Koldioxidberäkningar är ett trubbigt mått på Hållbarhet

Företag bör göra beräkningar av sina koldioxidutsläpp även om det är ett mycket trubbigt mått på miljöpåverkan och inte alls beskriver social och ekonomisk hållbarhet. Koldioxiden går att, mäta, räkna på och följa över tid. Resultatet av koldioxidberäkningar fungerar som en indikator på hur väl verksamheten lyckas med sitt hållbarhetsarbete. Utan koldioxidberäkningar ingen möjlighet till klimatkompensation. Klimatkompensation är ingen välgörenhet – den är avdragsgill.

Till skillnad mot vad man kan tro av den allmänna debatten är koldioxid inte alls farligt. Koldioxid är en restprodukt från ämnes-omsättningen i alla celler hos alla djur och dessutom nödvändigt som bränsle för ämnesomsättningen hos alla celler hos alla växter, fotosyntesen och alltså en naturlig del av allt liv. Koldioxiden i det globala kretsloppet mellan djur och växter har historiskt varit i god balans anpassat till behoven hos allt levande. När vi sedan drygt 100 år har börjat tillföra extra koldioxid genom förbränning av fossilt bränsle, då får vi problem, en negativ klimat-påverkan. Fossilt bränsle är växter som under årmiljoner och hög tryck omvandlats till råolja och naturgas. Inte heller det något konstigt men klimatet tål inte att vi rubbar balansen för mycket.

Trots allt tal om koldioxid är det inte ett bra generellt mått på hållbarhet. Koldioxid är för det första inte den enda växthusgasen. Men beräkningar av koldioxidutsläppen är ett bra mått på hur mycket fossil förbränning verksam-heten bidrar till eftersom det samvarierar med andra utsläpp av växthusgaser från fossil förbränning. Men i begreppet hållbarhet ingår så mycket annat. Dit räknas ju all annan miljö-påverkan, t.ex. på vatten och mark men också sociala faktorer och inte minst en hållbar ekonomi. Hur viktig kodioxiden är som indikator på hur hållbar verksamheten är beror också i stor utsträckning på vilken typ av verksamhet det är. För en energiintensiv framställning av cement är koldioxidutsläppen kanske det viktigaste måttet på verksamhetens hållbarhet medan den spelar betydligt mindre roll för en bokföringsbyrå som får alla sina underlag elektroniskt och där tjänstebilen är en elbil. Koldioxid är självklart en viktig pusselbit bland andra och har fördelen, till skillnad mot många andra faktorer, att det går att beräkna och ger en siffra som är jämförbar över tid, mellan konkurrenter o.s.v. Koldioxid-beräkningar kan också underlätta för oss att bedöma hur bra vi är på ett förändringsarbete mot mindre klimatpåverkan och ökad hållbarhet.

Det viktigaste när man ska beräkna verksamhetens klimatpåverkan är att man har ett livscykelperspektiv på sina beräkningar. Det vill säga från vaggan till graven för en produkt eller tjänst. Man ska inte glömma bort att även tjänster har klimatpåverkan. I analysen ska man även ta med kundernas beteende och användning av varan eller tjänsten. Ibland ligger den största påverkan där. För vissa verksamheter kan andra växthusgaser vara viktigare, metan från idisslare är ett sådant exempel. För en bra analys måste man alltså ha god kännedom om hela värdekedjan och sedan använda någon av de tillförlitliga databaser som finns med standardiserad data för utsläppen från olika aktiviteter. Är man inte van vid den här typen av beräkningar kan det vara bra att ta hjälp från en expert, i alla fall första gången.

När ett företag bedriver förändringarbete för att minska sin klimatpåverkan är det avgörande att bedöma vad man faktiskt kan påverka, vad man har de facto-kontroll över. Det gäller att fundera över vad som är en stor respektive liten påverkan, vad om påverkar i närmiljön eller långt borta på en annan kontinent och vad som är enkelt eller svårt att påverka. Det gäller att identifiera de faktorer som man har störst möjlighet att påverka samtidigt som det ska ha den största effekten. Då vet man var man ska sätta in de mest effektiva åtgärderna. Sedan gäller det att ha tålamod – förändring tar tid, det gäller att inte ge upp utan att gneta på för att få resultat.

”Jag vet att en del är kritiska till klimatkompen-sation och tycker att man köper sig frihet att slippa göra något på riktigt som verkligen minskar utsläppen. Men jag håller inte med, jag tycker att det är bra. För det första så mäter man sin klimatpåverkan och det är första steget till förändring. En annan effekt är att det på kort sikt ökar kostnaderna för utsläppen vilket ger ekonomiskt incitament för företag och organisationer att minska sina utsläpp. En tredje positiv konsekvens av klimatkompen-sation är att den kan bidra till minskad fattigdom genom förbättrade jordbruksmetoder, diversifierade grödor och trädåterplantering. Det är ju också bra. Så jag är för klimat-kompensation med trygg förvissning om att företag samtidigt genomför åtgärder för att minska de utsläpp det bidrar med. Slutligen är det viktigt att man, när man väljer att klimatkompensera, väljer ett certifierat projekt, att en oberoende part verifierat klimatnyttan” säger Jens.

Det viktigaste när man ska beräkna verksamhetens klimatpåverkan är att man har ett livscykelperspektiv på sina beräkningar. Det vill säga från vaggan till graven för en produkt eller tjänst. Man ska inte glömma bort att även tjänster har klimatpåverkan. I analysen ska man även ta med kundernas beteende och användning av varan eller tjänsten. Ibland ligger den största påverkan där. För vissa verksamheter kan andra växthusgaser vara viktigare, metan från idisslare är ett sådant exempel. För en bra analys måste man alltså ha god kännedom om hela värdekedjan och sedan använda någon av de tillförlitliga databaser som finns med standardiserad data för utsläppen från olika aktiviteter. Är man inte van vid den här typen av beräkningar kan det vara bra att ta hjälp från en expert, i alla fall första gången.

När ett företag bedriver förändringarbete för att minska sin klimatpåverkan är det avgörande att bedöma vad man faktiskt kan påverka, vad man har de facto-kontroll över. Det gäller att

”Det är positivt att klimatkompensationen numera äravdragsgill för företagen! Det var ju inte riktigt klokt att klimatkompensation räknades som välgörenhet och därmed inte var avdragsgill. Så nu kan alla klimatberäkna, minska sina utsläpp och klimatkompensera.” säger Jens.

Jens har en uppmaning till våra politiker – gör Sverige till en förebild. Vår negativa klimatpåverkan är liten som nation men höga per individ. Vi borde gå före och visa att det går att leva ett bra liv med låg klimat-påverkan. Det är så mycket roligare att gå täten och inspirera andra än att gå i klungan och klaga.

Jens tips till privatpersoner; ”Det första skulle jag vilja understryka är att inte ge upp i en känsla av dåligt samvete och förutbestämd undergång – det är inget bra förhållningssätt om man vill vara med och bidra till en förändring. Se det som en möjlighet istället – att ditt eget beteende och förändring av beteendet är en tillgång för klimatet. Det andra jag till slut vill påminna om är att det inte finns något vi gör som enskild person i Sverige som har så stor negativ påverkan på klimatet som att flyga”. Jens anser att vi behöver fundera på hur vi alla kan bidra till en omställning. Förutom individernas förändrade beteende så behövs förändringar både på regelsidan och på tekniksidan. Det kommer att behövas allt från flygskatt, biobränsle till eldrivet flyg om vi ska kunna flyga in i framtiden.

 

Jens Johansson

Jens är civilingenjör från KTH och har tidigare arbetat inom telekomindustrin med internationell projektledning inom marknad och försäljning. Sedan 10 år arbetar han som konsult och affärsutvecklare med utgångspunkt i hållbarhetsfrågor. Tillsammans med kollegor genomför Jens analyser, strategiarbete, handlingsplaner och inspirerande föredrag.

 

U&we

U&We är ett konsultföretag med bred kompetens inom hållbarhet och spets-kompetens inom miljö, klimat, etik, hälsa, socialt ansvar och affärer. U&We erbjuder koldioxidberäkningar, klimatkompensation kartläggningar, analyser, strategier, utbildningar. Vi initierar projekt och nätverk. Två exempel är c/o City och Hållbara Restauranger.

 

Klicka här för att ladda ner som pdf. 

 

© HÅLLBAR TILLVÄXT I SVERIGE AB 2018, all rights reserved