsplatser nära stationen går det att bo längre från storstäderna och pendla på ett effektivt och miljövänligt sätt.

”När vi vid stationerna knyter ihop olika transportmedel med varandra underlättar vi flödena av människor och spar på det moderna samhällets mest dyrbara resurs, tid. Och alla vet ju att spara tid innebär att spara pengar” menar Ann. Tänkvärt är att när man bygger ut kollektivtrafiken mot järnvägsstationer, minskar koldioxidutsläppen med mer än fyra gånger jämfört med om man bygger arbetsplatser en bit bort från dessa knutpunkter. Med en trevlig miljö runt stationerna kan människor känna sig trygga och säkra och risken minskas för den ”amerikanska utvecklingen” med döda spökstäder i citykärnorna.

Jernhusen driver på utvecklingen mot mer hållbara hus, d.v.s. hus som både under bygg-tiden och under sin livscykel är hållbara. Stort fokus har hittills legat på materialval, produkt- och energianvändning under förvaltningen samt inomhusklimatet.

”Vi försöker föregå med gott exempel så därför är vårt huvudkontor ett s.k. lågenergihus” säger Ann.

En miljöutmaning är att marken runt stationer ofta är förorenad av den verksamhet som pågått där i uppemot 170 år, med bland annat oljespill, tungmetaller eller kreosot från järnvägsslipers. I samband med att Jernhusen bygger nytt saneras marken. Det är komplext och dyrt men det är ett sätt för Jernhusen att ta ansvar för en bättre miljö.

Ann menar att Jernhusen främsta bidrag till den ekonomiska hållbarheten är effektiva transporter. Ju mindre tid som går åt till själva förflyttningen desto mer tid kan ägnas åt något samhällsnyttigt. Ju större städerna blir desto mer utmanande blir det att transportera människor mellan bostad och arbete och service. Jernhusen bidrar med att knyta ihop transporter av olika slag på ett effektivt sätt. Jernhusen skapar också värde vid själva byggandet och nya arbetsplatser bidrar själv-klart till tillväxten. Attraktiva mötesplatser med en kritisk massa av människor bidrar till en dynamisk utvecklig som också skapar tillväxt.

De största utmaningarna för Jernhusen idag är att projekten är så stora, komplexa och lång-siktiga. Det är många intressenter involverade som all ska bli nöjda, bland annat kommunen, Trafikverket som ansluter med järnvägen, tågoperatörerna som använder stationerna, byggbolag, saneringsföretag och framtida hyresgäster. När projekten tar lång tid kan det bli både påfrestande och utmanande för de medborgare som drabbas av trafikstörningar, buller och andra byggrelaterade olägenheter.  Det är frågor som måste hanteras på ett bra sätt.

En annan utmaning är att förutspå den framtida järnvägsutvecklingen. Idag är trenden att länka ihop stadsdelar och stationer genom att däcka över spårområden. Men hur det sedan påverkar den framtida utbyggnaden av järnvägen är svårt att veta. Det är en ständig balansgång mellan dagens behov och möjligheter och morgondagens okända behov. När spårområden däckas över görs det idag på ett sådant sätt att man så lite som möjligt bygger fast sig i nuvarande lösningar.

”Vi har en unik utmaning i att ta hand om alla våra vackra gamla stationsbyggnader. De ligger centralt och utgör en viktig del av stads-bilden. De anses ofta värda att bevara, t.ex. är många byggnadsminnen. Samtidigt kan det vara svårt att få till moderna funktioner i de gamla husen, som många gånger inte heller är särskilt miljösmarta. Det gäller att hitta lösningar som både tar tillvara den unika känsla och samtidigt gör dem attraktiv och driften så klimatsmart som möjligt” säger Ann.

Utmaningarna i det interna hållbarhetsarbetet är framförallt förbättringar av målformuleringar med definierade, konkreta och mätbara mål ända ner på individnivå – så att det blir riktigt effektivt. Som statligt ägt bolag är hållbarhet en självklar del av ordinarie verksamheten med styrningen av hållbarhetsarbetet integrerad i de ordinarie styrprocesserna.

 

Ann Wiberg är civilingenjör från KTH. Ann har en lång karriär inom fastigheter kopplade till järnväg och har haft chefsbefattningar på SJ och inom Jernhusen. Sedan 2004 sitter hon i ledningsgruppen för Jernhusen. Tidigare har Ann arbetat med såväl den strategiska utvecklingen, som förvaltning och är nu affärsområdeschef för affärsområdet Stadsutveckling.

 

Jernhusen är ett aktiebolag som ägs av svenska staten och drivs på kommersiella grunder utan statsbidrag. Jernhusen bildades 2001 i samband med bolagiseringen av Statens Järnvägar. Jernhusen äger cirka 160 fastigheter med ett marknadsvärde på 16,2 miljarder kronor och har ca 200 anställda. Fastigheterna är järnvägsrelaterade.

Jernhusen ska bidra till ökat kollektivt resande och fler transporter på järnväg genom att ha underhålls-depåer i rätt lägen med rätt utrustning som bidrar till att tågen rullar, godsterminaler för enkel omlastning mellan järnväg och väg och utvecklade stationer och närområden så att fler människor trivs där och vill arbeta och bo i kollektivtrafiknära lägen.

 

Klicka här för att ladda ner som pdf. 

 

 

© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2018, all rights reserved